Så blev skräpskog värdefull våtmark igen

Kostar det alltid stora pengar och höga produktionsbortfall att skapa naturvärden i skogen? Här är historien om ett lövbestånd som återställdes till våtmark igen utan stora kostnader eller stora produktionsbortfall.

Då behovet av odlingsbar jord fortfarande var stort dikades den runt sekelskiftet 1900 ut för att användas som åkermark. Någon gång på 1940-talet övergavs sedan våtmarken Ryssängen, två mil fågelvägen uppströms småländska Emåns mynning vid Östersjön.

Den cirka 2 hektar stora Ryssängen växte sakta men säkert igen men skogen som kom upp hade dålig tillväxt och kvalitet. För några år sedan avverkade markägaren Sveaskog området, men försöket att få upp ny skog gick inget vidare.

– Man hade försökt plantera med olika lövträdslag, men utan att lyckas. Plantorna hade bland annat stora problem med uppväxande gräs. Och vi hade genom projektet ”Grip on Life” fått upp ögonen för området eftersom det var dikad torvmark och det inte såg ut att användas för produktion. Vi har haft en dialog med Sveaskog om området och vi kom fram till att vi skulle försöka återställa den här våtmarken och öka markens vattenhållande kapacitet, dels för att få mer vatten i landskapet och dels för att försöka återskapa någon slags torvbildning på lång sikt, berättar Martin Hederskog på länsstyrelsen i Kalmar. 

Återställandet av Ryssängen till våtmark igen har främst handlat om att ta bort dräneringen av marken.

– Vi har proppat igen diken. Vi har sett efter ett tag att vissa proppar inte var optimalt placerade och inte haft den funktionen som vi hade hoppats på, medan andra fungerar jättebra och ligger på precis rätt ställe, förklarar Martin Hederskog.

Vad bör man tänka på när man anlägger en propp i diken?

– Man bör göra en grundlig utredning först. På länsstyrelsens externa GIS-kartor finns det kartor med höjddata, där man kan hitta så kallade bestämmande sektioner – platser där man får stor effekt av en propp. Ett alternativ är att gå ut i skogen på vårkanten då det fortfarande är mycket smält- och regnvatten i landskapet. Då får man en uppfattning om hur stor utbredningen av vatten i skogen var innan landskapet var utdikat. Då kan man också hitta de här punkterna där man har lite trängre passagerna för vattnet – där man har dikat och fått en bra dränerande effekt och där det lönar sig att anlägga en propp.

Vad bör man mer tänka på om man vill återskapa en våtmark?

– Man bör förvissa sig om vilka som kan beröras av en återvätning av marken – om skog eller åkermark påverkas. Tillstånd för vattenverksamhet behövs dessutom om området som ska återvätas är större än fem hektar. Om det är mindre än fem hektar räcker det med att anmäla vattenverksamhet till länsstyrelsen.

Positiva effekter som våtmarken skapar:

Bidrar till att höja grundvattnet

Ökar markens vattenbuffrande förmåga vid torrperioder och bidrar till att minska effekten av översvämningar.

Dricksvattentillgång för djurlivet

Renar vattnet genom filtrering, när vattnet tillåts breda ut sig över våtmarken och dess vegetation (där torven) som har en viktig filtrerande verkan

Livsmiljö för vattenlevande djur och växter

Torven i våtmarken bryts inte längre ner och kan på sikt lagra koldioxid (förutsatt att våtmarken ligger på lämplig mark)

Fungerar som brandrefugie (skogsområde där brand sällan eller aldrig förekommer)