Främmande för främmande?

LEDARE. För 29 år sedan planterade vi två Serbgranar (Picia omorika) hemma bakom hundgården. Eftersom de nu skymmer sikten och dessutom riskerar att ramla in i vårt boningshus bestämde familjerådet att granarna skulle tas av daga. Det tog mig sex timmar och det gick åt tre tankar bensin till motorsågen för att kapa omkull och ta rätt på dem.

Stammen fraktade jag till byns äldsta vedeldare. Glad som en lärka förklarade han för mig att dessa två träd, endast 29 år gamla, skulle värma hans hus i minst två månader. Tänk att ha en skog full av dessa volymproducerade bjässar, magiskt!

Med tanke på den växtkraft som främmande trädslag kan ha ställdes jag oväntat inför frågan om det inte är dags att öppna mitt hjärta för främmande trädslag hemma på gården. Men det kan vara bråttom att integrera nya exoter eftersom naturskyddarna redan är främlingarna på spåret med ny lagstiftning.

Vilka frihetsgrader har vi då i dagens skogsbruk? Det som styr vad vi får göra och inte göra är Skogsvårdslagstiftningen. Den är uppdelad i lag, förordning och föreskrifter. Lagen innehåller inga detaljer. Av förordningen framgår det övergripande bestämmelser. Hur förordningen sen ska tolkas framgår av föreskrifterna. Bland annat säger förordningen att främmande trädslag endast får användas i undantagsfall. I föreskrifterna förklaras att detta i praktiken bara betyder att arealen ny Contortatall inte får överstiga en viss areal. Förordningen pekar även på speciella regler som gäller i fjällnära skogar samt att odlingar med vetenskaplig höjd är okej.  För ytor större än 0,5 hektar gäller anmälningsplikt, inte tillståndsplikt. Man får heller inte plantera främmande trädslag som inte kommer växa tillräckligt bra. Utöver detta handlar riktlinjerna mest om var man får plantera Contortatallen.

Jag kan således utan vidare plantera främmande träd hemma utan myndighetsmotstånd så länge jag inte planterar Contortatall. Det nämns inte i lagen om hur stor del av min gård som får bestå av främmande trädslag. Det är få begränsningar enligt lagen som minskar våra möjligheter att utnyttja skogens potential. Jag lämnar självpåtagen certifiering därhän. Där finns det tillväxthämmande och inskränkande bestämmelser om hur mycket främmande trädslag varje gård får ha. En av fördelarna, utöver förmodad förbättrad ekonomi, med fler trädslag är att jag på så vis kan sprida mina risker i virkesproduktion samt bredda kundbasen för mina produkter.

Stora orosmoln är dock på väg in över skogsbrukarnas handlingsfrihet. En ny EU-förordning om invasiva arter ska bli till svensk lag. Med invasiv art menas ”främmande art vars introduktion eller spridning har konstaterats hota eller negativt inverka på biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster”. Förordningen listar ett antal EU-gemensamma arter vilka vi inte vill ha inom gemenskapen. Förordningen ger även en möjlighet till varje nation att plocka in fler arter på listan. Ett fönster som säkert kommer att utnyttjas. Det föreligger därför en faktisk risk för att exempelvis sitkagran, hybridasp, poppel, hybridlärk, douglasgran och några till kan hamna på listan. Ekologiska effekter av främmande arter nämns ofta som ett av de största globala hoten mot biologisk mångfald. Men sällan nämns något om de positiva effekterna, förtjänsterna. Exempelvis betyder nya träd i sig en ny art vilket är positivt. Det är inte så att Sverige har för många trädslag sen tidigare, tvärt om. Och runt nya arter skapas helt nya spännande ekosystem där naturen fortsätter att utvecklas.

Troligen är det Naturvårdsverket och inte Skogsstyrelsen som ges fria händer och bestämmer vilka träd som ska upp på listan. Följdeffekten kan bli att vi skogsbrukare riskerar att tappa ytterligare en volymöknings- och intäktsmöjlighet i onödan på grund av att främlingsfientliga byråkrater har en bild av naturen där konserveringen absolut inte får rubbas.

Rickard Axdorff
Rickard Axdorff
Tel: 019-16 61 39
E-post: rickard@skogsaktuellt.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 23 september 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste