Inga skäl att upphäva lagen

På landsbygdsdepartementet har man ingen tanke om att i dagsläget se över lagen som Karl-Erik Eriksson opponerar sig emot. Däremot kan frågan lyftas om det kommer på initiativ av den konkurrenskraftsutredning som är tillsatt.

Charlotta Eriksson, politiskt sakkunnig på landsbygdsdepartementet. FOTO: ELIMA MWINYIPEMBE/REGERINGSKANSLIET

Charlotta Eriksson är politiskt sakkunnig på landsbygdsdepartementet och ansvarig för skogsfrågor och landsbygdsutveckling. 

– Vi tänker oss inte någon översyn eller förändring av lagen från politiskt håll nu. Syftet med lagen är att gynna arbeten och sysselsättning på landsbygd och glesbygd. Att ha balans mellan fysiska och juridiska personer när det gäller förvärv av landsbygdsfastigheter har visat sig vara väldigt bra, säger Charlotta.

Att lagen kom till under en tid när större bolag köpte upp stor andel mark utan att ha koppling till bygden anser inte Charlotta är ett skäl till att man i dag skulle upphäva den.

– Vi vill se mångfald som har koppling till bygden och som skapar arbeten till byn eller orten, det får vi när en enskild person kan förvärva. Så även om lagen kom till när den gjorde så kommer den att vara fortsatt gällande. Om skogsägaren själv ska kunna få välja måste det till en lagförändring.

Jämförelsen Karl-Erik Eriksson gör med åkeribranschen tycker inte Charlotta håller i den här frågan.

– Det är olika typer av företagande. Här vill vi ha koppling till bygden, det är det som är så viktigt med den här lagen. Jag har respekt för att vi har olika syn på den, men vi måste väga helheten om vad vi vill se för bild på landsbygden. Vi värnar om mångfald i ägandet och det finns enklare kvar tack vare lagen.

inte samma möjlighet

Charlotta menar att risken med aktiebolag är att stora bolag köper upp väldigt mycket mark och att den lilla enskilde företagaren inte har samma möjlighet att ha kvar sitt företag.

– Då missar vi som sagt kopplingen till bygden, det är den utvecklingen vi skulle kunna få. Det har visat sig vara bra för Sveriges ekonomi med familjeägt.

Det som skulle kunna få landsbygdsdepartementet att lyfta frågan är om den tillsatta konkurrenskraftsutredningen skulle lyfta frågan.

– Utredningen är tillsatt för att titta på ökad lönsamhet för jord- och skogsbruk. Lyfter de frågan så gör de, men vi gör det inte. Att lagen är förlegad beror på hur man ser på den och vad man vill uppnå. Vi vill se kopplingen till bygden och mångfalden, det får vi genom denna lag, avslutar Charlotta Eriksson.

Vad säger lagen?

Jordförvärvslagen har två huvudsyften:

Främja sysselsättning och bosättning i glesbygd genom att en som bor eller har för avsikt att bo i det glesbygdsområde där fastigheten är belägen, är prioriterad förvärvare

Bevara balansen i markägandet mellan fysiska och juridiska personer. I detta syfte är lagen mycket restriktivt utformad vad gäller juridiska personers förvärv från fysiska personer


Artikeln publicerades måndag den 05 maj 2014

Kommenterarer till artikeln

Thomas Gunnarson skrev 2014-05-05 07:34:23:

En kort kommentar. Högerledaren Gösta Boman ansåg att varje svensk borde äga en fastighet, en bit jord. Varje svensk borde äga en bit skog! Rationellt? Kanske inte.... Men demokratiskt. Inga bolag borde få äga mark över huvudtaget! Då blir vi ett uland där de få äger allt och massan äger inget. Och det slutar illa. Gösta Boman hade rätt!

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste