Manuell huggning en hotad konst

Den skånska entreprenören Brunstorps skogsservice utför många uppdrag med manuell huggning. En metod som är nödvändig i känsliga marker.

Som småföretagare jobbar Christian Peterson med de flesta typer av uppdrag inom skog. Han har lärt sig mycket genom åren. – Vid granhuggning gör vi först bara ett mindre uttag, men lägger i stället in en gallring till under omloppsperioden. Då blir området inte lika sårbart för stormarna, säger Christian Peterson. Foto: Michael Goth

– Men var ska vi hitta framtidens skogsarbetare, som kan manuell huggning? Finns snart ingen att få tag på, säger Christian Peterson, som driver Brunstorps skogsservice.

Medan en skördare tampas med träd en bit bort unnar sig Christian Peterson och kollegan Helge Möller en kaffepaus. Solen gnistrar i den på sina håll snötäckta marken.

– Det här är en av dagens höjdpunkter, ler Christian Peterson och smakar av den svarta drycken.

Platsen är Östraröd, några kilometer utanför Glimåkra i norra Skåne. Här håller Brunstorps skogsservice sedan några dagar på att gallra ett hagmarksområde.

– Det är en kulturområdeshuggning. Det är mycket att ta hänsyn till och ganska knepigt. Inget får fördärvas, här är gamla stengärdsgårdar från 1800-talet och vi måste få träden att falla ”rätt” så vi inte skadar stenmuren. Vi får också styra avverkningen mot rätt tid för att undvika körskador. Det gäller att gå varsamt fram och det handlar om mycket manuell huggning, berättar Christian Peterson.


Efterlyser lärlingspraktik

Fakta: Brunstorps skogsservice


Grundades:
1985
Ort: Brunstorp, utanför Broby i norra Skåne

Inriktning:
allt inom skogsentreprenad

Anställda:
Christian Peterson jobbar ensam i det egna företaget, men samarbetar med olika entreprenörer och har timanställd personal efter behov.
Manuell hagmarkshuggning är en uppgift som kännetecknar Brunstorps skogsservice väl. Företaget jobbar i princip med allt som har med skogsbruk att göra. Från plantering till slutavverkning och kontinuitetsskogsavverkning, och även virkesförmedling.

Men en specialitet är det manuella arbetet. Hantverksskickligheten.

– Du klarar inte allt med maskiner. Den gamla blädningsmetoden kommer tillbaka mer och mer och då krävs det manuell huggning. Men det är svårt att finna personal som kan detta med manuell skogshuggning, och har intresse av det. Mitt folk blir äldre och äldre och inga kommer efter. Förmodligen är det för hårt och obekvämt arbete, säger Christian Peterson.


Vad kan du se för framtida konsekvenser av det?

– Vi kommer inte att kunna sköta vårt eget skogsbruk. Det är ett jätte­problem. Hela skogsnäringen har intresse av detta. Många gånger förr var plantering och röjning en inkörsport till skogsarbete för ungdomen. Bemanningsföretag lejs in, ofta med utländsk arbetskraft och ungdomen har ingen chans att konkurrera. Det skulle behövas någon form av lärlingspraktik.


Viktigt lämna kontoret

Christian Peterson kommer från den skånska slätten, mellan Bjärred och Lund, men köpte skogsfastighet i norra Skåne 1983 – och blev passionerat intresserad av skog.

Bara några år senare startade han Brunstorps skogservice. Företaget är i dag väletablerat och flera kunder finns fortfarande kvar från starten i mitten av 1980-talet. Han är ensam inom sitt företag men jobbar tillsammans med flera sam­arbetspartners och anlitar timanställd arbetskraft utifrån behov.

– Flexibiliteten är nog en av våra största styrkor. Att vi kan kombinera många resurser, och därmed sätta in rätt insatser eller maskiner vid olika markförutsättningar, menar Christian Peterson.

Han pekar också på vikten, som skogsföretagare, att vara ute i skogen.

– Man kan inte sitta på kontoret och titta på en karta när kunderna ringer och ber om hjälp, därför ser både jag och mina kollegor till att vara anträffbara och ute i skogen så mycket som möjligt.


Försöker engagera markägare

Det svåraste som skogsföretagare är stormar och att hinna med planering utifrån väder, menar Christian Peterson.

– Alla vill att man ska komma och hugga när det är bra bärighet och fruset i marken, men det går inte att lösa för alla. Stormarna är inte heller lätta, det kan ringa 25-30 samtal per timme från folk som vill ha bort nedfallna träd. Men vi har klarat oss bra och sällan haft gallringsområden som ödelagts av storm. Mycket tack vare varsam gallring som utförts i rätt tid, säger han.

Hur är det i branschen i dag, om du jämför med när du startade ditt företag i mitten av 1980-talet?

– Det som ändrats mest är att man ytterst sällan träffar markägaren, de är inte ute i skogen själva. Förr var det annat. När du drog i gång motorsågen stod markägaren och undrade intresserat vad du gjorde. Men det finns ju förstås de som är extremt intresserade och engagerade. Jag försöker engagera mina kunder, många är osäkra och då kan jag snitsla lite ytor i skogen så de ser hur de ska röja, då får de en tydligare bild.


Hur ser du på framtiden?

– Jag tycker att det ser mörkt ut för skogsnäringen. Framför allt rekryteringen av folk är besvärlig och det största hotet mot skogsnäringen. Och att industrin försvinner är inte bra, här i Skåne har vi bara två sågverk kvar och lövsågverken har mer eller mindre försvunnit, säger Christian Peterson.


Micael Goth

Skogsaktuellt
Tel: 019-760 94 10
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades måndag den 27 maj 2013

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste