Ny EU-lag ska minska förbrukningen av plastpåsar

Svårnedbrytbara plastpåsar är ett hot mot miljön. EU är därför på väg att införa lagändringar som innebär att användningen av tunna plastpåsar ska minska.

Hot mot miljön. Förbrukningen av svårnedbrytbara plastpåsar är ett globalt hot. Genom ny lagstiftning vill EU minska användningen av plastpåsar. Foto: Micael Goth
Plastpåsar har blivit allt mer ifrågasatt och förbud har införts i en rad länder utanför EU. Nu hakar EU på, genom nya regler som ska minska användningen av plastpåsar med tjocklek upp till 50 mikrometer.

Reglerna innebär att varje medlemsland kan välja på att antingen införa åtgärder för att uppnå att den årliga förbrukningen inte överstiger 90 tunna plastpåsar per person senast 2019, och 40 lätta plastpåsar per person senast 2025, eller motsvarande mål i vikt. Eller att man ser till så att efter 2018 tillhandahålls inte tunna bärpåsar av plast kostnadsfritt, om inte lika effektiva instrument införs. Medlemsländerna får använda både alternativen om man så vill.

Bakgrunden är att tunna plastpåsar är skadliga för fisk och natur i världshaven. Plastpåsar som följer med ut till havs hamnar exempelvis ofta i magen hos djur och kan döda valar, sälar, fåglar och hotade sköldpaddsarter.

I många länder, där plastkassarna är tunna och går sönder snabbt, hamnar de i naturen eller läggs i deponi. I plast tillsätts kemikalier och när plasten ”brutits ned” finns mikroplasterna kvar – även om de är för små att upptäcka för ögat. Detta hamnar i naturen, djuren och till slut i våra kroppar. Det tar runt 400 år för en plastpåse brytas ned i naturen, enligt brittiska tidningen The Independent.

– Nackdelen med ett förbud är att plastkassarna är resurseffektiva, speciellt den typ som vi har i Sverige som både är tunn och stark, samt kan återanvändas ett antal gånger. Dessutom är de lätta, hygieniska och vattentäta, vilket gör dem mycket praktiska för transporten av varor hem från affären, säger Lena Lundberg, vid IKEM. Foto: IKEM

Kritik från Sverige

EU-kommissionens förslag var först att bland annat förbud i hela EU skulle införas mot tunna plastpåsar, men fick ge sig på den punkten. Medlemsländerna i EU menar att ett beslut om eventuellt förbud bör tas på nationell nivå.

Christofer Fjellner, EU-parlamentariker för Moderaterna, är kritisk och pekar på att det viktigaste är att sophanteringen fungerar – långsiktiga lösningar bör därför prioriteras. Han tror också att besluten blir bättre om de tas i respektive land, eftersom förutsättningar och situation är väldigt olika i EU-länderna.

De tunna plastpåsarna upp till 50 mikrometer anses värst för natur och klimat. Förbudet mot dessa som tidigare låg som förslag, har fått kritik i Sverige. Vanliga plastkassar som du köper på livsmedelsbutiker i Sverige är vanligtvis är 35-38 mikrometer tjocka. Det finns de som i sådana fall befarar att livsmedelskedjorna byter till tjockare plastkassar – sådana som klädkedjorna använder – vilket skulle innebära att mer plast används i stället för tvärtom.

Hos de svenska livsmedelskedjorna finns ett motstånd mot att förbjuda dagens plastkassar. Inte mot det övergripande syftet att minska nedskräpningen, utan mot att förbjuda plastpåsar upp till 50 mikrometer tjocka. De tror i stället på en bättre fungerande återvinning och avfallssystem, och pekar på att Sverige är bra på att återvinna plastpåsar.

Brist i lagstiftningen

Även IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, ser negativt på förbud.

– Det hade varit mycket bättre att fokusera på att genomföra befintlig EU-lagstiftning på avfallsområdet för att undvika nedskräpning och deponering. Plastpåsarna fyller en viktig funktion. Vi tycker att det är en brist i lagstiftningen att man inte skiljer på målet att minska nedskräpningen och målsättningen att minska resursförbrukningen, säger Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor vid IKEM.

Inom EU används i genomsnitt 198 engångsplastpåsar per person och år. Men förbrukningen varierar kraftigt mellan länderna: i Danmark används i snitt 105 plastpåsar, i Sverige 140, och i Polen, Portugal och Slovakien är motsvarande siffra 466.

Micael Goth

Frilansjournalist

Artikeln publicerades fredag den 06 februari 2015

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste