Så bidrar skogsbruket till brunare sjöar

Den är ett smygande miljöproblem som påverkar djurlivet både i och runt sjön, gör vattenreningen dyrare och riskerar att öka utsläppen av kvicksilver från skogen. På en forskningsstation vid sjön Bolmen i Småland studerar man den så kallade brunifieringen av sjöar och vattendrag.

Bolmen är Sveriges största dricksvattentäkt och brunifieringen innebär bland annat ökade kostnader för vattenreningen och förändringar i sjöns fiskeliv.                Foto: Sydvatten

Färgen i många sjöar och vattendrag runt om i hela Sverige har blivit allt brunare sedan åtminstone mitten på 1900-talet. Denna förändring kallas ”brunifiering”:

– Baserat på vad vi vet just nu via forskningen så är det just klimatförändringar i form av förändrade nederbördsmönster och förändrad växtsäsong tillsammans med hur vi brukar marken som driver utvecklingen av brunifiering, säger Juha Rankinen, föreståndare för Forskningsstation Bolmen som ägs och drivs av det kommunala bolaget Sydvatten.

– Man känner sedan länge till att när man förändrar markanvändningen så kommer detta att påverka vattenkvaliteten. Det som har hänt är att dels har vi planterat mer skog, det vill säga omvandlat stora arealer öppna marker till skog, och det påverkar vattenkvaliteten. Skog gör att det blir en större ansamling av organiskt material – humus – i vattnet jämfört med öppen mark. Och barrskog och i synnerhet granskog gör i sin tur att det ansamlas ännu mera humus i vattnet jämfört med lövskog. Och det beror på att det organiska materialet i en barrskog förmultnar mycket långsammare än i en lövskog. Barrskogar har surare mark, är kallare och har ett fattigare insektsliv än lövskogar, förklarar Juha Rankinen. 

Oswald Ndlovu och Jens Lannér arbetar för fullt med provtagningar ur Bolmen sommaren 2018. Foto: Sydvatten

Forskar på Bolmen

Han jobbar tillsammans med forskare med att studera brunifieringen vid Forskningsstation Bolmen belägen invid sjön Bolmen som är Sveriges tolfte största sjö och landets största dricksvattentäkt som försörjer västra Skåne, från Malmö i söder till Båstad i norr med dricksvatten. Anledningen till att det finns en forskningsstation vid Bolmen är att forskarna vill ta reda på specifikt vad som påverkar vattenkvaliteten i sjön och hur den kan komma att utvecklas på längre sikt.

Problemet med brunifiering av sjöar är generellt i hela landet och ett fenomen som är känt och väldokumenterat i barrskogsbältet i hela norra halvklotet. Regionalt påverkas brunifieringen av klimatet i regionen, vilken typ av jord som finns och växtligheten. Den lokala variationen styrs mer av omsättningstiden i en sjö eller vattendrag.

Skogsbrukets roll

En viktig faktor bakom brunifieringen är att vattnet genom såväl körskador i skogen som diken och uträtade vattendrag transporteras ut ur skogen fortare än naturligt:

– Det faktum att man också dikat ut stora arealer våtmarker och planterat skog där gör att hela hydromekaniken påverkas. Ett vatten som snabbare rinner undan hinner inte sedimentera och förbruka det organiska materialet som finns i vattnet utan för istället med sig detta ut i sjöar nedströms, förklarar Juha Rankinen.

Den pågående klimatförändringen som på många håll i södra Sverige spås leda till ökande nederbördsmängder och kraftigare regn kommer att spä på brunifieringen, säger Juha Rankinen: 

uha Rankinen, föreståndare för Forskningsstation Bolmen, visar redskap för mätning av siktdjupet i vattnet.       Foto: Sydvatten

– Det innebär att det blir högre flöden, vilket betyder att det blir mer vatten som kan föra med sig humus och annat.

Iakttagelserna vid Forskningsstation Bolmen visar också att brunifieringen i nuläget verkar fortsätta att öka, men att man inte vet om det kommer fortsätta öka eller stabilisera sig.

Fotnot: Aktiebolaget Sydvatten driver två vattenreningsverk och ägs av de 17 skånska kommuner som får sitt dricksvatten från Sydvatten.

 

FAKTA Effekter av brunifiering på Bolmen

Förändring i åldersdistributionen bland fisken, där det blir fler yngre fiskar och mindre fiskar i längd och vikt i jämförelse med i vatten utan brunifiering och högre temperatur.

Observationer som är gjorda utifrån provfiskning i Bolmen tyder på att fiskarter som gös och braxen gynnas av brunifieringen.

Förändring i sjöns växtplanktonsamhällen som leder till en förändring i djurplanktornsamhällena och man kan få en ökning av bakteriefloran i sjön.

Följdeffekter på djurlivet i sjön (bl a fågellivet) som ett resultat av ovanstående förändringar.

Risk för ökande halter av kvicksilver i vattnet pga att kvicksilver är ett ämne som har en tendens att följa med det organiska materialet i vattnet.

Dyrare vattenrening bland annat pga att kemikalieanvändningen måste ökas.

Pierre Kjellin
pierre.kjellin@gmail.com

 

Artikeln publicerades tisdag den 01 september 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste