Forskare: Vissa tecken pekar på att hyggesfritt kan ge lägre CO2-utsläpp

Hur påverkar trakthyggesbruk respektive hyggesfritt skogsbruk skogens koldioxidupptag och slutar träden ta upp koldioxid när de blivit gamla? Vi bad en av Sveriges främsta experter i ämnet reda ut frågetecknen.

Y-skalan anger upptag respektive utsläpp (minustalen på nedre delen av skalan) av CO2, mätt i gram per kvadratmeter och år. X-skalan anger antal år. Den cirkelformade kurvan representerar skogens upptag av CO2 över tid – från ungskog till avverkningsmogen skog.

Anders Lindroth, forskare och naturgeograf – hur går man tillväga när man ska beräkna skogens upptag av koldioxid? Finns det flera olika mät/beräkningsmetoder? Är det stor osäkerhet i beräkningarna?

– Det finns i princip två olika metoder; en inventeringsmetod som ger en indirekt uppskattning av flöden samt en direktflödesmätmetod. Inventeringsmetoden bygger på att man mäter förändringar över tid av skogens kolförråd. Direktflödesmetoden innebär att man helt enkelt mäter flödet av koldioxid mellan ett skogsekosystem och atmosfären genom att kombinera mätning av de vertikala luftrörelserna i lufthavet med samtidig mätning av koldioxidkoncentrationen i luften. 

Anders Lindroth

Hur stor påverkan på skogens CO2-upptag har faktorer som skogens slutenhet, trädslag, trädslagsblandning, trädens ålder och markens beskaffenhet?

– Inte helt lätt att svara entydigt på. När det gäller slutenhet och ålder, se nästa fråga. Trädslag har nog ganska liten betydelse. Min uppfattning är att det ofta är tidigare historiska skeenden som spelar roll. Till exempel kan det ha stor betydelse om man har dikat tidigare helt eller delvis försumpade marker. Sådana faktorer har stor påverkan på nedbrytning av organiskt material och det är nog just skillnader i markförhållanden som ger störst utslag på den totala kolbalansen. Man måste komma ihåg att nettokolbalansen är skillnaden mellan två flöden – upptag genom fotosyntes och avgivning genom respiration, och små förändringar i någon av dessa flöden ger stort utslag på nettoutbytet.

Hur stor påverkan har dikning på skogens koldioxidupptag?

– När man dikar en (ofta) organogen mark så kan mera syre tränga ner i marken och det leder till ökad nedbrytning dvs frigörande av CO2 till atmosfären. Visserligen ökar också trädtillväxten men knappast så mycket att den balanserar den ökade avgången av CO2 från marken. Dessa skogar blir ofta en källa i stället för en sänka för CO2.

Hur varierar trädens koldioxidupptag under deras livstid?

– I figuren intill visas hur nettokolbalansen varierar över tiden för ett typiskt bestånd i Sverige vid trakthyggesbruk. Stora förluster under de första tio-tolv åren och därefter återhämtning och ”vinst”. Upptaget avtar därefter med ökande ålder. Resultaten baseras på en europeisk studie av kronosekvenser i fyra olika länder. Mätningar av nettoutbytet gjordes med direktflödesmetoden. En sammanställning som jag har gjort av kalhyggesstudier i boreala skogar visar att medianvärdet för första årets förluster ligger på ca 400 gram kol per kvadratmeter (motsvarar 4 ton kol/ha), alltså betydligt större förluster än de som visas i figuren.

Går det att säkert säga att skog brukad med konventionellt trakthyggesbruk genererar mer eller mindre upptag av CO2 jämfört med skog brukad med hyggesfria metoder?

– Tyvärr har vi för lite data från hyggesfria metoder för att kunna säga något med säkerhet. Jag och min grupp har bara data från en kontinuitetsskog och det är för lite för att man ska kunna uttala sig med säkerhet. Dock kan man ta gallring som ett substitut för selektiv avverkning och då finns det lite fler studier att använda. I inget av dessa studier har man sett några stora effekter eller snarare inga alls av gallring på kolflödena. Detta pekar på att ett kontinuitetsskogsbruk skulle kunna undvika de stora förlusterna under kalhyggesfasen och därmed eventuellt nå ett högre genomsnittligt upptag över tiden. Det finns studier gjorda på trädtillväxten men det säger ju inte allt om hur hela ekosystemets kolbalans ser ut. Trädstudierna är inte heller entydiga, vissa visar på lägre tillväxt, andra på ökad. Fler studier behövs bland annat på effekter på markkolet, bladyta över tid med mera.

Flera i skogsdebatten har använt argumentet att äldre skog slutar att ta upp och till och med börjar släppa ut CO2 när träden blivit gamla och slutat växa. Finns det någon relevans i det påståendet?

– Inte heller här finns det entydiga resultat. Det finns mätningar gjorda med direktmetoden på gamla skogar som visar förvånande höga upptag. Mina egna mätningar på en urskogsliknande skog i norra Sverige tycks dock bekräfta hypotesen att gamla obrukade skogar hamnar i balans. Den skogen ligger dock i ett ganska kärvt klimatläge i närheten av Arjeplog.

 

FAKTA Anders Lindroth

Född 1948, uppvuxen i samhället Vidsel i inre Norrbotten. Forskare och naturgeograf. Disputerade 1984 vid Uppsala universitet, men var mellan 1979 och 1998 huvudsakligen verksam vid SLU, där han 1987 blev docent. Hade 1989–1995 en forskartjänst I biogeofysik vid Naturvetenskapliga Forskningsrådet. Arbetade 1995–1998 som universitetslektor i biogeofysik vid SLU. Från 1998 verksam vid Lunds universitet där han är professor i naturgeografi.

Pierre Kjellin
Pierre Kjellin
Tel: 070-781 89 57
E-post: pierre@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 05 februari 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste