Ny bok om bortglömd yrkesgrupp i skogen

De var en del av den tidiga effektiviseringen av skogsbruket men deras jobb har sällan skildrats i historieskrivningen. SLU och skogsmuséet bjuder nu på lite av innehållet i en kommande bok om de kvinnor som utförde ett livsviktigt jobb i skogskojorna under 1900-talets första hälft.

Skogskoja i Åseletrakten omkring 1940. Kockan hette Vilma Kristoffersson och kom från Lomsjö - på bilden sitter hon omgiven av huggarlaget.    Foto: Edor Persson/Västerbottens museum.

I skogsbruket och skogsindustrin jobbade under första hälften av 1900-talet fortfarande nästan bara män – huggare, flottare och sågverks- och cellulosafabriksarbetare. Men det fanns ett undantag – ”kockorna”, det vill säga de kvinnor som jobbade som kockar i huggarlagens skogskojor i framför allt norra Sverige.

Kockorna var i regel unga kvinnor i 15-årsåldern – ofta en dotter eller en syster till någon av de manliga huggarna.

– För de flesta var jobbet som kocka första jobbet. Om det inte var det så hade man kanske tidigare jobbat som piga. Det var heller sällan ett jobb som tjejerna sökte utan de blev tillfrågade, berättar historikern Anna-Maria Rautio som varit med och jobbat med boken ”Kockor – skogsbrukets glömda hjältar och som till vardags jobbar som jakt- och klövviltsansvarig på Sveaskog i Västerbotten.

Veckomatsedel från en huggarkoja.

Bruket att ha kockor som skötte matlagningen åt skogshuggarna började uppstå på 1920-talet då en moderniseringsvåg svepte över Sverige, vilket bland annat medförde att skogsbolagen lovade höja boendestandarden i huggarlagens skogskojor. Något som i sin tur medförde att huggarlaget började samarbeta om hushållning och matlagning och sedan började anlita en kvinnlig kock.

Det manuella skogsbruket där arbetarna gick med yxa och häst är väldokumenterat.

– Kvinnornas insats har ofta reducerats till att vara matleverantör, men det var ju inte bara mat utan själva bränslet i skogsbruket och ett måste för att verksamheten skulle fungera, säger Anna-Maria Rautio.

Forskningsprojektet om kockorna var ett samarbete mellan SLU och Skogsmuseet i Lycksele som finansierades av Skogssällskapet. Boken och den vetenskapliga artikel som kommer att publiceras under hösten 2020 bygger på sammanlagt 30 intervjuer med tidigare kockor i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Ångermanland.

Läs mer om boken HÄR.

 

Artikeln publicerades onsdag den 26 augusti 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste