Skolelever hjälper SLU med hösttecken

15 000 elever i hela landet har under hösten ägnat lite extra uppmärksamhet åt lövträden i sin närhet. Genom massexperimentet Höstförsöket ska de hjälpa SLU-forskare att bestämma höstens förlopp.

Klara Strindberg och de andra eleverna i klass 3b på Stureskolan i Örebro har under hösten undersökt träd, bland annat denna rönn som står intill skolgården.Foto: Pia Gyllin

I ett antal år har forskare vid SLU studerat vårtecken för att se förändringar i naturen som en effekt av det förändrade klimatet. I år valde man dock att titta på höstens förändringar under lupp – och tog hjälp av elever från grundskola till gymnasium i ett massexperiment kallat Höstförsöket. Även allmänheten välkomnades att bidra med observationer om höstlöv och lövfällning genom att fylla i uppgifter på hemsidan naturenskalender.se.

Förutsäga framtiden

Med hjälp av skolelevernas observationer ska forskarna nu studera vilka gener som styr höstlövutvecklingen hos asp och hur väl satelliternas bilder av jorden kan fånga upp höstens förlopp. Informationen från Höstförsökets läggs även ihop med informationen som kommer in på naturenskalender.se. 

Vad händer med löven när de fallit ner från träden? Det är en av frågorna som tas upp i klass 3b på Stureskolan i Örebro där man arbetar med projektet Höstförsöket. Klassläraren Christina Jansson visar hur man kan göra en kompost av löv, matrester och diverse växter.Foto: Pia Gyllin

Eleverna har parvis tilldelats ett träd i stadsparken som de ska hålla lite extra koll på. Alma Moreau har tillsammans med Alexander Willén hand om en av de många ekarna.

– Vi behöver veta när våra vanliga lövträd får höstlöv så att vi kan se hur detta varierar mellan olika år. Det gör det möjligt för oss att bättre förutsäga utvecklingen i framtiden, säger Ola Langvall, skogsforskare vid SLU, i ett pressmeddelande.

Den forskning som gjorts om höstlöv tyder på att olika arter påverkas på olika sätt. En del arter förlänger sin växtsäsong när det blir varmare, medan andra inte förändras i samma utsträckning. Denna variation gör det svårare för forskarna att förutsäga hur klimatförändringen kommer att påverka trädens tillväxt och skaderisker och hur detta i sin tur åter­verkar på skogsekosystemen och skogsbruket.

Klass 3b på Stureskolan i Örebro var en av de klasser som deltog i Höstförsöket. Eleverna fick parvis ”adoptera” träd som de höll koll på.

Träd och natur i allmänhet diskuteras ofta i klass 3b. Redan innan eleverna påbörjade Höstförsöket i slutet av augusti hade de lärt sig om växter.

– Jag kunde en del, blad till exempel. Fast bäst kunde jag fröer, säger Alma Moreau när vi besöker klassen en dag i augusti då man arbetar med projektet.

Alma berättar hur klassen arbetar:

– En gång i veckan kollar vi hur mycket löv som blivit gula. Om den inte har några gula löv får den en nolla, om en tredjedel är gula är det en etta, om två tredjedelar är gula är det en trea - och om alla löv är gula eller har ramlat av helt är det en fyra. När vi började var alla träden gröna, men nu har några träd löv som börjat bli gula.

Siffrorna skrivs sedan ner i ett protokoll av klass­lärararen Christina Jansson som skickar det vidare till SLU.

– Och så ska forskarna titta på siffrorna och se när hösten kommer, meddelar Alma.

Ser annorlunda

Elevernas träd står inne i Örebro stadspark som ligger granne med skolan. Christina Jansson berättar att träd i allmänhet och de utvalda träden i synnerhet numera får betydligt mer uppmärksamhet än tidigare.

– Eleverna ser på träd på ett helt annorlunda sätt nu, säger hon.

Parvis har eleverna till­delats åtta träd av olika slag att hålla koll på. Klara Strindberg har en bok som sitt träd och tycker att projektet är jätte­roligt. För träd, det är viktiga grejer.

– Om det inte fanns träd, då skulle man inte ha något papper att torka sig med när man varit på toaletten, säger hon.

– Dessutom måste det finnas träd, för annars blir det inget syre och då kan det inte leva några människor. Och då skulle det inte finnas någon teve eller några lyktstolpar.

På lektionerna har man även gått igenom att träd kan bli angripna av både larver och andra skadedjur. Almsjukan som drabbat många av Örebros almar har varit uppe till diskussion flera gånger.

– De kan bli sjuka, det har Christina berättat. Jag hoppas att forskarna kan ta fram stabila almar. Sådana får man om man korsar en stark alm och en sjuk alm, för då tror forskarna att träden klarar mer. Jag hoppas att de klarar det för jag vill inte att träden ska dö, säger Alma.

– Nej, för ett träd är ungefär som levande folk, så det vill man inte! tillägger Klara.


Pia Gyllin
Pia Gyllin
Tel: 019-16 64 68
E-post: pia@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades onsdag den 04 december 2013

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste