När helgedomen är borta

Ledare. I höstas åkte jag bil genom Dalarna mot Orsa och hör då på lokalradion att en äldre kvinna gråter. Kvinnan har kedjat fast sig vid Stackmora tullkvarn, en mycket välbevarad kvarn med anor från 1700-talet. Skälet till kättingen är att Stockholms miljödomstol har bestämt att kvarnen vid Oreälven ska utplånas från jordens yta. I ett sista desperat försök att bevara spåret av en kultur tar hon till civil olydnad. Men helgedomen ska suddas bort, berättelsen ska få ta slut, berättelsen om ett brukat landskap. Här ska visas vem som bestämmer!

Rickard Axdorff
Att vurma för gamla minnesbyggnader är inte att drömma sig tillbaka. Det är att se framåt. För där historien är närvarande finns förtröstan om ett framtida samhällsbygge. Tyvärr är denna rivning inte en isolerad skildring. Dammar vid herresäten, bergsbygder och på många fler håll plundras för fullt. Likt krigsherrar med religiösa förtecken har gjort i alla tider så river, förstör och söndrar just nu myndigheterna landsbygdsfolkets minnesmonument. Våra tempel som bevittnar om människor som i århundraden brukat sin skog, sin jord och sitt vatten. Beväpnade med grävmaskiner och släggor ödeläggs nu landsbygdens­tempel i ett rasande tempo. De sista bevisen för att det som blivit ett land i landet har tillhört de som bor där mycket längre än dess nya herrar.

När vi på Tv ser IS krossa kulturarv så är det ett mönster som återkommande hemsöker alla religioner i alla tider. I Sverige har vattenmiljöpolitik blivit den mäktigaste av religioner. Deras förintelselängtan verkar inte kunna mättas med mindre än att det sista beviset på mänsklig påverkan av ett vattendrag ska bort. Vi kan inte ropa på hjälp eftersom det är de som demolerar vår historia som borde skydda oss. Likt hänsynslösa gudsmän tolkas ”bibeln” bokstavligen. Denna bombastiska, uppblåsta och överdrivna bevarandetolkning som förkunnas till en odiskutabel visdom bryter sakta ner landsbygden till palliativa byar.

Varför ska kvarnen rivas? Enligt deras bibel hävdas försvar av biologisk mångfald. Men för mångfalden kvittar det i verkligheten om kvarnen står där eller inte. Faktum är, det enda resultatet är att de nya sahiberna får en ”orörd” älv att fiska. De slipper känna sig som besökare i någon annans rike och lokalbefolkningen kuvas till flyktingar i sitt eget land.

Jag ser inget slut utan snarare en upptrappning. Skickligt styr man retoriken och använder publicitetskampanjer som driver nya lamm att ta värvning för de andliga ledarna och skickligt tillförskansar man sig samtidigt rikedomar på annans bekostnad.

Måtte detta vansinne ta slut och att kulturarv skyddas från dessa avsiktliga illdåd. Ett stopp på en förödmjukelse genom maktspråk. Vi har sett det tidigare, och eftervärldens dom har varit hård mot de som bär ansvaret. Det går inte att återställa kulturplatser som är flera hundra år gamla. Man behandlar inte sitt folk på ett sätt som gör dem till själlösa, nedbrutna och tomma människor. Var tog humanismen vägen?

Jag åkte nyligen förbi platsen där kvarnen i Dalarna tidigare stod. Inte ett spår var kvar. Allt var borta. Här har, som på så många andra håll i landet, hjärtlösa krigare i offentligt tjänst, med sin egen religion som försvar gått bärsärk likt tempelriddare ropandes ”Deus vult”.

Kulturens roll skapar sammanhang och bidrar till försoning och fred. Vill ni verkligen uppleva motsatsen? Låt oss hoppas på att slutet kommer snart och att det inte beror på att slaget är förlorat utan att inkräktarna avväpnas snarast!


Rickard Axdorff
Rickard Axdorff
Tel: 019-16 61 39
E-post: rickard@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades onsdag den 03 juni 2015

Kommenterarer till artikeln

Kjell T Ring skrev 2015-06-13 11:17:17:

Vad är skillnaden på denna miljörevolution och Maos kulturrevolution??


