Skogsentreprenörerna kommenterar omstritt kontraktsförslag

Det omnämns i diskussionen som ”slavkontrakt” och har väckt starka åsikter. Vi bad Skogsentreprenörernas ordförande kommentera några av punkterna i det kontraktsförslag som en skogsentreprenör delat med sig av på Skogsforum.

Diskussionstråden på Skogsforum där en maskinentreprenör delat med sig av innehållet i förslaget till ändringar i kontraktet med ett stort skogsbolag i södra Sverige med ett "Ö" i namnet.

Den 13 maj startades den uppmärksammade diskussionstråden ”Synpunkter på pris för att gallra i skog, behöver er hjälp” på sajten Skogsforum. Bakom tråden står användarnamnet ”Nässjömåla”, en skogsmaskinentreprenör som i sitt första inlägg presenterar ett antal större förändringar i kontraktet från 2013 som kunden – ”ett större bolag med ett namn som innehåller ett Ö ... i södra Sverige” – vill göra.

”Nu är det åter dags att skriva om kontrakten för alla entreprenörer på bolaget, och inget fungerar. Det är påtryckningar och manövrerande utan dess like från bolaget”, skriver entreprenören.

Skogsaktuellt bad maskinentreprenören, tillika Skogsentreprenörernas ordförande Kolbjörn Kindströmer att kommentera några av de av motparten önskade förändringarna i sitt kontrakt som Nässjömåla delat med sig av på Skogsforum:

”Stillestånd kan förekomma i obegränsad omfattning på enskild månad, och av vilken orsak som helst. Ingen ersättning utgår”, skriver Nässjömåla.

– Om man ändrar till detta under avtalsperioden är det fel och bör förhandlas om. Om man har detta i sitt avtal hoppas jag att man har tagit höjd för det i avtalet. Omförhandla när avtalet går ut.

Nästa punkt är ”Nya mätavgifter påförs varje skördare, 3500kronor per år vid ren gallring, maskiner som även kör slutavverkning får betala 7000 kronor per år. Ingen ersättning utgår.”

– Här måste man återigen titta vad som står i avtalet med kunden. Står det i avtalet att man får lägga på sådana avgifter på entreprenören, då är det detta som gäller. Omförhandla när avtalet löper ut. Vi måste ta höjd för vissa kostnadsökningar under avtalsperioden i våra avtal.

En annan punkt entreprenören tar upp är ”Avståndet mellan skotare och skördare minskas med en dag från åtta dagar till sju. Ingen ersättning utgår”.

– Återigen; står detta inte med i avtalet från början så är det ändrade förutsättningar, och då ska det förhandlas om mellan parterna. När det gäller förändringar i villkoren tror jag man kan vara ganska tuff som entreprenör och kräva nya förhandlingar. För det kan ju påverka jättemycket vilken skotningskapacitet jag har.

Avtalet ”garanterar bara 88 procents körning av kontrakterad volym på årsbasis, men man säger inte att det skall fördelas jämnt över året utan du kan få all din volym under november och december. Ingen ersättning utgår”.

– Det innebär att du ska kunna köra 88 procent av din volym på två månader. Det är orimligt. Oftast brukar det stå i avtalen att man får vara beredd på en viss variation, men det måste finnas en rim och reson i avtalet. Frågan är om man kan skriva så i ett avtal, jag är tveksam. Frågan är hur stora volymer det handlar om i detta avtal? Är det bara en mindre volym det handlar om så behöver det inte ha så stor betydelse för entreprenören. Men om det är 88 procent av hela din årsvolym är det helt orimligt. 

Skogsentreprenörernas ordförande Kolbjörn Kindströmer.       Foto: Pierre Kjellin

Enligt avtalet äger kunden (”Ö”) alla produktionsfiler och tidsloggar som kommer från entreprenörens maskiner, man får absolut inte visa dessa för markägaren. Ingen ersättning utgår.

– Vissa bolag avtalar om att få äga alla produktionsdata, sedan finns det andra som inte skriver så i avtalet. De flesta kunder säger i avtalen att produktionsdata inte får visas för markägaren. Vi lämnar aldrig ut produktionsdata till markägaren. Vill markägaren ha den datan så hänvisar vi till uppdragsgivaren så får kunden vara med och förklara. Vi som entrepenörer lämnar redan uppgifter som gör SDC möjligt.  Men att vi som entreprenörer ska lämna ut alla skördarens produktionsfiler till bolaget, det är jag emot! Som jag ser det är det min data eftersom jag producerat den från min egen maskin och min egen hårdvara. Den skördardata som specifikt visar vad varje förare presterar i maskinen anser vi att vi som entreprenör äger och inte bör släppa.

Nässjömåla nämner också en punkt där det står att entreprenören utan ersättning ska ansvara för att vägen är farbar. Är det ett vanligt villkor i avtal?

– Nej, det är väldigt ovanligt. Det vanliga och rimliga är väl att det är markägaren som ansvarar för det. Men återigen – står det så i avtalet eller om motparten vill ha in det i avtalet, då måste man förhandla om en ersättning för att man utför den tjänsten.

– Det är också viktigt att komma ihåg att om motparten mitt i en avtalsperiod skriver in exempelvis en sådan här punkt, så för han inte göra det utan att vi först förhandlar om det. Det måste vara en balans mellan uppdragsgivaren och entreprenören i avtalet, och då krävs det att båda strävar åt samma håll och vill uppnå ett bra slutresultat, och har tillit till varandra.

Det är inte hållbart att hålla på och peta i ett avtal hela tiden, anser Kolbjörn Kindströmer.
– Det finns till exempel bra och etablerade sätt att i ett avtal hantera kostnadsökningar. Man kan indexera kostnadsökningar, vilket vissa gör, eller justera upp för prisökningar i avtalet varje år det finns se indexet att tillgå också som hjälp. Mitt råd är att ta hjälp med avtalsläsning inför förhandling eller under avtalstidens gång när problem uppkommer vi I Skogsentreprenörerna har vi företagsutvecklare som kan hjälpa till med detta.

Pierre Kjellin
Pierre Kjellin
Tel: 070-781 89 57
E-post: pierre@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades fredag den 29 maj 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste