KRÖNIKA Varför vi älskar att hata kalhyggen

KRÖNIKA. Det slår aldrig fel. Vem man än tar med sig till ett kalhygge, som inte är del av skogsnäringen, kommer förr eller senare att säga: varför måste det se så förstört och skövlat ut?

Människan måste räddas från alltför mycket ovetenskaplig miljöpolitik skriver biologen Ambjörn Johansson.Foto: privat
Så får man börja med att förklara att naturen inte kan ”gå sönder”. En skog kan aldrig bli ”trasig”. Det finns inga tillstånd i naturen som är bättre eller mer värda än andra. Men redan här kommer skepsisen. Vadå? Är inte en 100-årig tallskog att föredra framför ett kalhygge? Jo, naturligtvis – men om 150 år kommer det troligtvis att vara en ny skog på samma plats. Att peka på kalhygget som en möjlighet för ny skog att växa upp är närmast blasfemiskt. Vill man skaffa ovänner så är kalhyggeshyllningar en klockren strategi.

Människan har många tillkortakommanden, men ett av de största är just vår oförmåga att tänka utanför oss själva när det gäller naturen. Vår livslängd på cirka 100 år gör att vi tycker att allt som växer och lever på jorden ska finnas för oss, just när vi lever. Vad som hände för 500 år sedan och hur landskapet såg ut då är fullständigt ointressant. Det saknas också perspektiv framåt, förutom olika profetior om hur jorden ska gå under och att vi alla förr eller senare kommer att svälta ihjäl eller tvingas äta varandra för att överleva. Osakliga spekulationer som inte alls flyttar naturvårdsdebatten framåt en millimeter. Egentligen borde vi intressera oss betydligt mer för landskapshistoria och hur vår kultur, i betydelsen odling, påverkat och fortsätter påverka naturen.

När jag vill provocera mina kompisar brukar jag hävda att den biologiska mångfald som finns är en produkt av människan och att jorden skulle vara betydligt artfattigare om inte människan fanns. Det retar såklart gallfeber på många, men… strikt vetenskaplig kan man inte motbevisa att människan som störningsskapade art bidrar till att skapa ekologiska nischer som annars inte skulle finnas. Alltså är den biologiska mångfalden knuten till oss och beroende av vår behandling av omgivande livsmiljö. Poängen med resonemanget är att om människan kan ses som det största hotet mot miljön så är vi också den enda lösningen. Det kommer knappast att landa några rymdskepp med trevliga utomjordingar och berätta hur vi löser problemen med bottendöd i Östersjön, hur vi skärper den generella hänsynen i skogsbruket, hur vi ska fiska hållbart i våra torskbestånd, osv.

Vi måste upphöra att idealisera naturen och ge den egenskaper som den inte har. Det leder fel. Men det betyder inte att vi ska släppa lantbrukare och skogsbolag fria att göra som de vill med vårt landskap, tvärtom: kraven ska vara specifika, genomtänkta och välmotiverade. Bara då kan vi nå verklig naturvård. Det är människan som måste räddas från alltför mycket ovetenskaplig miljöpolitik, eftersom det är vi som har landskapets och den biologiska mångfaldens öde i vår hand. Just nu är vi i full färd med att avveckla vår egen betydelse för naturen. Det har vi inte råd med.


Ambjörn Johansson

Biolog från Grödinge Botkyrka


Artikeln publicerades måndag den 22 september 2014

Kommenterarer till artikeln

Niklas skrev 2014-10-01 11:07:50:

Signatur: Kanske för att Skogsaktuellts målgrupp är skogsägare och inte miljömuppar? Hur många kalhyggesvänliga krönikörer hittar du på t.ex. på SNF:s medlemstidning Sveriges Natur? :)


Signatur skrev 2014-09-27 19:04:43:

Jag undrar varför Skogsaktuellt ständigt anlitar krönikörer som hatar de som inte gillar kalhyggen utan istället vill ha en annan inriktning på skogsbruket?


Niklas skrev 2014-09-27 00:27:44:

Att ingen skogsägare och ingenvirkesköpande industri vill komma på Göran Rönnings s.k. exkursioner låter som ett sunt agerande. För min del torde en sådan exkursion vara helt bortkastad tid och troligtvis resonerar andra på samma sätt. Effekter av skogsskötsel och skogsvård kan jag lätt studera i min egen skog. F.ö. borde signaturen Göran Rönning ta och nyktra till, samt lära av historien. Skogen har brukats under mycket lång tid och människan har därmed präglat skogen under hundratals och t.o.m. tusentals år - låt vara att skötselmålet må ha varierat under tidens lopp. "Skötsel"-målet urskog är garanterat ett modernt påfund från de som inte vågar köpa egen skog, utan bara kräver att få bestämma över andras lagfarna egendom. Lätt att leka med andras pengar. Men varför köper inte Göran Rönning en egen skog för egna pengar? Då kan h*n ju sköta den nästan" precis som du vill och lämna hur många torrakor som vederbörande önskar till naturvård. Skulle inte pengarna räcka till en avverkningsmogen skog, kan du ju alltid köpa ett hygge och satsa på självföryngring. Snart blir det då dags att röja ungskogen och redan i röjningen ska ju skogsägaren tänka på naturvården... Det finns ju flera fastighetsmäklare som specialiserat sig på just jord och skog, så som Areal, Egendomsmäklarna, LRF konsult m.fl.


Göran Rönning skrev 2014-09-26 20:16:37:

Ambjörn Johansson pratar i nattmössan. Om 150 år kommer inte alls kalhygget att vara beväxt med skog. Där kommer ekosystemet vara utbytt med plantager av tall eller gran, monkulturer som helt saknar substrat, strukturer och innehåll från tidigare skogsgenerationer. Där kommer det över huvud taget inte finnas en grov slaguggletorraka, eller häckande duvhök, där kommer inte heller finnas ett spår av häckande kungsörn eller havsörn. Om det nu mot all förmodan ändock skulle finnas en 300 årig tallöverståndare sparad, så kommer markägaren förr eller senare att kapa ner den, forsla hem den och göra grinstolpe av relikten till sitt sommarställe. Dagens storskogsbruk med abnorma körskador som orsakar utläckage av giftigt kvicksilver till bäckar, åar och övriga vattendrag trasar sönder ekosystemen till vidriga industrilandskap. Så kom inte och påstå att inte naturen kan gå sönder, du är löjlig i dina argument Johansson


Göran Rönning skrev 2014-09-26 20:08:08:

Feg signatur Niklas törs inte stå för sina åsikter. I vanliga fall brukar jag inte bry mig om fegisar som måsta gömma sig bakom signatur- men jag gör ett undantag för Niklas. Niklas förstår inte ordet förstörd natur. Det kanske beror på att signaturen Nicklas inte vill se, inte vill höra, inte vill förstå. Om signaturen Nicklas vågar träda fram med sitt riktiga namn, så skall jag på stående fot bjuda in honom på en skogsexkursion till förstörda landskap orsakad av skogsbrukets brutalitet, tillsammans med Press, Radio och TV, jag tar mig friheten att vara exkursionsledare, säg bara till om tid och mötesplats. Men jag är säker på att signaturen Nicklas inte vågar anta utmaningen, för det vågade inte StoraEnso, inte Wedaskog, inte rep på SkogsLand. Hur många ynkryggar finns det egentligen inom skogsbruket, tydligen många Hälsningar Göran Rönning


Göran Rönning skrev 2014-09-26 19:22:45:

Ambjörn Johansson pratar i nattmössan. Om 150 år kommer inte alls kalhygget att vara beväxt med skog. Där kommer ekosystemet vara utbytt med plantager av tall eller gran, monkulturer som helt saknar substrat, strukturer och innehåll från tidigare skogsgenerationer. Där kommer det över huvud taget inte finnas en grov slaguggletorraka, eller häckande duvhök, där kommer inte heller finnas ett spår av häckande kungsörn eller havsörn. Om det nu mot all förmodan ändock skulle finnas en 300 årig tallöverståndare sparad, så kommer markägaren förr eller senare att kapa ner den, forsla hem den och göra grinstolpe av relikten till sitt sommarställe. Dagens storskogsbruk med abnorma körskador som orsakar utläckage av giftigt kvicksilver till bäckar, åar och övriga vattendrag trasar sönder ekosystemen till vidriga industrilandskap. Så kom inte och påstå att inte naturen kan gå sönder, du är löjlig i dina argument Johansson


Niklas skrev 2014-09-13 22:17:19:

Eskil>>> Den svenska skogen är inte natur utan kultur. Skogen är skött under flera hundra år mot ett (eller flera) tydligt mål. Låt vara att målet har varierat ganska mycket under tidens gång. Ibland har målet varit brännved och kol till hyttor och dylikt (då snackar vi stoooora hyggen jämfört med idag, kolla t.ex. Linnés reseskildringar). Ibland har målet varit tjärframställning ("det svarta guldet"). Ofta har målet varit skogsbete (det var på på den tiden man hägnade UT djuren från åkrarna). De senaste 100-150 år har målet varit timmer och massa (som till stor byggt upp det moderna Sverige). Så kom inte och påstå att den välskötta skogen är natur. Sedan förstår jag inte vad du yrar om "förstörda" landskap. En föryngringsyta är ju en plats där skogen börjar om på nytt. Det kommer ju att växa upp en ny skog där inom några decennier. Slutligen kan du fundera på vilket stort lidande för markägaren som ett avverkningsförbud skulle innebära. I det flesta fall innebär det en ekonomisk katastrof för den drabbade markägaren. Då kan vi snacka om lidande. Slutligen ser jag inget hinder mot att du köper dig en egen skog för egna pengar. Då kan du ju skydda den från avverkning så mycket du vill.


Eskil skrev 2014-09-12 16:56:48:

Niklas >> Nu är ju inte skog kultur utan natur, alltså ett naturligt landskap som lever sitt eget liv helt oberoende av människan. Markägare misshandlar landskapet grovt för att de påstår sig äga det. Andra människor blir lidande av ett förstört landskap som aldrig går att reparera. Det måste markägare m.fl. lära sig att respektera.


Niklas skrev 2014-09-10 21:59:05:

Nu är ju inte skog natur utan kultur, alltså odling. Skogen sköts så att den ska ge maximal båtnad åt markägaren. Det måste biologer m.fl. lära sig att respektera.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste