”De flesta tycker att skogsdebatten har spårat ur”

Han sitter med i flera skogliga diskussions- och beslutsforum, har jobbat med att försvara både hormoslyr- och DDT-användningen och har fått känna på hur man i skogsbranschen smutskastar meningsmotståndare. Skogsägaren Leif Öster längtar efter den dag skogsdebatten åter blir saklig och sansad.

Skogsägaren Leif Öster i Fors i Dalarna har i hela sitt yrkesliv jobbat med kommunikation i skogsindustrin. Han tycker skogsdebatten blivit alltför polariserad och osaklig, med ständiga personpåhopp och försök atyt smutskasta sin meningsmotståndare.              Foto: Pierre Kjellin

För dem som följer skogsdebatten i Twitterflödet är 63-årige skogsägaren Leif Öster är ett känt namn med många följare på sitt Twitterkonto. Efter mer än 40 års jobb med information och kommunikation inom skogsnäringen har Leif lång erfarenhet av skogsdebatten. Idag deltar Leif också i flera för branschen centrala besluts- och diskussionsforum; han sitter med i Nationella Skogsprogrammet, i Skogsstyrelsens sektorsråd och deltar som expert i regeringens Skogsutredning.

Leif Öster tycker skogsdebatten följer ungefär samma mönster än idag:

– Mitt första uppdrag när jag började på Domänverket – det var på deras informationsavdelning – det var att försvara hormoslyranvändningen. Ett slagord vi använde var ”Det räcker med en björk i varje kyrksocken”. Debatten om hormoslyret förlorade vi som bekant, säger Leif och skrattar åt minnet.

Skulle försvara DDT

Ganska snart var det dags för Leif Öster och hans kollegor att försvara användningen av ännu ett kempreparat i skogen:

– Efter debatten om hormoslyr så skulle vi försvara användningen av DDT. Vårt budskap var att det inte skulle gå att få upp några skogsplantor ifall vi inte fick fortsätta att behandla dem med DDT. Vi lyckades inte i den debatten heller. Vi lyckades bara förhala utfasningen av DDT.

Ytterligare en arbetsmetod som sedan länge är förbjuden och som Leif blev satt att försvara var hyggesplogningen, eller hyggesplöjning som det också kallats.

– Det är samma typ av skogsdebatt idag; det vill säga att miljöorganisationerna har synpunkter på skogsbruket. Och skogsnäringen säger att miljöorganisationerna har fel och att man vet bäst själva hur skogen ska brukas. Skogsnäringen har alltid försvarat den rådande regimen men skrattat åt hur man gjorde 20-30 år tidigare. 

Polariserad debatt

Men Leif Öster tycker att skogsdebatten i likhet med den allmänna samhällsdebatten blivit allt mera polariserad. Något han själv fått känna på i Twitterflödet. Tidigare i somras fick Leif en kommentar på ett av sina twitterinlägg, där hans psykiska hälsa ifrågasattes (se bild t h):

– Efter hans tweet fick jag höra från en bekant, som hade blivit tillfrågad av en person inom skogsnäringen som ställde frågor om mig. Jag tycker det är så trist att den här typen av personpåhopp eller försök till smutskastning förekommer i skogsdebatten. Det är ju sakfrågorna vi bör diskutera – inte debattörernas person.

Efter påhoppet på Twitter lade Leif Öster tillfälligt ner twittrandet, men har återupptagit det igen. Han efterlyser också debatt i fler frågor i skogen:

– De fyra-fem saker jag tycker branschen borde diskutera mycket mer är vattenfrågorna, monokultur kontra blandskog och den biologiska mångfalden. Men för oss skogsägare är behovet av en ökad lönsamhet det mest centrala. Det är ett landsbygdsföretagandet det handlar om. Men det glömmer myndigheter och forskare ofta helt bort

Pierre Kjellin
Pierre Kjellin
Tel: 070-781 89 57
E-post: pierre@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades fredag den 28 augusti 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste