Här är Herman Sundqvists svar på läsarnas frågor

När Skogsaktuellt träffade Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist i januari hade vi med oss några frågor från er läsare. Här är hans svar.

Inför intervjun med Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist efterlyste vi frågor till honom från er läsare. Vi tog med oss frågorna till honom – och här är Herman Sundqvists svar (frågorna är markerade med fet stil):

Jag är en självverksam skogsägare som lever av jord- och skogsbruk och jag undrar varför systemet för ersättning för naturvård är uppbyggt så att man får betalt för att man utför ekosystemtjänster, det vill säga att man skyddar skog eller idkar naturvård? Varför används fortfarande begreppet ”avsätta till naturvård” när det i själva verket borde betraktas som ”produktion av andra ekosystemtjänster”? 

Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist utanför sitt arbetsrum i Stockholm.
Foto: Pierre Kjellin

– Jag tyckte det där var en intressant fråga. Det är inte staten som bestämmer hur systemet fungerar. Är det så att du kan sälja andra ekosystemtjänster, vilket ju en del aktörer gör, så är deg verkligen ingenting i reglerna eller skogspolitiken som hindrar det.

Att minska arealen som brukas med trakthyggesbruk och öka den som brukas hyggesfritt är angeläget för att miljömålet Levande Skogar ska nås, det framgår av en rapport från Skogsstyrelsen. I områden med problem med multiskadad skog rekommenderar också Skogsstyrelsen att använda hyggesfria metoder vid avverkning. Vad krävs enligt dig för att åstadkomma en verklig och tillräcklig förändring? Vore ett ekonomiskt bidrag till skogsägare en bra idé för att stimulera det växande intresse för hyggesfritt som finns bland skogsägare  och få bollen i rullning?

– Det är en fråga för samhället och för politikerna att ta ställning till. Politikerna vill idag detta så mycket att de gett Skogsstyrelsen i uppdrag att verka för mer hyggesfritt skogsbruk. Som jag vill understryka så har man som markägare stor valfrihet och stora möjligheter att sköta skogen på det sätt man själv vill. Om det skulle vara bra eller inte med mer hyggesfritt skogsbruk – det vet jag inte.

Vad bör göras åt den bristande lönsamheten i skogsbruket för både skogsvårdsföretag och skogsentreprenörer och svårigheten för dessa branscher att rekrytera arbetskraft?

– Det där är ett väldigt allvarligt problem. Någonstans i förlängningen handlar det om att det ska vara tillräcklig avkastning för markägaren, ett tillräckligt rotnetto. Hade man inte effektiviserat i skogsbruket som man gjort så hade avverkningskostnaderna idag varit mycket högre än avverkningspriserna. Så behovet av mekanisering och utveckling i branschen finns hela tiden. Och det är klart att om ersättningen för virket skulle raka i höjden – då skapas det ett utrymme. Men den prognosen, att de reala råvarupriserna skulle öka snarare än den utveckling som har varit under väldigt lång tid – stagnerande råvarupriser – det känns som en världsomsvängning. Så jag tror att man måste jobba vidare med att effektivisera.

Jag har de senaste två åren drivit två beslut från skogsstyrelsen (mot mig) till domstol och vunnit båda. Det är fall där skogsstyrelsen inte ens följt sina egna riktlinjer och instruktioner. Det är väldigt kostsamt för mig, och även kostsamt för samhället i stort. Du som högst ansvarig för myndigheten, har du tänkt att göra något åt detta, i så fall vad?

– Jag vill att vi ska göra rätt hela tiden, men ibland kommer vi i situationer när det är oklart vad som är rätt. Och faktiskt så är det så att det fungerar så i Sverige att när det är en fråga där det är oklart vad som gäller – då vill vi ha det prövat i domstol för att få veta vad som gäller. Det här gäller ju inte bara i skogsbranschen utan även i andra branscher. Men det viktiga för Skogsstyrelsen är inte att vinna i domstolen – det viktiga är att få klargjort vad som gäller, att få vägledning.

Hur ställer sig Skogsstyrelsen till att bevara och utveckla gläntan i skogen? I den form av avverkning med åtföljande plantering som tillämpas försvinner även gläntan. Vilka planer har Skogsstyrelsen för att värna stigar och gläntor för oss skogsvandrare och för naturens egen skull?

– Upplevelsevärden i skogen är jätteviktiga. Det är alldeles självklart att man ska försöka genomföra en avverkning så att exempelvis en genomgående stig i området kan nyttjas även efteråt, och att man allmänt anstränger sig för att inte förstöra kulturmiljöer. Vad man lägger i begreppet glänta varierar nog från betraktare till betraktare.

Hur hittade du den numera berömda kalendern som ledde till att ni inledde köpstopp av Stihls produkter? Och hur kan du vara säker på att det inte kommer nya kalendrar av samma stuk från tillverkarna?

– Jag fick ett tips av en kollega, när vi pratade om Ponsses kalender. Har du kollat Stihls kalender, frågade kollegan. Jag har fått ett brev av Stihls marknadsdirektör där de intygat att de dragit tillbaka hela upplagan av kalendern. Och då är frågan utagerad för mig.

 

Artikeln publicerades måndag den 27 januari 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste