”Skogsbolagen får skylla sig själva”
Är svenskar för lata för skogsvårdsjobb och behöver vi förenkla reglerna för arbetskraftsinvandring? Skogsaktuellt bad skogsarbetarnas fackförbund ge sin syn på det i år extra akuta problemet med brist på skogsplantörer.
Magnus Lindberg, skogsansvarig ombudsman hos fackförbundet GS – redan innan coronapandemin ville branschen ha enklare regler för att anlita utländsk arbetskraft, kan det underlätta rekryteringen i skogen?
– Nej, problemet ligger inte där. Sedan 2008 har vi i Sverige Europas mest liberala regelverk för arbetskraftsinvandring.
Varför vill då vissa i branschen ändå ha generösare regler?
– Det är en bra fråga. Som vi ser det så handlar det om minsta motståndets lag. Man har jobbat på detta sätt ganska länge i den här branschen, man tycker det är alldeles förträffligt att kunna ta hit folk från andra länder som sköter skogsvård och plantering, och det är av flera skäl: Ett skäl är att de utländska arbetarna är väldigt duktiga och oerhört motiverade.
– Vi har väldiga problem med efterlevnaden av kollektivavtal i den här sektorn. Ett problem är att många av gästarbetarna som kommer hit inte har kunskap och information om vilka rättigheter de har och vilken lön de har rätt att begära.
GS-Facket hävdar att arbetsgivarorganisationen Gröna Arbetsgivare har motarbetat era försök att kontrollera att arbetsgivare lever upp till kollektivavtalsnivåerna – stämmer det?
– Ja, det stämmer. Vi har kämpat i många år för att få bättre möjligheter att kontrollera att skogsarbetarna får kollektivavtalsenliga löner, men vi har hela tiden förhindrats
– Och skogsbolagen har i många år ägnat sig åt lönedumpning, undvikit att betala avtalsenliga villkor. Sammantaget leder den här utvecklingen till att jobben i skogen fått dåligt rykte och det försvårar givetvis rekrytering. GS har i flera år pratat om arbetsförhållandena i skogen. Alla förslag på ökad kontrollmöjlighet att avtalen efterföljts har konsekvent motarbetats av vår motpart Gröna Arbetsgivare.
Hur vet ni att många skogsvårdsarbetare inte får den lön de enligt kollektivavtalet ska få?
– I de fall där vi värvat medlemmar som jobbat i skogsvårdsföretag så visar det sig nästan alltid att de fått lägre lön än de nivåer som kollektivavtalet föreskriver. Vi har uppdagat många liknande fall genom åren, och det vi upptäcker är bara toppen på ett isberg
Har det inte blivit bättre alls de senaste tjugo åren?
– Vissa saker har blivit bättre, det är inte så långa entreprenörskedjor längre – med ett företag som anlitat ett annat, som anlitat en tredje entreprenör och så vidare – som det var tidigare. Men det är fortfarande så att om man åker ur till en entreprenör, som har skogsarbetare som oftast kommer från Polen, Baltikum eller Ukraina, så jobbar de till exempel nästan alltid övertidstimmar utan övertidsersättning.
Vilka är de största beställarna av skogsplantering i Sverige idag?
– Det är de stora skogsbolagen, de stora markägarna och skogsägarföreningarna.
Nyligen hävdade en krönikör hos Svenskt Näringsliv att det inte går att anställa svenskar till skogsvårdsarbete eftersom vi är för lata och kräver för hög lön. Ligger det inget i det påståendet?
– Jag anser att det är ett obildat påstående. Värt att påpeka tycker jag är att, när man vill köpa en tjänst på en marknad och ingen längre vill sälja tjänsten till det pris man erbjuder – då får man väl höja priset? Men i skogsbranschen väljer man istället att söka sig allt längre bort i världen tills man hittar folk som är villiga att sälja sig så billigt, det är den bistra sanningen.
