Forskare: Reservaten spelar inte någon roll för granbarkborreutbrottet i stort

Vilka ålderskategorier av gran är mest utsatta för granbarkborren, kan man peka ut några spridningskällor och vilka är de bakomliggande orsakerna? Vi frågade en av Sveriges få forskare med granbarkborren som forskningsområde – Martin Schroeder vid SLU.

Gran angripen av granbarkborren. Foto: Björn Schubert

 

Martin Schroeder, professor i skogsentomologi – vilka åldrar är det på de granbestånd som drabbats av granbarkborreangrepp?

– Vi har inte några kvantitativa data över vilka beståndsåldrar som framför allt drabbats av skador under det nu pågående utbrottet. Tidigare studier utförda i Sverige och Centraleuropa – alltså inte baserade på det som hänt under de senaste två åren – har visat att risken för angrepp av granbarkborre ökar med ökad volym gran, ökad beståndsålder och ökad andel gran i bestånden. Men även yngre bestånd blir förstås angripna av granbarkborre. 

– Det som utlöst de senaste stora utbrotten av granbarkborre är stora stormfällningar – Gudrun i södra Sverige och Dagmar och Ivar i Mellannorrland – och nu senast den extremt varma och torra sommaren 2018. Maj, juni och juli var på många håll i landet de varmaste och torraste som uppmätts sedan mätningarna startade för 200 år sedan. Det är alltså dessa storskaliga störningar som gjort att utbrotten startat. 

Martin Schroeder. Foto: SLU

Somliga menar att historiska faktorer som att det på senare år planterats gran på tallmark på många håll och att det i flera decennier planterats gran på åkermarker medfört att vi i Sverige har mycket gran som är extra exponerad för granbarkborren.

– Vi vet inte i nuläget vilka typer av bestånd – trädslagsblandning, ålder med mera – och ståndorter – jordart, markfuktighet med mera – som drabbats av angrepp under 2018 och 2019 men det är högprioriterat i vår forskning att försöka ta reda på detta. Med tanke på den extrema sommaren 2018, och de stora volymerna som har dödats, så är min gissning att dessa typer av bestånd inte varit avgörande. Men det är definitivt ingen bra utveckling med plantering av gran på tallmarker.

I miljörörelsen pekar man på den i södra Sverige stora andelen gran på bekostnad av både tall och löv som en faktor som gjort att skogen erbjuder onaturligt många och stora möjligheter.

– Det låter rimligt att med ökat virkesförråd av gran så ökar även dödade volymer under utbrott. Vi har dock inte samma dominans av äldre granskog som i vissa centraleuropeiska länder.

Många i branschen menar att granbarkborren endast angriper på äldre granar och pekar ut reservatsskogar som en viktig spridare av granbarkborren.

– Granbarkborren går inte bara på gammal granskog och framförallt inte bara på överårig granskog som finns i en del reservat. Både under utbrottet efter Gudrun och under det nuvarande utbrottet så finns den absoluta huvuddelen av de dödade volymerna i den brukade skogen. Andelen granskog i reservat utgör bara en bråkdel av den totala andelen granskog i södra Sverige. Det innebär att reservaten inte spelar någon roll för utbrottet i stort. Däremot kan det förstås vara ett bekymmer för skogsägare som har mark i direkt anslutning till reservat med stora angrepp.

Eftersom sommaren 2018 var extremt varm och torr samtidigt som angreppen av granbarkborre ökade till rekordnivåer ligger det nära till hands att peka på klimatförändringar som en viktig orsak.

– Klimatförändringen är viktig. Om vi tar sommaren 2018 så är det troligen så att den klimatförändring som vi redan upplever bidrog till att den blev så extrem som den blev. Dels så satte den ned granskogens motståndskraft mot angrepp och dels bidrog den till att en ökad andel av den nya generationen av granbarkborrar förökade sig samma sommar – det vill säga två generationer – istället för att vänta till nästa år. Dessa baggar angriper då träd under sensommaren när de är som mest torkstressade. Klimatmodellerna indikerar att denna typ av extremväder kommer att bli vanligare i framtiden.

Läs mer: Skogsstyrelsen kraftsamlar mot granbarkborren

Så drabbades Norge av granbarkborren

Om Martin Schroeder

Martin Schroeder, 64 år, är professor i skogsentomologi vid institutionen för ekologi på SLU. Nuvarande forskning rör främst ekologi och populationsdynamik hos granbarkborren. Andra forskningsintressen är invasiva skogsskadeinsekter och naturvårdsåtgärder för bevarandet av skalbaggar som är beroende av död ved.

Martin Schroeders forskning är huvudsakligen inriktad på:

Vilka faktorer som styr granbarkborrens populationsdynamik

Vad som avgör om en invasiv skogsinsekt lyckas etablera sig eller inte i ett nytt område

Ekologiska risker med odling av främmande trädslag.

Pierre Kjellin
Pierre Kjellin
Tel: 070-781 89 57
E-post: pierre@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades fredag den 03 januari 2020

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste