Han sår hygget för hand

Minskade risker för plantavgång genom viltbetning och andra skador och större möjligheter att etablera ett kvalitetsbestånd. Det är några viktiga orsaker till att Pelle Agorelius och hans far alltid föryngrar med manuell sådd på lämpliga tallmarker.

Pelle Agorelius såddkanna rymmer runt 300-500 gram frön. Här sår han med en blandning av cirka en fjärdedel gran- och resten tallfrön.          Bilder: Pierre Kjellin

Hygget vi går på ligger strax utanför Hällefors i nordvästra delen av Örebro län och marken beskriver Pelle Agorelius som en tallmark med ganska nära till mineraljorden med mosand tillsammans med lite morän under.

Vilka marker ser du som lämpliga för att föryngra tall med sådd?

– Tallmark som lämpar sig att föryngra med sådd är de här lite magrare markerna. Att lyckas med en sådd där hallonris och gräs vill härska tror jag är för svårt.

Vad gör du om sådden misslyckas – för få frön som gror?

– Då kan jag antingen göra en hjälpsådd eller en hjälpplantering. Jag inventerar hygget efter sådden. Ser jag då att det inte tagit sig så hinner jag göra en omsådd redan i sommar.

Lämnar du en tallskärm på hyggen som du sår?

– Ja, på det här hygget har vi lämnat en skärm med ungefär 50 tallar per hektar. Det kanske viktigaste med tallskärmen är att den skapar ett bättre mikroklimat på hygget. Så skärmträden har en effekt även om man inte utnyttjar trädens fröfall. Jag glesade ut skärmen förra hösten och sedan gjordes en försiktig markberedning av hygget.

Som nackdel brukar nämnas att sådden förlänger omloppstiden på beståndet eftersom det tar längre tid innan beståndet etableras jämfört med om man planterar.

– Fast det undrar jag om det verkligen har någon betydelse. I det långa loppet tror jag inte det eftersom i alla fall jag bara sår på marker där skogen blir avverkningsmogen långt över 60 års ålder.

Vilka fördelar ser du med sådd istället för plantering? 

Pelle Agorelius såddkanna har en insats med tre olika storlekar på hålen – här inställd på det minsta hålet.

– Det är knepigt att sätta 2000 tallplantor som riskerar bli uppätna av älgen, så att man står med för få plantor per hektar. Har jag däremot sått, så att jag har 6000 plantor per hektar så kan älgen äta upp 2000 av plantorna utan att det blir något problem för mig.

– Man sprider också riskerna och man har chans att få kvalitetsskog om man både sår på rätt marker, om man kan använda skärm och om man kan göra en försiktig markberedning.

Manuell sådd är arbetskrävande och ineffektivt, hävdar somliga.

– En erfaren skogsarbetare som skulle röja åt mig sade om manuell sådd att, det här är så lätt arbete att jag somnar. jag är inte det minsta trött eller mör i kroppen och har inte värk någonstans efter en eller två arbetsdagar sådd. Jämför detta med plantering, som är ganska slitsamt och kräver en viss grundfysik. 

Pelle Agorelius placerar ut sina ”stakkäppar” som hjälper honom att hålla en rak kurs när han går med såddkannan över hyggets långsidor. Käpparna får han flytta i sidled allt eftersom han blir färdig.

Varför tror du inte att skogliga rådgivare ger rådet att så idag?

– Jag har en teori, och det är att en del skogliga rådgivare säljer i praktiken också skogsplantor till skogsägaren som de har som kund. Det blir en liknande situation som om en lantbrukare frågar bekämpningsmedelsförsäljaren om det behöver sprutas.

Läs mer om hur Pelle Agorelius
jobbar med sådd HÄR

Pierre Kjellin
Pierre Kjellin
Tel: 070-781 89 57
E-post: pierre@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 24 juni 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste