Klimatanpassning högaktuellt inom svenskt skogsbruk

DEBATT. En ny studie från Stockholm Environment Institute visar att över en tredjedel av skogsägarna anser sig sakna kunskap och förmåga att anpassa sitt skogsbruk till klimatförändringar. Samverkan mellan forskare, myndigheter, skogsbolag och skogsägare är nödvändig för att höja kunskapsnivån, söka lämpliga lösningar för ökad anpassningsförmåga och därmed undvika onödiga kostnader för såväl samhälle som näringen.

Stockholm Environment Institutes vd Johan Kuylenstierna och projektledare Åsa Gerger Swartling.

Ofta pekar man på fördelarna för svensk skogsindustri kopplat till ett varmare klimat, i form av ökad tillväxt och skogens förmåga att binda koldioxid. Men skogsbranden i Västmanland utgör ett tydligt exempel på komplexiteten och osäkerheten avseende klimatpåverkan inom skogsbruket. Den förödande branden är den största i Sverige i modern tid, och har enligt försäkringsbranschen ­orsakat skador för uppskattningsvis cirka 875 miljoner kronor. De senaste åren har det svenska skogsbruket dessutom drabbats av ett antal extrema väderhändelser. Stormarna Gudrun och Per kom att fungera som en väckarklocka när det gäller skogsbrukets sårbarhet inför förväntade klimatförändringar.

Skogsbranden i Västmanland är ännu en väckarklocka. Förvisso är det svårt att säkerställa ett direkt samband mellan enskilda extrema väderhändelser och klimatförändringar, men aktuell forskning visar tydligt att klimatförändringar kommer att öka riskerna för att de inträffar oftare och med större kraft. Redan 2007 kunde Skogsstyrelsen i rapporten ”Svenskt skogsbruk möter klimatförändringar”, konstatera att ett varmare klimat innebär ökad risk för skogsbränder. Samma år slog ­Klimat- och sårbarhetsutredningen fast att skogsbrandsfrekvensen kommer att öka påtagligt i ett förändrat klimat. Detta bekräftas också av ett flertal rapporter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Inom ramen för forskningsprogrammet Mistra-SWECIA har Stockholm Environment Institute under våren 2014 genomfört en större enkätstudie bland skogsägare och yrkesverksamma inom skogsbruket. Enkäten visar att det generellt sett finns en begynnande beredskap för att anpassa skogsbruket till klimatförändringar. Många har börjat fundera över klimatrisker såsom stormar, insekts- och svampangrepp. Samtidigt visar den nya studien att skogsbränder och torka inte ses som en betydande riskfaktor bland de tillfrågade skogsägarna. Studien genomfördes före skogsbranden i Västmanland.

En av de största utmaningarna i dagsläget är att sprida och använda befintliga kunskaper om klimatrisker och anpassningsåtgärder på ett bättre sätt än idag. Ovissheten kring hur ett framtida klimat påverkar skogsnäringen skapar även en osäkerhet kring vilka åtgärder som behöver vidtas för en framgångsrik klimatanpassning. Enkäten från Stockholm Environment Institute visar att det finns ett stort intresse bland Sveriges skogsägare att lära sig hur man kan anpassa sitt skogsbruk till klimatförändringar. 36 procent av de tillfrågade har redan observerat  förändringar i väder och klimatförhållanden i sin skog och 28 procent anser att de bör ta större hänsyn till klimatförändringar i sitt skogsbruk. Samtidigt anser över en tredjedel att de inte har tillräckliga kunskaper och förmåga att anpassa sitt skogsbruk till klimatförändringarna.

För att effektivt hantera de ökade riskerna är det viktigt att ansvaret för klimatanpassning inte enbart vilar på den enskilde skogsägaren. Klimatanpassning inom det svenska skogsbruket kräver betydligt starkare samverkan mellan forskare, myndigheter, skogsbolag och skogsägare än idag. Frågan har hög prioritet för en ny regering på grund av skogens höga ekonomiska, sociala och ekologiska värden. Ett viktigt steg framåt skulle kunna vara att etablera en samverkansmekanism med berörda parter, företrädesvis med Skogsstyrelsen som sammankallande. Syftet bör vara att öka kunskapen, stimulera samverkan och utarbeta förslag till en anpassningsstrategi för det svenska skogsbruket i ett förändrat klimat.

Johan Kuylenstierna
Åsa Gerger Swartling
Gregor Vulturius
Olle Olsson
Peter Repinski
Stockholm Environment Institute