Signatur skrev 2015-06-10 21:11:02:

Hej Rickard! Jag läser och blir förfärad av din senaste artikel. Att ens jämföra två så olika saker i samma text är skamligt. Om jag förstått det rätt så har de haft flera år på sig att miljöanpassa kvarnen du nämner, men inte gjort det. Det får självklart en konsekvens. För att vattnen i våra älvar och andra ställen ska kunna flöda fritt och få fiskar och andra att trivas och bli en naturlig del som det en gång var i tiden, så måste det ibland rensas och tas bort hinder som står i vägen för att de ska kunna ta sig fram. Och det behöver vara opåverkat vatten med naturlig biologisk mångfald för att få dessa att blomma upp igen till fornstora dagar. Jag tycker det är häpnadsväckande och fullkomligt barockt att man jämför en livsbejakande rörelse som syftar till att bevara det habitat vi bebor och som våra ättlingar skall ärva, med bl a en bokstavstroende muslimsk ideologi vars utövare våldtar, mördar och korsfäster kvinnor och barn! Angående kvarnen så får man ju väga värde mot värde. Att få njuta av egenfångad fisk igen utan tungmetaller mm. är ingen självklarhet. Klart det är viktigt med kulturvård och går det att kombinera med naturvård (vilket ju allra oftast är fallet) så skall det göras självfallet. Skogsägare är väl några som verkligen gått fram med dunder och brak, med monokultur, borttagande av gamla fina urskogar mm. Jag står helt frågande hur du/tidningen kunde släppa igenom en sån artikel? Vore tacksam för svar. Med vänlig hälsning Annette Andreasson


AB skrev 2015-06-08 18:51:07:

Rickard! Det här var verkligen inte det fiffigaste du skrivit. Dags att döpa om Skogsaktuellt till "Allt tokigt ska va som det varit aktuellt"


Niklas skrev 2015-06-08 11:34:47:

Timmy! Varför över huvud taget försvara myndigheter som inte respekterar äganderätten, utan anser sig kunna konfiskera privat egendom efter eget gottfinnande?


Timmy skrev 2015-06-08 09:32:33:

Varför försvara i en debattartikel dammar och äldre kraftverk som begår miljöbrott enligt miljöbalken? Du verkar olärd, läs på innan du skrier fler onödiga artiklar där du pekar ut våra svenska myndigheter som en terroristgrupp som halshugger och slaktar icke troende.


GO skrev 2015-06-08 09:22:55:

Ett stort tack för din ledare i senaste Skogsaktuellt. Verkligen befriande att någon vågar tala klarspråk om alla miljötalibaner! Vi som sysslar med småskalig vattenkraft, har under de senaste åren varit utsatta för en kampanj från de motstående intressena i form av Älvräddare och Sportfiskare. Dessa senare har dessutom haft stöd från länsstyrelser, Kammarkollegium, Havs- och Vattenmyndigheten etc i försöken att sätta käppar i hjulen för vår verksamhet. I botten ligger givetvis ett krav från EU - Vattendirektivet. Det är alltid bekvämt för myndigheterna att skylla på EU. Om du efter ledarens publicering blir utsatt för angrepp från Älvräddarhåll, kan du ta det med en nypa salt - de är fundamentalister långt ut på vänsterkanten och ser äganderättens rättskraft som ett stort problem.... Som du mycket riktigt skrev - detta är en del av den pågående striden mellan stad och landsbygd. Stadsbefolkningen vill ha landsbygden som sin egen lilla safaripark, att besöka när andan faller på och då skall det givetvis vara orörd natur. Att någon annan (t.ex. ägaren) kan ha avvikande uppfattning tas ingen hänsyn till. Man kan verkligen fråga sig vart vi är på väg.


AA skrev 2015-06-08 08:55:29:

Jag kan ingenting om det särskilda exemplet Du tar upp i Dalarna, men jag är mycket förvånad och upprörd över hur vattenrättigheter som funnits och utnyttjats i mer än hundra år ( ibland kanske flera hundra år ) tas ifrån ärliga och arbetssamma människor och medborgare i vårt land. Är det en rättsstat ? Den som lärt sig uppskatta noggranna lantmätare och välskötta lagfarts- och inskrivningsböcker har också lärt sig att inse vad det har betytt för länders utveckling. Då har man också förstått vad som medverkat till en bedrövlig utveckling i en del andra länder - i något fall ganska nära oss. Tack för en intressant artikel !


Niklas skrev 2015-06-08 00:35:49:

Här kommer fler skräckexempel på myndigheternas IS-liknande mentalitet beträffande viss hydrotekniskt kulturhistoria. Så länge vi har större nederbörd än evapotranspiration (avdunstning från bar mark + växternas transpiration), så får vi ett årligt nederbördsöverskott – vilket vi har i princip i hela Sverige! Detta årliga nederbördsöverskott måste ledas undan, om inte marken ska försumpas. Det sker dels på naturlig väg genom meandrande bäckar, åar och älvar, dels genom av människan anlagda kanaler, diken och täckdiken. Systematisk dikning har vi sysslat med i Sverige sedan allmogen fick råd med järnskodda spadar. Dessförinnan var jordbruket i princip hänvisad till s.k. självdränerade jordar, som t.ex. Falbygden. Det kan därför vara på sin plats med en historisk tillbakablick på dikningen och samhällets syn på denna. Dikning hade länge ett mycket starkt stöd i lagen och nämns redan i Skara stadslag (ca 1350). I Christoffers landslag (1442) står det bl.a. att ”dike äga två alnar brett vara”. 1559 skriver Gustav Vasa att ”fogde skall hålla dikessyn, eljest högsta ogunst och vrede”. Karl XI fastslog att ”varje bonde skall årligen gräva 40 famnar nydike, eller rensa dubbla längden”. 1764 kom det en förordning ”huru sjöar, strömmar och åar öfver allt i riket årligen bör vårdas, till skadliga vattendämningars afvärjande”. 1822 var det ”strömrensningars verkställande samt strömmars och åars uppehållande”. Dikningens verkliga storhetsperiod började dock med 1879 års dikningslag och fortsatte med 1918 års vattenlag. Det var under dessa glansdagar som bl.a. Svenska Mosskulturföreningen (med huvudsäte på Flahult utanför Taberg) blomstrade, samt att täckdikningen tog fart på allvar. Ca 98 % av alla dikningsföretag i Sverige (ca 20 000 st.) skedde med hjälp av 1879 års dikningslag och 1918 års vattenlag. Samhällets försumpningsvilja påbörjades lite försiktigt i och med 1964 års naturvårdslag, med tog sedan fart på allvar från mitten av 1980-talet. I 1984 års vattenlag fick naturvårdsintressena ett större inflytande på dikningen. 1986 kom ett tillägg i naturvårdlagen, med bl.a. tillståndsplikt för markavvattning. 1991 kom ytterligare ett tillägg på naturvårdslagen, där regeringen kunde förbjuda markavvattning inom vissa områden. Dessa områden konkretiserades i 1994 i en naturvårdsförordning och utökades i miljöbalken 1998. 1994 kom även förbudet mot arbetsföretag, som kan skada biotopskyddade områden. EU:s Vattendirektiv kom 2000, och infördes i svensk lag 2004. Anledningen till att det har dikats i Sverige i åtminstone 700-800 år, är ju givetvis att det är bra för människans nyttoväxter och därmed även för samhället. George Stephens konstaterade 1827 att ”avdikning är i sanning modern till all annan förbättring av jorden”. Albrecht Thaer konstaterade 1813 att ”en överflödig och skadlig fuktighetsavledande är ett av de viktigaste föremål för åkerbruket. Det måste gå före all annan högre odling på den mark som därav är i behov”. Dessa citat är tillämpliga för både åkermark och skogsmark, som hotas av vattensjuka. Sammanfattningsvis är nydikning och dikesrensning inte bara en absolut nödvändighet för ett rationellt och högproducerande jordbruk och skogsbruk i vårt svenska klimat. Det är också minst lika värdefull kulturhistoria som skogsbeten, lieslåtter och hamling. Kultur betyder ju faktiskt odling. Dessutom så kommer behovet av dikning att öka i framtiden – om nu klimatforskarna får rätt i sina spådomar!


VK skrev 2015-06-06 12:21:17:

Vilket helt otroligt motbjudande artikel. Jag är varken sportfiskare eller utrivningsextremist. Jag uppskattar verkligen de kulturmiljöer som finns vid våra vattendrag och håller med om att det är synd om de inte kan finnas kvar. Men den konflikten målas upp som mycket större av de som med andra bakomliggande intressen (vattenkraft) använder kulturmiljön som slagträ. Jag vill ju tro att det inte bara är syrebrist och trögtänkthet som ligger bakom ledaren utan även provokationens humor. Men speciellt roligt är det inte. Dra liknelser mellan de värsta brotten som begåtts i modern tid med de enorma arbete som ofta idéellt bedrivs av naturvårdare i de flesta fall i samklang med kulturmiljövärden. Det behövs goda exempel på alla lyckade projekten, välvilja och nyanserade debattinlägg. Den här formen av motbjudande och rent barnsliga bidrag till debatten gynnar ingen.


Håkan skrev 2015-06-06 01:04:38:

Rickard, Du har en poäng. Att riva kulturminnen är kontroversiellt och blir ofta i framtiden hårt kritiserat. Att myndigheter och domstolar attackerar gamla pensionärer som i många år producerat ganska miljövänlig el är skandalöst. Men, det är ingen religion myndigheterna sysslar med. Det är vetenskapligt välgrundat att rivning av dammar gynnar forslevande fisk, insekter, småkryp, strandvegetation, fåglar, samt minskar risk för översvämning, kusterosion, skador på samhällsfunktioner, ohälsa och dödsfall. Med mycket mycket mera. Det är inte sportfiskeintressen som väger tyngst. Sportfiskarna jublar bara högst och har en hemsk attityd mot alla de människor som drabbas hårt. Det är väldigt olyckligt att de beter sig så illa.


Salmo skrev 2015-06-05 22:14:20:

Faktiskt en av de allra värsta exempel på journalistgärningar jag sett. Så fruktansvärt onyanserad och vinklad att den bör plockas upp av journalisthögskolan och användas som undervisningsmaterial. Artikeln är - trots ett berömvärt försök att övertyga genom ett pretentiöst språkbruk - egentligen för genomusel för att ens bemötas. Ett par saker kan jag dock inte låta bli att kommentera: Jämförelsen med IS är inte bara direkt osmaklig och rutten. Den är direkt korkad. I naturen har landskapet formats under flera årtusenden. En fauna och flora har under samma tidsperiod anpassat sig till sin omgvining. Människan lyckades på ett ögonblick fördärva det. När man nu äntligen börjat begripa det (aktuell skribent med anhang borträknade förstås) och vill återställa den skada som skett så jämförs man med IS. Vilka är det som är IS i det här fallet egentligen? Vad blir nästa steg? Att kalla de länder som reagerat mot korruptionen inom FIFA för fairplaymördare? Att kalla organisationer som jobbar mot barnarbete för tillväxtvandaler? Sedan tycker jag skribenten borde undersökt hur många som värnade kvarnbyggnaden när Fortum tidigare ansökte om att få bygga ett kraftverk på platsen. Jag tycker skribenten borde undersökt vad den egentliga anledningen till kvarnvurmandet bottnade i. Skribenten borde också läst gällande lagstiftning och bildat sig en objektivt grundad uppfatting om de komplexa bakomliggande orsaker till att kvarnen revs bort. Det kallas journalistik. Tills dess får nog skribenten finna sig i att hans alster får heta något mindre smickrande.


VK skrev 2015-06-05 20:52:44:

Vilket helt otroligt motbjudande artikel. Jag är varken sportfiskare eller utrivningsextremist. Jag uppskattar verkligen de kulturmiljöer som finns vid våra vattendrag och håller med om att det är synd om de inte kan finnas kvar. Men den konflikten målas upp som mycket större av de som med andra bakomliggande intressen (vattenkraft) använder kulturmiljön som slagträ. Jag vill ju tro att det inte bara är syrebrist och trögtänkthet som ligger bakom ledaren utan även provokationens humor. Men speciellt roligt är det inte. Dra liknelser mellan de värsta brotten som begåtts i modern tid med de enorma arbete som ofta idéellt bedrivs av naturvårdare i de flesta fall i samklang med kulturmiljövärden. Det behövs goda exempel på alla lyckade projekten, välvilja och nyanserade debattinlägg. Den här formen av motbjudande och rent barnsliga bidrag till debatten gynnar ingen.


Niklas skrev 2015-06-04 22:35:39:

Dammen och kvarnen har ju redan fått godkänt enligt den tidens regler och dessutom stått i mååånga år. Om dessa kvarnar och dammar plötsligt ska rivas, borde vi inte i konsekvensens namn också riva alla gamla kulturhistoriska byggnader för att de inte uppfyller dagens byggregler?


Miljömupp!! skrev 2015-06-04 18:43:15:

Ingen och jag menar INGEN ville rädda kvarnen utan enbart dammen!! Det var inte förrens i elfte timmen som de som ville bygga ut älven och tjäna några futtiga kronor började vurma kvarnen. Som ett sista desperat försök att bygga ett kraftverk. Kulturivrarna hade åtminstone minst 3 år på sig att söka bidrag och allmosor till en kvarnflytt. Men ICKE!! En fruktansvärt onyanserad snyfthistoria. Gör om gör rätt och läs på innan du raljerar offentligt!


Mats Erik Nilsson skrev 2015-06-04 16:31:32:

Bland de bästa skrivelserna jag har sett. Jämförelsen med IS är ganska extrem men inte alls tokig. Här rivs ett kulturarv av miljöskäl? Vinnare är inte naturen utan främst djurplågarna som med krokar och hakar plågar fiskar på sin fritid. Uppenbart att en viss intresseorganisation har mobiliserat sig för att skriva alla dessa kommentarer.


same same... skrev 2015-06-04 14:07:23:

Här kastar Axdorff verkligen sten i glashus. Eller har han tänkt följa upp detta genom att jämföra storskogsbruket med någon terrororganisation, diktaturstat eller krigsföringsmodell?? Att radera ut gamla kulturlämningar och omvandla kulturlandskap till kalhyggen, markberedda planteringar och monokulturer kan väl knappast vara mindre hemskt än att riva en och annan damm eller kvarn?


Kenneth Erikson skrev 2015-06-04 10:33:51:

Jämförelsen med IS är slående och tragisk. Även om övergreppen sker utan blod och död är det samma enkelspåriga synsätt som styr. De skyldiga är den fanatiska miljörörelsen, de skyr inga medel för att nå sina mål, och de vet alltid vad som är rätt (ironi).


Johan skrev 2015-06-04 09:54:46:

Det finns anor i allt som åldrats. Men att "bevara" något med anor trots att det alltjämt förstör vore obeskrivligt korkat. Som tex Stackmora tullkvarn, som Rickard här dramatiserar kring och benämner som helgedom (ska man skratta eller gråta?). "Berättelsen" förresten, för mig handlar den om hur lite människan visste, kunde och anade. Idag vet vi bättre. Att blint och enfaldigt vurma om gamla minnesbyggnader oberoende av sammanhang är just enfaldigt. Och denna artikel är ett praktexempel på mänsklig enfald och okunnighet. Om något plundrats så är det Oreälven! Plundra, förstöra och söndra är för övrigt en utmärkt beskrivning av vattenverksamhet genom historien fram till idag. När jag tänker på min farfar och farfars far som brukade sin skog, sin jord och sitt vatten (numera min skog, min jord, mitt vatten) så tänker jag tex på hur min farfar, som talesman för byn, envetet stred mot utbyggnaden av en strömvatten i närheten. Jag har läst de gulnade tidningsartiklarna hur många gånger som helst. Jag har tittat på gamla tummade, gula fotografier av farfar med stora öringar i nävarna hur många gånger som helst. Öringarna är borta. Utplånade från jordens yta för att använda Rickards ord. Jag blir beklämd av att se sådan här okunnighet i tryck och jag vill inte förknippas med Skogsaktuellt. Jag har ingenting gemensamt med en tidning som publicerar det här vansinniga, okunniga och verklighetsfrånvända synsättet. När Rickard drar paralleller till terroristorganisationen IS vill jag kräkas. Jag blir förbannad. Min barns kulturarv borde vara levande vattenmiljöer och intakta stammar av strömlekande fisk, inte spillrorna av desamma. Rickard svamlar om "bibeln", "maktspråk" och "inkräktare" så att man börjar tänka tvångströja. Är karln galen?


Ramselebo skrev 2015-06-04 07:34:08:

Som landsbygdsbo anser jag att min livsmiljö skulle förbättras väsentligt av ett levande vatten där fisk kan vandra på ett naturligt sett. Att bevara dessa vandringshinder, vilka endast gläder ägaren, är miljömässigt vansinne. Att felaktigheter begåtts under lång tid ursäktar inte att det skall vara så även framgent.


jesper skrev 2015-06-04 07:33:48:

Det är väl dammen man är tvungen att riva ut och inte kvarnen? Rivs dammen ut så gör man en tjänst för ekosystemet och vem vet. Den effekten kan generera mer ekonomiskt än vad den kvarnen någonsin gjorde.


krapten skrev 2015-06-04 05:55:28:

Har kvarnar och sammar inte miljötillstånd så begår de miljöbrott och oftast som dessa gamla urminneshävda så har de begått miljöbrott i decennium. Förra regering avsatte miljoner åt Länsstyrelsena just för att kunna komma åt dessa miljöbovar. Levande vattendrag= levande skog och landsbygd.


Älgfoderodlare skrev 2015-06-04 02:49:22:

Det är väl nu inte bara gamla kvarndammar som det ska sökas nya tillstånd för. Det är väl de små kraftverksdammarna som är mest i blåsväder vad gäller miljötrenden. De kan ju också ha blivit till som en effekt av en tidigare kvarndamm som sedemera vart kraftverk. Att försvåra genom dyra ansökningskostnader, ökade krav för miljön etc. Kan ju ses som ett sätt att fortsätta underhålla vårt oligopol på kraftmarknaden. Det sker ju inte mycket av verkstad när det gäller hjälp från stat o myndigheter i det som de kallar "Omställnings samhälle". Att göra oss mindre beroende av fossilt bränsle, och att även små producenter kan få en erkänd plats på denna marknad(se Tyskland som ex). Bioenergi av alla slag står ju inte högt på agendan. Jag är ju drabbad av en gammal flottningsfördämning som försumpar vår mark. Jag skulle ev. ha dubbelt så mycket produktiv skogsmark om vattennivån sänktes genom att ta bort den dämmande effekten. Men det är ju inte detsamma som att man skulle behöva riva själva dammen och dess armar. Det skulle dessutom förbättra fiskevandringen som idag är obefintlig via fallhöjden. Det ena utesluter ju inte det andra. För att något inte ska för brukas som för. Innebär det ju inte per automatik att det behöver utplånas. Och tvärtom, skall det få finnas kvar måste det vara med fullt bevarande status vad gäller form o brukande.


Niklas skrev 2015-06-03 23:50:47:

Som vanligt en lysande ledare. Vi har ett årligt nederbördsöverskott och det måste ledas bort för undvika försumpning. Å vad gamla kvarnar och vattenkraftverk beträffar, borde det inte gå att åberopa termen "nytt naturtillstånd" om dessa funnits i 50 år eller mer? Då borde de ju per automatik vara skyddade från vilda statsanställda miljömuppar? F.ö. har jag tillbringat dagen med att handrensa en gammal bäck, som växt igen med mestadels vitmossa. Det resulterade i att det blev riktig sprutt på vattnet, vilket var en god lön för dagens vedermödor. Fario! De s.k. "naturvårdande" myndigheterna agerar sannerligen som ISIS när de kräver att ägare till gamla kvarnar och dammar måste söka nya miljötillstånd på egen bekostnad. Dessa miljötillstånd kan ju lätt kosta en halv miljon i sig. Sedan kan det ju kosta ägaren ytterligare en halv miljon att uppfylla alla nya krav.


RH skrev 2015-06-03 23:34:23:

Härligt uppfriskande artikel. Bra att någon vågar ryta till innan galenskaperna går för långt. Fortsätt "strida" för vårt kulturarv.


js skrev 2015-06-03 23:18:35:

Bedrövlig ledare. Bra kommenterat Fario. Man blir så besviken när en tidningsledare ska behöva polarisera en fråga på detta sätt.


erica LPo skrev 2015-06-03 23:06:11:

Kan bara säga att detta kulturmord pågår i hela Sverige. Tragiskt är ordet. Bara för att man fotograferar en byggnad och skriver om den så rättfärdigar det inte vad som sker. vad ger oss i vår generation rätt att ändra det tidigare generationer byggt upp. För att några ska få fiska? Jag kan bara hålla med, det liknar de IS gör i mellanöstern. Utplånar svensk utvecklings historia. Men det ska väl bara finnas kvar i något digitalarkiv dit igen söker det. Varför får inte landsbygden leva?


Fario skrev 2015-06-03 22:17:11:

Jag har förmånen att jobba med bevarande av kulturminnen. Ena dagen handlar det om att digitalisera och tillgänglighetsanpassa Sveriges samlade information om sveriges kyrkor åt Riksantikvarieämbetet. Och nästa dag om att fiskevårda en gammal kvarndamm så att vi äntligen kan få en fungerande miljö vad gäller biologisk mångfald. Och "nota bene" den gamla kulturkvarnen finns kvar trots fiskevårdande insatser. Vilket medför att Länsstyrelsen skjuter till extra pengar till den fiskevårdande åtgärden... Inte så mycket ISIS över det va? Rickards ledare är i nivå med en thrillerförfattare som känner sig kränkt över att förlaget vägrar ge ut boken på grund av att det skrivna är uselt. För faktum är att detta är något av det värsta jag läst vad gäller kraven att Sverige skall anpassa sin miljö till resten av Europa. Och ja, jag är kränkt. Jag har svårt att finna ord över hur mycket fel jag kan finna i denna ledare. Suck.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste