DEBATT: Vad kostar det att vara certifierad?

På Skogsaktuellt hemsida publicerades en artikel där Ulf Johansson, skogsråvaruchef på IKEA uppmanar skogsägare att certifiera sin skog. Kenny Svahn, fristående affärsrådgivare, menar i en debattartikel att det inte är fullt så enkelt och varnar för att lönsamheten kan bli lidande om certifieringen exempelvis innebär att produktionsskogar behöver avsättas till naturvårdsändamål. 

I artikeln publicerad i Skogsaktuellt menar Ulf Johansson, skogsråvaruchef på IKEA, att det är en brist på FSC-certifierat virke i Sverige. Vidare framhåller Johansson att många tämligen smärtfritt borde kunna ansluta sig till FSC eftersom det i praktiken endast innebär ett

premiepåslag. 

Johanssons använder sin egen fastighet i Älmhult som ett lyckat exempel, något som är högst förutsägbart. Det vore synnerligen motsägelsefullt att inte framhålla FSC:s fördelar och samtidigt indirekt vilja köpa en betydande mängd FSC certifierat virke av Sveriges skogsägare. Är det så enkelt att det bara innebär en premiepåslag?

Till vår hjälp var vi en teoretisk skogsfastighet i Kronobergs län, där Johanssons fastighet är belägen.  Medelboniteten för Kronobergs län är enligt Riksskogstaxering drygt 9 m³sk/ha/år. Vår fastighet är en snittfastighet om 50 ha skogsmark och kan i teorin producera ca 450 m³sk/år.

Enligt FSC och PEFC så skall 5 procent av den totala arealen avsättas för naturvård (2,5 ha). Vidare stipuleras att minst 5 procent av arealen (2,5 hektar) frisk/fuktig mark skall förbehållas för lövproduktion (FSC, för PEFC 3 procent) samt att 10 procent av volymen på produktionsinriktad frisk/fuktig mark skall utgöras av lövträd vid slutavverkning (FSC, för PEFC är det 5 %). Sammantaget så är det inte orimlig att vår fastighet tappar ca 5–15 procent av en ”virkesoptimal” tillväxt, alltjämt tillgodoses lagens krav.

Med rådande virkespriser för sågbara lövsortiment, lövmassaved och energived så uppgår dessutom rotnettot på det lövvirke som producerats till kanske 50 procent av barrvirket.

Mot ovanstående avkall står en premie om 25kr/m³fub. Vår fastighet får ett stort ekonomiskt bortfall mot en årlig kompensation om 7 000–8 000 kr.

Då har vi inte berört alla övriga aspekter certifieringen innebär för skogsägaren. Ovanpå de ekonomiska argumenten kommer sedan regelverk att sätta sig in i, utbildningar, revisoner etc.
Kraven för FSC hårdare än för PEFC, vilket kanske delvis förklarar den låga anslutningsgraden. De ersätts dock med samma premie.

Lönar det sig då att vara certifierad? Det beror på. Hyser ditt innehav skog som redan har betydande skötselrestriktioner och samtidigt bra förutsättningar för lövskogsproduktion så är den nog det. Behöver du avsätta produktionsskogar för naturvårdsändamål samt omvandla barrskog till lövskog så är det i Kronoberg län i dagsläget inte lönsamt. Bilden är förmodligen densamma för stora delar av södra Sverige.

Alla kan inte vara certifierade

För att bibehålla certifieringarnas förtroende så bör givetvis inte enbart de ekonomiska incitamenten ligga till grund för en certifiering. Det syns också när skogsägare både utesluts och lämnar certifieringarna frivilligt av olika själ.

Nuvarande certifieringsstandarder stipulerar en ökad lövskogsproduktion och mer naturvårdsavsättningar, vilket är sunt och riktigt, men de ekonomiska argumenten blir svaga. Industrins ”önskemål” om mer certifierat virke är kanske inte heller ett tillräckligt starkt argument hos gemene skogsägare även om fastigheten är lämplig för certifiering samt att ägaren delar certifieringarnas värdegrund.

Premiens betydelse blir olika stor

För att ytterligare förstärka den ekonomiska problematiken så missgynnas områden med högre virkespriser av schabloniseringen för premien. I Kronobergs län så utgör premien om 25kr/m³fub ca 8 procent för massaveden och blygsamma 4 procent av timmerpriserna.  För det senare blir det mindre än en rimlig förhandlingsmarginal.

Framtiden stipulerar än hårdare krav

FSC planerar att presentera en ny standard kring årsskifte 2018/2019. I den framhålls en ökad hänsyn i form av ytterligare 5 procent av skogsmarksarealen skall brukas med förstärkt hänsyn, att kraven på odling av exoter blir hårdare. Det diskuteras även kring ytterligare inskränkningar för skogar i nära anslutning till bebyggelse samt skogar som är belägna i renbetesland, därtill även hur artskyddsförordningen skall hanteras. Kraven ökar, men det talas tunt om den ekonomiska kompensationen för skogsägaren.

Johanssons argument ”det vore tråkigt om våra underleverantörer går miste om möjligheten att ta del av vår framtida expansion” kan tyvärr uppfattas som en illa dold önskan att köpa mer FSC-certifierad råvara utan att betala för det. I synnerhet då det vore märkligt om import av råvara inte skulle innebära merkostnader för IKEA. Johansson besitter i egenskap av skogsråvaruchef stora möjligheter att faktiskt öka andelen FSC-certifierad skog i Sverige. Låt efterfrågan av certifierat virke märkas hos skogsägarna med en högre premie. De är också underleverantörer…

Kenny Svahn

Fristående affärsrådgivare