Plocka ut Samekonventionen ur garderoben

DEBATT. Relationerna och samtalsklimatet mellan skogsbruk och rennäringen beskrivs idag som goda från båda sidor. Dialogprojekt och utbildningsinsatser har ökat förståelsen för varandras näringar. Samrådsrutiner har utvecklats, nya verktyg i form av renbruksplaner har tagits fram och de tidigare frostiga relationerna som kantats av domstolsprocesser är förbi. Kanske beror även det förbättrade klimatet mellan näringarna på att det äntligen har varit några år utan laddade utredningar.

Jonas Eriksson, näringspolitisk strateg vid Norra Skogsägarna. Mer från Jonas kan du läsa på bloggen Skogssnack.se
Foto: Norra

Därför var det nog många norrlänningar som satte kaffet i halsen när Stefan Löfven, mitt under brinnande valrörelse, i en intervju med sameradion berättade att ILO 169 (Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk) ska ratificeras under den kommande mandatperioden. Frågan om ratificering av ILO 169 och nordisk samekonvention är som bekant sprängstoff i norra Sverige. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Tre dagar senare korrigerar Heléne Pettersson, riksdagsledamot och socialdemokraternas jaktpolitiska talesperson, sin partiledares uttalande på Svensk Jakts hemsida enligt följande: ”Vi kommer inte att ratificera ILO 169 utan att privat äganderätt och basnäringen är säkrade. Ett ratificerande ska inte utöka samernas rätt till land och vatten. Vårt fokus ligger på nordiska samekonventionen. När den är klar får vi utreda om och hur man eventuellt går vidare”.

I det tysta pågår nu diskussioner om en ny nordisk samekonvention. Ett förhandlingsmöte med Norge och Finland planeras under november månad och målet är att de slutgiltiga förhandlingarna ska vara slutförda under 2016. Svaret från Heléne Pettersson kan vid en första anblick verka lugnande, men faktum är att utkastet till nordisk samekonvention, som remitterades 2006, gick ännu längre än ILO 169.

Utkastet till samekonventionen arbetades fram av en expertgrupp utan representation eller insyn från andra samhällssektorer.  Intressenter från jord, skog, gruvnäring, kraftindustri eller andra infrastrukturella sektorer, saknades. Expertgruppen valde på eget bevåg att utvidga sitt uppdrag till att även gälla frågorna om samernas rätt till land och vatten. I övrigt regleras frågor om samiska språk och samisk kultur i same­konventionen. Men även rätten till samiskt självbestämmande.

Norra Skogsägarna uppmanar den svenska förhandlingsdelegationen att plocka ut samekonventionen ur garderoben. Gör inte om samma misstag som senast, då konventionstexter formulerades utan insyn och dialog med övriga samhällsaktörer och lokalbefolkning. Vårt råd är att bjuda in till en öppen hearing eller workshop där synpunkter samlas in på bred front.

Samepolitiken och rennäringspolitiken har under senare år resulterat i ett stort antal nationella och internationella utredningar. De politiska initiativen har i hög grad ­kännetecknats av att man ensidigt lyft frågor av speciellt intresse för samerna och rennäringen. Nu måste svenska staten istället anlägga en helhetssyn och stödja en näringspolitik inom renskötselområdet, som underlättar samverkan mellan olika näringar och befolkningsgrupper i Norrland.

En framåtsyftande politik måste utgå från gällande rätt, där privat äganderätt respekteras. Det finns stora skillnader i förutsättningarna mellan Sverige, Norge och Finland. Länderna skiljer sig även åt när det gäller antalet renar och renskötare. Därför är det nödvändigt att Sverige utvecklar en egen modell som passar svenska förhållanden. Gör man det, så finns goda förutsättningar att relationerna mellan skogsbruk och rennäring även fortsättningsvis utvecklas i positiv riktning.


Jonas Eriksson,
näringspolitisk strateg vid Norra Skogsägarna

 

Artikeln publicerades onsdag den 29 oktober 2014

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Bygge av bostäder på skogsmark – vad gäller?

 Juristen har ordet: Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer den svenska befolkningen att öka med mellan 40 000 och 50 000 personer per år under de kommande åren. För att lösa den bostadsbrist som råder och som ser ut att hålla i sig finns ett stort intresse av att exploatera tillgänglig mark däribland hela eller delar av skogsbruksfastigheter. Sett till dess betydelse för landets ekonomi och sysselsättning är skogsnäringen en av landets mest betydelsefulla näringar. Det finns därför ett statligt intresse av att slå vakt om skogsbrukets produktionsområden. Ett intresse som ges uttryck i 3 kap. 4 § miljöbalken (MB).

 

Kommentera