Mekaniska skydd mot snytbaggen fungerar

Bara några procent av plantor försedda med mekaniska snytbaggeskydd överlever inte, visar en fältstudie som gjorts av SLU och Skogforsk.

Forskarna Kristina Wallertz vid SLU och Karin Hjelm vid Skogforsk har lett en studie där de har följt planteringar på 30 olika hyggen runt om i södra Sverige, varav hälften av planteringarna i nuläget är planterade och inventerade minst en gång och en mindre del av varje hygge har reserverats till försöksytor med obehandlade plantor, plantor med insektsgift och plantor med mekaniska skydd. 

Snytbagge.       Foto: SLU

– Efter två säsonger hade en fjärdedel av de obehandlade plantorna dött på grund av gnag från snytbaggen. Dödligheten av plantor behandlade med insekticider eller beläggningsskydd var, oavsett planttyp, ett par procent, berättar Karin Hjelm.

– När vi anlägger försök är vi måna om att göra allt rätt, inte minst hitta bra planteringspunkter i ren mineraljord. Närmare 70 procent av plantorna sattes i mineraljord medan resultatet för den praktiska planteringen var 30 procent. Under ett varmt och torrt år är det extra utslagsgivande, förklarar Karin Hjelm.

När delar av barken och barren täcks av en beläggning har det funnits oro för att plantan inte klarar torka så bra. För att undersöka detta gjordes försök i växthus med kontrollerad bevattning.

– Vi kollade knoppar, mätte tillväxt och jämförde rötter på täckrotsplantor. För de relativt stora plantor som används i Götaland, där ungefär en tredjedel av plantan beläggs, märktes ingen skillnad mellan behandlade och obehandlade plantor, säger Karin Hjelm.

I vilken mån insekticiderna också bromsar andra skadeinsekter än snytbaggar är forskarna osäkra på. Exempelvis tycks plantor behandlade med mekaniskt skydd få skydd mot ögonvivel på köpet. I försök från 2019 hade var femte planta skador från ögonvivel. Det gällde både obehandlade plantor och de med beläggningsskydd. Däremot fick bara en procent av de insekticidbehandlade plantorna skador av ögonvivel. Ögonviveln äter barr, men plantorna dör sällan. Nästa inventering visar i vad mån angreppen påverkar plantorna på längre sikt.

FAKTA forskningsstudien

En mindre del av varje hygge har reserverats till försöksytor med obehandlade plantor, plantor med insektsgift och plantor med mekaniska skydd. Man har på samma hygge gjort uppföljningar av den praktiska planteringen genom att lägga ut provytor. År 2018 planterades den första omgången täckrotsplantor som inventerats två säsonger. Andra omgången planterades 2019 och ska inventeras ytterligare en gång. I ett andra försök testas plantor av omskolade täckrotsplantor typ P+1 (efter tio veckor i kruka får de växa på friland under 1-2 år). De planterades 2019 och har inventerats en gång.

 

Artikeln publicerades onsdag den 18 mars 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste