Portal får skogsägare att tänka nytt

För ett år sedan startade Skogsägarnas försöksportal. Här kan skogsägare gå in och lägga upp egna försök de gjort på sin mark.
– En av tankarna med projektet är att stimulera skogsägare att tänka nytt, säger Erik Sollander, projektledare på Skogsstyrelsen.

Urban Hedeås har lagt in ett försök i skogsägarnas försöksportal. Det handlar om att hugga upp en gata vid en bäck där nya träd kommer växa upp lagom till slutavverkning. På så sätt kommer bäcken och livet där i att leva vidare även efter avverkningen.Foto: Urban Hedeås
Projektet med Skogsägarnas försöksportal är en del i ett större projekt som Skogsstyrelsen genomför tillsammans med SLU. Bakgrunden är ett uppdrag från regeringen om att utveckla en modell för adaptiv skogsskötsel. Något man hoppas kommer leda till en ökad produktion av biomassa samtidigt som miljötillståndet i skogen förbättras och vi får ett mer varierat skogsbruk.

– När vi fick uppdraget kikade vi på det och lämnade sedan förslag på hur adaptiv skogsskötsel skulle kunna genomföras till regeringen i maj 2013. Där fanns bland annat tanken på en försöksportal med och regeringen tyckte förslagen var bra.

Enkelhet ett ledord

Projektgruppen funderade en del kring hur man skulle bygga en försöksportal på ett enkelt sätt och när man kommit fram till en lösning testade man portalen på flera personer och i maj 2014 var den klar.

– Enkelhet har varit ett ledord för oss, säger Erik Sollander. Försöksdatabaser är ofta väldigt komplicerade, men det tror vi inte fungerar här. Det är svårt att lägga ut provytor för att till exempel mäta långsiktiga tillväxteffekter på ett bra sätt. Sådant får vi lämna till forskarna. Men alla andra frågor, där resultaten går enklare att se, tror vi på. Klarade sig den nya plantsorten? Undveks körskador eller viltbete? Började den gamla sälgen att blomma igen efter frihuggningen?

Erik Sollander berättar att försöksportalen på många sätt liknar Skogsstyrelsens tjänst Mina sidor. För att nå ut till skogsägare har man använt sig av tre sätt, dels via media och dels via Skogsstyrelsens hemsida och så har man fått lite draghjälp från skogsägarrörelsen.

Urban Hedeås äger en skogsfastighet i Värmland och han har lagt upp ett av sina projekt i Skogsägarnas försöksportal. Foto: Johanna Skoglund

”Kul att prova nya grejer”

En skogsägare som lagt upp projekt i portalen är Urban Hedeås som har en skogsfastighet på 60 hektar mellan Munkfors och Ransäter i Värmland.

Jag tycker att det är kul att prova nya grejer och har tidigare gjort en ädellövsplantering som jag hägnat in med viltstängsel. Den gjorde jag för att det är trevligt med något annat än gran och tall i skogen och för att öka mångfalden, berättar han.

Idén till projektet som Urban Hedeås lagt upp på Skogsägarnas försöksportal fick kan efter ett besök på en skogsdag som handlade om klimatförändringar och vatten i skogen.

Vi gick längs en bäck där det var dags för slutavverkning, berättar han. Då slog det mig att varför inte hugga ut en gata längs en bäck som finns på min mark. Jag tänker att man gör det i god tid innan slutavverkning, vid sista gallringen, och samtidigt gör man en dikesrensning så bäcken hinner återställas, berättar han.

Urban Hedeås tror inte det är så mycket som behövs för att bäcken ska leva vidare även efter slutavverkningen.  – Mitt försök går ut på att etablera vegetation runt vattendraget innan slutavverkningen så att man har något att spara när det är dags. Tanken är att släppa ner ljus genom att hugga upp en gata längs vattendraget vid sista gallringen. Men den behöver nog vara bredare än på bilden säger han.Foto: Urban Hedeås
Tanken är att det i gatan som huggs ut kommer växa upp nya träd som när det väl är dags för slutavverkning om tio-tjugo år kommer att skydda bäcken och inte lämna området helt öppet.

Jag la in försöket i somras med det blev ingen gallring i vintras på grund av vädret, konstaterar Urban Hedeås.

Urban Hedeås förklarar att vattendragen vi har i skogen har betydelse för att träden ska få en lagom mängd vatten och dessutom finns det ett liv i bäcken som har större betydelse för växtligheten än vi kan tro.

– Om vattendragen är skuggiga och svala ger de ett mikroklimat som gynnar att vattendraget fungerar för det vi vill ha det till, nämligen att reglera en lämplig vattenmängd till våra träd. Att det dessutom ger god artrikedom för både flora och fauna är en förutsättning för ett hållbart skogbruk, säger han.

Erik Sollander är projekt­ledare på Skogsstyrelsen för Skogsägarnas försöksportal. Foto: Skogsstyrelsen
– Lämnar man ingen vegetation vid en bäck ser den ut så här efter några år, berättar Urban Hedeås.Foto: Urban Hedeås

dela med sig

Erik Sollander på Skogsstyrelsen tror att det finns en drivkraft hos många skogsägare att dela med sig och visa vad de gjort. I dagsläget finns 122 rapporter inlagda i skogsägarnas försöksdatabas. Nu i början finns det lokala kontaktpersoner dit de som vill lägga upp ett projekt kan vända sig för att få hjälp.

Vi har tre syften med försöksportalen. Skogsägare har alltid prövat nya metoder och lärt sig mycket på det, men tyvärr har försöken nästan aldrig dokumenterats vilket gjort att kunskap har tappats bort i onödan. Sen finns en skogspolitisk vilja att öka engagemanget för skogsskötsel och att stimulera till att tänka nytt och testa. På sikt tror vi också att databasen kommer vara till nytta för forskningen. Forskarna har ofta problem med att hitta det ovanliga, där människor tänkt och gjort annorlunda. Här tror vi försöksportalen på sikt kan bli en viktig källa, säger Erik Sollander.

Urban Hedeås tycker att idén med Skogsägarnas försöksportal är bra och han tolkar det som att man vill uppmuntra privata skogsägare att tänka själva och bryta cirkeln av att göra som man alltid har gjort.

Skogsbranschen är ju traditionell. Det handlar ofta om stora pengar och marginalerna är oftast små och då vågar man inte tänka nytt, konstaterar Urban Hedeås.



Johanna Skoglund

Frilansjournalist

Artikeln publicerades fredag den 22 maj 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste