"Räcker skogen till allt och alla?"

LEDARE. De finns en önskan om att skogen ska räcka till en stor mängd samhällsnyttor. Den ska räcka till biologisk produktion, rundved. Den ska räcka till rekreation och förströelse. Den ska räcka till de växter och djur som bor där. Den ska räcka till klimatförbättring och vattenvård med mera. Men helt ärligt, kan skogen verkligen räcka till allt och alla?

Rickard Axdorff
Ärligt talat så blir jag mer och mer tveksam. Sverige är visserligen ett land som består av stora vackra ändlösa skogar. Det är då lätt att tro att skogen aldrig kommer att ta slut. Det är dessutom troligen sant, ty för därom har vi alltför god reglering. Men kan vi i en framtid komma till ett läge då svensk skog blir en bristvara. Att skogen inte räcker till allt och alla. Att någon eller några får retirera i stävan om skogsnyttorna?

Har du funderat över skogssektorns alla nya utvecklingsidéer som ploppar upp, alla nya provanläggningar som testas och inte minst de redan genomförda storskaliga industrierna som slukar vedråvara. Framtida kundbehov som ska tillgodoses. Ett av många exempel är att man vill halvera koldioxidutsläppen hos LKAB. Bort med kol och in med ved. Resultat i framtiden är, om det blir verklighet, ökad avverkning med cirka tio procent i området. Omräknat i energi motsvarar vedråvaran för bara denna anläggning ungefär halva landets vindkraft!

Jag är helt säker på att stora delar av den ”gamla” skogsindustrin kommer att vara kvar även i framtiden. Vi kommer även fortsättningsvis behöva plankor och brädor, kanske mer än idag. Jag är även helt säker på att vi kommer behöva papper och kartong som baseras på vedfiber i framtiden. Till detta behövs redan idag stora volymer vedråvara. Utöver den ”gamla” industrin kommer många nya råvaruförbrukare etableras. Anledningen till detta är att det kommer vara lönsamt, eftersom kunder vill handla hållbara varor och då är skog en perfekt bas. Varor så som DME, etanol, värme, elektricitet, metanol, FT-diesel, etan, butanol, eten, plaster, barriärmaterial, konsistensgivare, lim, textilier, kolfibrer, kompositer, filter, näringsämnen, foder, livsmedel, läkemedel, antioxidanter och kosmetika. I framtiden handlar det i större utsträckning om mer energi, mer material och mer kemikalier från skogen.

Vad betyder denna utveckling för dig som skogsägare? Det minsta vi kan förvänta oss är en ökad framtida efterfrågan av vedråvara. Men jag har större förhoppningar än så. Jag tror faktiskt att framför oss ser vi en smygande revolution inom industrin som kraftigt kommer att påverka skogsråvarumarknaden. Min prognos är att om tio till femton år kan efterfrågan på vedråvara i landet ökat med minst femton procent.  Men för att den utvecklingen ska vara möjligt behöver det riktigt stora kapitalet stödja utvecklingen. För att industriutbyggnaden ska komma igång behöver banker och stater stödja en fullskalig industrisatsning. Dessutom behöver vi en långsiktig politik som i handling stödjer utvecklingen.

Naturligtvis kommer vi inte att sopa landet rent efter varje pinne. Men jag är övertygad om att vi gör klokt i att planera inför en framtid som liknar den situation vi hade i landet på femtiotalet, med stor industriell utveckling. Då ökade tyvärr importen av råvara vilket fick till följd att handelsbalansen inte förbättrades för nationalekonomin i önskvärd omfattning. Vi kan undvika framtida råvarubrist genom att redan nu sköta våra skogar klokt.

Hur var det då, räcker skogen till allt och alla? Jag tror att skogen knappt kommer att räcka för att långsiktigt försörja industrin i framtiden om alla nyttor ska uppfyllas. Vi kommer att tvingas importera något vi egentligen har i överflöd. Men en av de stora fördelarna med utvecklingen är att den leder till en befolkning som visar större intresse för vad skogsbruk handlar om, framtiden. Då är det möjligt att bedömningsgrunderna för hur vi värderar nyttorna sinsemellan kan komma att förändras i takt med tiden.


Rickard Axdorff
Rickard Axdorff
Tel: 019-16 61 39
E-post: rickard@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades onsdag den 04 februari 2015

Kommenterarer till artikeln

Niklas skrev 2015-02-10 00:09:18:

Alax! Det är givetvis enbart markägaren och ingen annan, som ska avgöra vad dennes mark ska användas till. Alla andra lösningar på problemet är ju en våldtäkt på äganderätten.


Alax skrev 2015-02-09 14:05:23:

Skogen räcker inte till allt, därför måste vi bli bättre på att prioritera och göra avvägningar mellan olika nyttigheter. För att göra detta behövs det bra beslutsunderlag. Under 2015 kommer skogliga konsekvensanalyser SKA15 att presenteras. Där används det nya framskrivningsverktyget Heureka för att skåda in i framtiden under olika scenarier.


Niklas skrev 2015-02-08 12:37:57:

Jan-Erik Gasslander! Med tanke på Sveriges stora nettoexport av timmer och massavedsprodukter, så lär det bli svårt att hitta något yrke med större samhällsnytta än skogsbruk. Vad statens ägande i Södra beträffar, så löstes staten ut som aktieägare redan 1985. Södra gör nu miljardvinster varje år, som delas ut till sina medlemmar.


Jan-Erik Gasslander Folkpartiet Hedemora Socialliberal skrev 2015-02-07 18:10:00:

Allt är ju en prisfråga - så länge inte lagstiftningen lyckas hävda samhällets och allmänhetens intressen av oförstörd skogsmark. Många skogsägare har för länge sedan slutat att leva av skogen. Av dem kan man gott förvänta sej att naturvård går före några kronor i plånboken som ändå¨inte gör någon skillnad på familjeekonomin. Dom som idag lever av skogen bör allvarligt överväga att utbilda sej till något yrke med större samhällsnytta än att sitta i en maskin hela dagarna o köra sönder den fina svenska skogsmarken. Låt det inte gå så långt i skogen som det gått med den svenska mjölken - att staten o skattebetalarna ska stå för fiolerna. Södra skogsägarna har ju redan varit där en gång för inte så länge sedan!!


Surgubben skrev 2015-02-04 11:42:18:

Ett sätt att möta det här scenariot är förstås sektoriserat skogsbruk. Varje hektar kan inte leverera alla systemtjänster. Man behöver redan nu fundera över var man exv. risksatsar på auktionspriser på knivfura om 130 år, var man plantageodlar maxvolymer på 40 år, hur man anlägger ekologiska korridorer och reservat etc. etc. Det kräver ny forskning både om hur varje pusselbit bäst utformas och hur dom bäst kompletterar varandra. Vi vet t.ex. redan en hel del om hur vi kan öka tillväxt, men inte allt om de nya skötselmetoder den ökade tillväxten kan komma att kräva.


Niklas skrev 2015-02-04 08:47:58:

En intressant analys, Rickard. En viktig parameter i sammanhanget är ju hur pass mycket vi kan öka den framtida tillväxten i skogen genom växtförädling, gödsling och förbättrade skötselmetoder. Om vi ser på vår systernäring jordbruket, så har det ju skett en fantastisk produktionsutveckling sedan an agrara revolutionen inleddes runt 1840 och denna utveckling pågår än idag. Skördarna har ju på många ställen ökad med en faktor 10. Det behövs en liknande utveckling i skogsbruket, men är den möjlig? Den andra parametern i samhället är ju de ständigt växande kraven på mer naturvård och rekreation. I Jokkmokk är ju redan drygt halva kommunen skyddad (enligt Lst hemsida) och naturvården vill bara ha mer och mer skog. Dessutom tillkommer ju kravet på lämnade evighetsträd m.m. vid slutavverkningar, som kraftigt sänker tillväxten på nästa bestånd. Så hur kan vi mångdubbla den framtida virkestillväxten/ha och hur få naturvården att ta rim och reson?

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste