Så sänker Bengt-Åke röjningskostnaderna

Med ståndortsanpassning kan man pressa kostnaderna för både föryngring och för röjning, förklarar röjningsnestorn Bengt-Åke Alriksson som visat Skogsaktuellt skillnaden mellan att röja efter traditionella röjningsinstruktioner och efter markens naturliga förutsättningar.

Ett granbestånd där Bengt-Åke Alriksson röjt så att björken inte skjuter rikligt med stubbskott utan utnyttjas på rätt sätt, som förväxande träd för de både planterade och självsådda granarna.          Bilder: Pierre Kjellin

Vi står i västra delen av det som en januarinatt 2005 blev södra Sveriges största kalhygge – 250 hektar som till största delen planterats med gran. Fastigheten heter Toftaholm, ligger mittemellan Värnamo och Ljungby i Småland och ägs av Södra Skogsägarna. Av fastighetens 1200 hektar förvandlades nästan 600 hektar till kalyta efter stormarna ”Gudrun” och efterföljande ”Per”.

Här har skogsvårdsentreprenören och röjningsexperten Bengt-Åke Alriksson sedan 2012 röjt den nya ungskogen, enligt olika regimer och utifrån olika grundförutsättningar.

En av hörnstenarna i Bengt-Åkes röjningsstrategi är att bejaka den självföryngrade björken vid beståndsdaningen, med en barr-lövblandskog som uttalat mål.

Beskugga stubbytorna! 

Vi har klivit in i en granplantering som efter Gudrun-stormen röjts på, som Bengt-Åke Alriksson uttrycker det, traditionellt sätt – tidigt och hårt – med en kaskad av stubbskott efter de bortröjda björkarna som resultat.

Något Bengt-Åke trycker hårt på är att inte röja ungskogen för tidigt eftersom det sprutar upp självföryngrad björk på hyggen på framför allt bördiga marker.

– I missriktad ambition röjs ofta björk alldeles för tidigt. Vilket kan bidra till gränslösa röjningskostnader. Björken bör röjas först när den dimensionsskiktats, det vill säga när det utvecklats tydligt dominerande, stabila stammar. Normalt i höjdintervallet 3-6 meter. Först då har beståndet stabiliserats för att stå emot episoder med blötsnö.

Målet är också att minimera stubbskottsbildningen från björkstubbarna när man röjer:

– Det är ljusinstrålningen som måste begränsas. Röjningsstyrka och beståndshöjd är de två faktorer som avgör möjligheten att effektivt beskugga lövstubbarna. Att behöva röja stubbskott är ett skötselmässigt nederlag!

Välja sina strider

Tidig och hård röjningsstrategi kan bli förödande för skogsägarens plånbok på lövbenägna marker, framhåller Bengt-Åke Alriksson, som nu sedan ”Gudrun” på landskapsnivå dokumenterat de ackumulerade röjningskostnaderna per bestånd fram till dess att det är dags för gallring. En statistik som inte finns officiellt i Skogssverige.

– Beståndsstruktur och markfuktighetsklass måste avgöra metodvalet – även inom olika delar av ett bestånd. Är självföryngrad björk kraftigt förväxande över planterad gran, som här, då är det bättre att vänta och skärmröja björken direkt. Brunnsröjning passar däremot bättre på de lite svagare markerna där stubbskotten inte riskerar att snabbt växa förbi och piska huvudplantan. På de riktigt fuktiga granmarkerna behöver man inte markbereda och plantera alls, det räcker med självföryngring – det kommer upp så mycket plantor.

Stamhöjd vid förstaröjningen och röjningsstyrka påverkar också kvaliteten på de kvarlämnade björkarna:

– Björken kräver sidobeskuggning för att få igång den naturliga kvistrensningen. För hård röjning skapar så kallade trädgårdsbjörkar med stor och vid krona. Man ska istället hålla beståndet så tätt att kronorna ser spetsiga ut. Då stimuleras istället auxinet, som är det tillväxthormon som stimulerar trädets längdtillväxt. 

Kvarlämnade björkar i beståndet bör inte friställas för mycket och för tidigt - då får de vida kronor och blir "trädgårdsbjörkar" och får usel kvalitet, som Bengt-Åke Alriksson. Här visar han ett bestånd som röjts fram så att björkarna fått en bra krona och kan utvecklas till kvalitetsträd.

En ytterligare, men ack så viktig pusselbit i Bengt-Åkes röjningsstrategi är valet av röjningsteknik. Han använder enbart Husqvarnas kedjeröjsåg på grund av dess bättre arbetsergonomi. Vilket inte är en slump, eftersom han själv varit med och utvecklat den.

– Livet är för kort för att använda en klingröjsåg. 

Läs även: "Fortsatt lövsaneing"

Läs mer om kedjeröjsågen i ett tidigare reportage med Bengt-Åke Alriksson:

"Utnyttja lövet!"

Pierre Kjellin
Pierre Kjellin
Tel: 070-781 89 57
E-post: pierre@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 29 juni 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste