”Skogsägaren har stor frihet idag”

Grundproblematiken bakom viltskadorna på skogen är för högt betestryck. Det menar Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist, som också vill lyfta fram den stora frihet som han menar svenska skogsägare har.

Herman Sundqvist.  Bilder: Pierre Kjellin

Herman Sundqvist – du bor på en gård med tillhörande skog utanför Luleå. Vad har du för erfarenheter av älgen på din fastighet?

– Jag råkar bo i ett område som skulle kunna tjäna som exempel på hur det skulle kunna vara i Sverige. Det finns hyggen i grannbyn där du inte skulle tro dina ögon om du körde förbi och såg dem. Där är tallungskog i tremetershöjd och om du far förbi där i början på juli så är det en massa saker som lyser vita överallt i ungskogen. Det vita är alla blommande rönnarna i tallungskogen. Visst finns det betesskador i våra trakter, men det finns också hyggen där aspbestånd växer upp. Det är så lite betestryck att asparna börjar bli tio meter höga. Jag har inga problem med älgen på min fastighet. Det är balans helt enkelt, det är precis som man vill att det ska vara.

Hur rätt ligger vi i branschen när det gäller att hantera problematiken med viltbetning?

– Jag menar att en stor del av problemet i södra Sverige är att vi håller på att vänja oss vid dagens situation som varandes ett naturligt tillstånd. Det är ett betestryck som är alldeles orimligt. Men det har varit så under så lång tid att vi tror det är så här det ska vara. Och i södra Sverige är det inte bara älgen utan även andra hjortdjur. Det är för stort viltbetestryck som är grundproblematiken. 

Herman Sundqvist utanför sitt arbetsrum i Stockholm.

Kan en del i viltskadeproblemet finnas i hur skogsägarna rekommenderas att sköta sin skog?

– Jag ser inte att det finns några fel i de skötselrekommendationer som du hittar i till exempel Skogsskötselserien på Skogsstyrelsens hemsida.

Följer skogsägarna skötselrekommendationerna, eller kan de bli bättre på det?

– Markägaren har idag en stor möjlighet att sköta skogen som den vill. Det står markägaren väldigt fritt att välja vilket trädslag man ska satsa på. Om det blir så att influenser och attityder gör att väldigt många väljer att göra på ett visst sätt – då måste det få bli så. Skogsstyrelsen verkar för en ökad variation i skogsskötseln. Men den markägare som vill göra på sitt sätt får göra det.

– Om man tittar på skogsvårdslagstiftningen så är det väldigt lite som krävs av dig som markägare. Du måste inte avverka din skog. Om du har avverkat skog eller skogen har blivit för gles, då måste du se till att det börjar växa ny skog av tillräcklig täthet och av ett trädslag som producerar tillräckligt mycket.

Hur bra ligger branschen och myndigheterna till när det gäller förebyggande och bekämpning av granbarkborrens angrepp?

– Samverkansarbetet mellan myndigheter och andra aktörer i branschen är igång och jag upplever att det är väldigt uppskattat.

Är en del av problemet att markägare inte har tillräcklig överblick över sin skog?

– Ja, det är det. Och vi jobbar med nya tekniker och nya hjälpmedel för att hjälpa markägarna att upptäcka angrepp och skador på sin skog, det händer väldigt mycket nu. Sedan är det tyvärr så att, du kanske hade koll på hur det såg ut i din skog första juni. Men den 17 juni kan det se helt annorlunda ut. Vi kommer aldrig nå till ett läge där alla markägare har överblick över sin skog – det är en utopi.

FAKTA Herman Sundqvist

Ålder: 56 år

Gift med Anna-Carin och 4 vuxna barn

Bor: Gård med tillhörande skogsinnehav i Avan utanför Luleå (har köpt till flera skiften)

Gör i skogen: Röjer; ”Jag tycker det är väldigt roligt att röja. Jag försöker plantera själv också.”

Utbildning: Jägmästare och forskat på SLU, där han disputerade i naturlig föryngring.

Pierre Kjellin
Pierre Kjellin
Tel: 070-781 89 57
E-post: pierre@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades måndag den 27 januari 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste