Biometria: matrisfub var det minst dåliga alternativet

Efter över ett decenniums utbredd användning bland virkesköparna ska den kritiserade metoden för att mäta in sågtimmer och massaved – ”matrisfub” – avskaffas. Vi bad Biometrias vd förklara varför den infördes.

Innan året är slut ska metoden för att mäta in sågtimmer och massaved, som benämns toppformtalsmatris eller i folkmun kallats ”matrisfub” fasas ut. Den ersätts av med mätning av fastvolym via mätram.

Peter Eklund, vd på Biometria – vilken är bakgrunden till att matrisfub började tillämpas?

– Branschen ville ha ett gemensamt måttslag för massaved och sågtimmer. Endast ett omräkningstal användes tidigare per trädslag fram till 1990. När toppformtals-matrisen togs fram 1999 var det ett steg framåt med ökad precision. I början på 00-talet började företag att handla i matrisfub. Sektionsmätning i mätram påbörjades runt 2008, men det var behäftat med problem, bland annat på grund av att underbarksmätning inte fungerade året runt. Dessutom var det svårigheter att mäta diametrar på rotstockars rotända.

– Nuvarande toppformtalsmatris är från 1999. Det ska tilläggas att samtidigt som toppformtalsmatris för gran och tall i Syd- och Mellansverige togs fram så togs även en matris för norra Sverige fram på samma sätt. Det är först nu som det finns ett helt system för m3fub-mätning som fungerar.

Apteringsutbildaren Lennart Bertilsson, som i många år debatterat för ett avskaffande av matrisfub, har hela tiden hävdat att användandet av matrisfub är olagligt – tolkar han virkesmätningslagen fel?

– Lagen anger att det systematiska felet ska vara obetydligt och definierar en gräns för partivis noggrannhet. Det systematiska felet har varit obetydligt. Hur partivis noggrannhet ska beräknas har däremot inte definierats och någon enhetlig metod för det har inte funnits. Enligt den beräkningsmetod vi har tagit fram inom Biometria under de senaste åren tyder på att 70–80 procent av partierna klarar vår tolkning av lagkravet. 

Läs Lennart Bertilssons kommentar HÄR

Biometrias vd Peter Eklund.    Foto: Biometria

Sett i efterhand – hade det kanske funnits bättre alternativ till matrisfub?

– Användning av toppformtalsmatrisen gav möjlighet till ett enhetligt måttslag för alla sortiment. Pris för massaved och sågtimmer kunde då bli jämförbara och det gick att få en enhetlig volym för ersättning för avverkningskostnader. Ett alternativ skulle ha varit att använda travmätning även för sågtimmer. Travmätning är en sämre metod än vad en stockmätning i m3to med omräkning till m3fub är. Dessutom är kvalitetsmätning av enskilda stockar omöjligt vid travar. Eftersom noggrannhetskraven är lägre vid travmätning uppfyller den förvisso virkesmätningslagen bättre men metoden är sämre än stockmätning och tillåter ingen kvalitetsbedömning.

– Möjligheten att få fram en säker fastvolym direkt i mätram fanns inte heller på bred front när toppformtalsmatrisen togs fram. Användning av toppformtalsmatris var då det minst dåliga alternativet när samma måttslag skall användas för alla sortiment.

En del hävdar att matrisfub underskattar virkesvolymen – har de rätt, anser du?

– Nej, inte vad vi kan se med de stora datamängder vi har tillgång till. Toppformtalsmatrisen togs fram på ett mycket stort antal stockar från hela Sverige strax före 2000. Utifrån dessa stockar togs ett tal för att omvandla stockens m3to till en m3fub för varje toppdiameter- och längd-klass. Det finns separata matriser för tall och gran samt för norra Sverige och övriga Sverige.

– Det finns en osäkerhet i beräkningen av fastvolym via matris, där stockar med liten avsmalning får en större volym och stockar med stor avsmalning får en mindre volym än de verkligen har. Däremot fanns det inga systematiska fel då som skulle generellt skulle gynna eller missgynna en säljare eller köpare när matriserna togs fram. Det finns inte heller några senare studier, varken från SLU, SDC eller Biometria som visar på att toppformtalsmatrisen har generella systematiska fel inom dessa längd- och diameterklasser.

Pierre Kjellin
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktion@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 23 juni 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste