Luftföroreningarnas effekter i skogen - 30 år senare

I 30 år har Skogsstyrelsen studerat skogsskadeutvecklingen på flera hundra observationsytor i svenska skogar. Nu har man sammanställt resultatet.

Efter larm om skogsskador i mitten av 1980-talet började Skogsstyrelsen följa utvecklingen av skogsskador. Nu har den samlade miljöövervakningen utvärderats av Lunds universitet och resultatet presenteras i en ny rapport.

– Nu, trettio år senare kan vi konstatera att skogen klarat sig bra. De senaste 20 åren har skadorna inte ökat. Vi ser också att de förödande svavelutsläppen minskat kraftigt, men att återhämtningen från försurningen av skogsmarken går långsamt, säger Sture Wijk, ekolog på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Mycket ny kunskap

Förutom skador på skogen har man på ytorna följt trädens tillväxt, näringsförhållandena i blad och barr samt analyserat markkemin. Även nedfallet av luftföroreningar och markvattenkemin har analyserats på de ytor som ingår i det så kallade Krondroppsnätet. Dessa mätningar pågår fortfarande på uppdrag av länsstyrelser och regionala luftvårdsförbund.

– Det unika med mätningarna är att hela kedjan från nedfall av föroreningar till påverkan på träd och mark har mätts på ett stort antal platser, med god geografisk spridning. Vi har därigenom fått mycket ny kunskap om vilken miljöpåverkan skogen utsätts för och hur skogens ekosystem reagerar, säger Cecilia Akselsson från Lunds universitet, som lett utvärderingen, i pressmeddelandet.

Förslag på användningsområden

Sammantaget visar rapporten att mätningarna gett goda möjligheter att studera och förstå kombinerade effekter av klimatförändring, luftföroreningar och skogsbruk på skog och mark. Den stora mängden insamlad data kan användas för att öka kunskapen om sambanden mellan skogens hälsotillstånd och luftföroreningar, marktillståndet och andra faktorer som påverkar skogens hälsa, till exempel klimatförändringar och olika skadegörare.

Rapporten tar upp mätningarnas omfattning, hur datan använts i ett flertal forskningsprojekt samt ger förslag på hur dessa data ska göras mer tillgängliga och användas framöver. Bland annat föreslås att studier av orsakssamband för återhämtning från försurning, kväveutlakning eller skogsskador i ett förändrat klimat bör prioriteras.

Vidare pekar rapporten på konsekvenserna av att mätningarna nu avslutas. En avveckling av programmet bedöms ge minskade möjligheter att följa upp och förstå kombinerade effekter av klimatförändring, nedfall av luftföroreningar och skogsbruk på skog och mark.


Skogsaktuellt
Tel: 019-760 94 10
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades måndag den 02 mars 2015

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Kommenterarer till artikeln

Älgfoderodlare skrev 2015-03-02 20:43:41:

Det som borde kunnat ha varit bra inför framtiden , hade ju varit att se om ändrat brukande hade kunnat påverka försurningen. Ex. att det allt som oftast röjs bort björk ur föryngringar. Björken sägs ju kunna höja pH halten som i sin tur ökar möjligheten för granen att etablera sig. Skulle ev. en högre andel björk kunnat ge en högre tillväxt inom de mest försurade områdena där man har bytt trädslag från tall till gran. Jag kan ju tycka att det vore mycket bra om skogsstyrelsen redovisade rapporten och därmed också kanske ändrade vissa idag rådande rek. som ex. att röjning är en ekonomiskt fördelaktig skogsvårdsåtgärd. Är den det i detta perspektivet och det kanske finns fler. Var skall mängden biomassa odlas för att nå det förnyelsebara omställda samhället och vilket trädslag passar bäst ur flerperspektivet att odlas i så fall ? Björk kanske ? Om den är surhetsreglerande och vedproducent, skall den då röjas bort ? För mig är ett fällt ungt träd som ligger på marken och ruttnar en förlust.

Senaste