DEBATT: "Svensk skog är klimatpositiv"

Den svenska modellen med förbränning av biobränslen är bra för klimatet och våra skogar binder mycket mer koldioxid än Sverige släpper ut. Det menar Bioenergiföreningen i en replik till debattartikeln ”Myt om skogsbränsle leder klimatarbetet fel” i Svenska Dagbladet nyligen.

En grupp forskare främst inom ekologi och kärnenergi har tillsammans i debattartikeln ”Myt om skogsbränsle leder klimatarbetet fel” i SvD försökt förklara att biobränslen leder till koldioxidutsläpp och att klimatpolitiken borde ändras. Sällan läser man en sådan debattartikel som helt saknar förståelse för varför svensk skog skördas eller om kolets kretslopp och omloppstid i växter. 

Gustav Melin, vd Svebio

Huvudsyftet med svenskt skogsbruk är att skörda skog för att producera timmer och massaved som kan ge byggnader och fibrer. Miljontals ton koldioxid lagras in i nya produkter. Men skörden ger också avfall och biprodukter som istället för att ruttna i skogen används för energiproduktion. Konsekvensen är att vi lagrar in väsentligt mer koldioxid i ny skog än vad bioenergin släpper ut samtidigt som vi tillverkar produkter. Det är riktigt att svensk skog inte är klimatneutral, den är klimatpositiv. Här nedan förklarar vi detta med data från skogsstyrelsen och riksskogstaxeringen.

Författarna "glömmer" att ange siffror för några viktiga flöden: 

Kjell Andersson, näringspolitisk chef på Svebio

Den svenska skogens totala inbindning av koldioxid är cirka 155 miljoner ton per år. Det är tre gånger så mycket som de svenska utsläppen av växthusgaser och fyra gånger så mycket som våra utsläpp av koldioxid. Förutom inbindningen på produktiv skogsmark har vi inbindning i jordbruket och i växtlighet i tätorter, på naturvårdsmark, myrmark och impediment.

Sannolikt binder träd, åkergrödor och andra växter i Sverige varje år in omkring 250 miljoner ton koldioxid. Kolinbindningen i skogen, tillväxten, har ökat med omkring en procent per år under de senaste årtiondena, och det beror framför allt på allt bättre skogsskötsel och att man avverkat äldre långsamt växande skog för att ge plats för snabbväxande ung skog.

Författarna nämner inte att skogen samtidigt som den växt allt bättre också lagrat upp stora mängder kol. Den stående biomassavolymen i skogen ökar varje år med motsvarande drygt 40 miljoner ton koldioxid. Det är lika mycket som våra totala koldioxidutsläpp från fossil förbränning, och omkring 80 procent av våra totala växthusgasutsläpp.

Denna siffra redovisas sällan för allmänheten, men till EU och till FN:s klimatkonvention. Det är inget skumt med denna bokföring, som författarna påstår, men svenska folket får sällan veta att Sverige redan idag är koldioxidneutralt om man räknar med skogens lagerökning.

Författarna nämner att stora mängder biomassa lämnas i skogen efter avverkningarna. Det handlar om i storleksordningen 40 miljoner ton koldioxid i form av ris och stubbar som bryts ner vid förbränning i cellerna i de organismer som lever av skogsavfallet på våra hyggen. Det är en stor resurs som kan användas som energi. Då frigörs samma energi och koldioxid istället i pannor och motorer och ersätter fossilt kol. En del måste förstås lämnas kvar i skogen av biodiversitetsskäl.

Författarna nämner inte de positiva substitutionseffekter som uppstår genom att vi ersätter både fossila bränslen och energiförbrukande och fossilt baserade material med trä. Den här effekten är svårare att beräkna, men det handlar också om flera tiotal miljoner ton koldioxid varje år. En stor del av de effekterna sker utomlands på våra exportmarknader.

Skulle klimatet gynnas av att vi avstår från att avverka skog och slutar använda biobränslen?

På mycket kort sikt skulle det ske en ytterligare upplagring av kol utöver den inlagring som redan sker, men efter relativt kort tid skulle medeltillväxten i våra skogar sjunka i takt med att skogen åldras och i en framtida ”naturskog” blir det balans mellan tillväxt och nedbrytning, och skogen ger då ingen eller ytterst marginell extra klimatnytta.

Under tiden fortsätter vi att bränna mer fossila bränslen än vi annars skulle ha gjort. Vi lagrar upp kol i träd med begränsad livslängd för att istället använda fossilt kol (kol, olja, gas), som annars skulle ha kunnat stanna i berggrunden i miljontals år eller hundratals miljontals år.

Vi hävdar att den svenska skog-bioenergimodellen fungerar. Skogen växer allt bättre och binder allt mer koldioxid med solens hjälp. Vi ökar skördarna av biomassa och kan ersätta fossila bränslen och material. Vi tar vara på allt större mängder restprodukter som annars skulle ruttna och frigöra koldioxid. Samtidigt ökar vi varje år lagret bundet kol i skogen. Det är en winwin-situation som dessutom har gett oss 38 procent av vår energiförsörjning och har gjort oss helt oberoende av olja i uppvärmningen och en stor del av industrin. Vi kan gå vidare med att ersätta också en stor del av de fossila bränslena i transportsektorn.

Det är en modell som också borde övertyga amerikanska professorer och kunna erkännas även av svenska ekologer och forskare.

Gustav Melin
vd Svenska Bioenergiföreningen (Svebio)

Kjell Andersson
Näringspolitisk chef Svebio

Läs även:

Här är skogar som släpper ut koldioxid

Så riskerar skogens CO2-upptag minska i framtiden

Forskare: All biomassa ger inte nollutsläpp

 

Artikeln publicerades måndag den 15 juni 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Björken, vilken multikonstnär!

Krönika: In i det sista tänkte jag att det här får bli en krönika om det stundande EU-valet och skogens roll. Men sen åkte jag söderut och mötte vårens spirande grönska vilket för en stund upplöste politikens virrvarr ur sinnet. Särskilt närvarande var björken – i form av höga pollenhalter och alla små musöronen som kommit att klä, de tidigare nakna grenverken. Och jag kände att det skulle vara på sin plats för mig, som skogsvetarstudent i björkarnas stad, att tillägna Sveriges vanligaste och kanske alldagligaste (?) lövträd en krönika. För även om få anser att björken är kungen i djungeln, så är den ständigt aktuell och inte minst inom skogsbruket där den är på frammarsch.

 

Kommentera