LEDAREN: Det lönar sig att prioritera vattnet i skogen

LEDAREN: Med en klimatförändring som ser ut att gå mot allt fler extremtorra och varma somrar i delar av Sverige kan det finnas även ekonomiska vinster i att både skydda och skapa mer vatten i skogen.

Skogens vatten och vattenanvändningen är aldrig något man pratar, eller skryter, om inom skogsindustrin. Kanske beror det på att det är ett område man inte behövt prioritera.

Ett illustrerande exempel på detta är ett ärende som handlar om hur Södra Cell i Mönsterås fick tillstånd av länsstyrelsen att decimera vattenflödet nära mynningen i närbelägna Emån för att kunna säkra sitt behov av färskvatten till massabruket, men där flera föreningar lyckades sätta stopp för åtgärden. 

Vattnet i skogen är inte enbart ett hinder för avverkningsmaskinerna, det är även livgivande ochkan vara en potentiell buffert vid brand och torka.       Foto: Göteborgs universitet

Med sitt läge i kroniskt torra östra Småland kan det vara en tidsfråga innan Södra Cell tvingas vidta kostsamma åtgärder för att långsiktigt säkra tillgången på vatten.

Att nu även konsumenterna börjat få upp ögonen för pappers- och massaproduktionens miljöpåverkan har bland annat visat sig i ett litet men ökande antal skogsindustrier runt om i världen som ersatt träfibern med återvunna jordbruksrester (halm) som råvara i sin produktion. Några av dessa industrier berättar vi om på sidan 4-5 och i deras fall är det miljön som är argumentet för att fasa ut träfibern. Med dagens moderna processer går det åt betydligt mindre vatten och kemikalier med halm som råvara jämfört med om man använder träfiber.

Vattnet är en fråga som även är på väg att spilla över på skogsbruket. Redan för flera år sedan uppmärksammade svenska skogstidningar att flera andra skogsländer i Europa har hårdare krav på skyddszoner mot vatten. En färsk svensk-finsk-kanadensisk forskningsstudie om hänsyn till vatten vid avverkning som ännu inte publicerats visar att Sverige var sämst av alla tre studerade länder (sid 7).

En annan vattenfråga som också fått allt mer uppmärksamhet på sistone är att torvmarkerna binder stora mängder koldioxid, men att de i stället släpper ut växthusgasen om de är dikade. Tänk om våra politiker upptäcker att det går fortare att nå de av EU uppsatta målen om minskningen av CO2-utsläppen genom att i stora skala börja återväta torvmarker?

Jag tror att vi inom en snar framtid kommer börja uppvärdera vattnet i skogen. Något vi nog kommer att komma fram till är att vi alltför lättvindligt lett bort vattnet från skogen. En återvätad mosse eller kärr kan innebära minskad skogsproduktion, men också en viktig vattenbuffert för både skogen och djurlivet vid torrsomrar eller möjlig vattentäkt vid en skogsbrand. För att inte tala om nya miljöer för växt- och djurarter knutna till våtmarker. Arter som också levererar ekosystemtjänster till skogsägaren.

Några viktiga ekosystemtjänster är pollinering, näringsförsörjning till träden från samlevande svampar eller multnade bär, klimatreglering från vattendrag eller våtmarker för att nämna några exempel.

Pierre Kjellin
Pierre Kjellin
Tel: 070-781 89 57
E-post: pierre@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 04 maj 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste