”Det blir bara klass 3-virke”

Hur utvecklas planterade tallar med tillväxtfel? Skogsaktuellt har besökt en grupp skogsägare i östra Småland som har upp till tio år gamla tallplanteringar som drabbats av fenomenet.

Tall som planterades för tio år sedan. Nya tillväxtstörningar som exempelvis dubbeltopp, kvasttopp, sprötkvist eller massor av kraftiga grenar har återkommit i princip varje sommar.             Foto: Pierre Kjellin

Lantbrukaren Tomas Karlssons gård ligger utanför samhället Hjorted mellan Hultsfred i väster och Oskarshamn i öster. Här domineras landskapet av tallskog av olika boniteter, eken är rikligt förekommande och området hör liksom hela Smålandskusten till ett av Sveriges torraste områden.

Tomas Karlsson och Michael Gustafsson som har sin skog intill guidar runt Skogsaktuellt på dryga dussintalet av sina tallplanteringar. Tillsammans med tio andra skogsägare i östra Småland som också drabbats av tillväxtfel i sina tallplanteringar började man 2017 att uppvakta Södra och Skogforsk.

– Vi tolv skogsägare har tillsammans satt över 300 000 tallplantor på våra marker de senaste tio åren. Anledningen till att vi planterar är att vi inte har några bra marker för självföryngring, förklarar Tomas Karlsson. 

Det mesta av virket i deras tillväxtstörda tallplantor håller bara klass 3 den dag skogen ska avverkas och apteras, bedömer skogsägarna Tomas Karlsson och Michael Gustafsson.

Upptäckte problemen 2012

Tomas upptäckte att något inte stod rätt till med planterade tallar på sina marker redan 2012:

– Jag hade köpt tre sorters plantor – provenienserna Lilla Istad och Stor och Liten Gotthardsberg. Jag ville se ifall det var någon skillnad på hur de växte.

– Jag har inte planterat tall lika länge som Tomas, men i alla fall sedan 1970-talet. Så satte jag de här 15 500 tallplantorna 2016, och redan på hösten samma år så började jag se ett problem. Jag trodde först det var viltbetning och sedan har de havererat fullständigt, säger Michael Gustafsson.

Problemen återkommer

Tillväxtstörningarna som Tomas och Michael hittat i sina tallplanteringar har inte upphört, utan verkar snarare ha återkommit mer eller mindre varje år, säger de. Och på de hyggen där de upptäckt tillväxtfel så är omfattningen ofta i storleksordningen minst 50 procent eller ofta upp till 90 procent av de planterade tallarna. Betesskador har de kunnat utesluta, påpekar de.

Både Tomas och Michael har varit aktiva med att både följa utvecklingen i sina tallplanteringar och försöka minska skadorna genom att klippa många av sina tillväxtstörda plantor. Hur mycket klippningen hjälper är de osäkra på.

– Ju grövre kvisten är desto längre tid tar det för trädet att valla över den. Om kvisten är grövre än tjugo millimeter så lär det ta minst 150 år eller lite till innan rotstocken hunnit utvecklas till stamblock-kvalitet. För att virket ska kunna bli klass 1 eller stamblock så måste kvisten vallas över.

Tomas, som även tar uppdrag som rotstocksutsynare åt ett småländskt sågverk, reser runt i hela södra Sverige i det jobbet:

– De här tillväxtfelen ser jag överallt, det är inte bara här i Småland.

Läs mer om tillväxtstörningar på tall: Tillväxtstörningar i Värmland

Pierre Kjellin
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktion@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 25 februari 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste