Testar olika sätt att gallra lövbestånd

Dröj inte med gallringen – det är regel nummer ett i löv­skogen. Om man sedan väljer skördare, eller att gallra manuellt med motorsåg, avgörs av hur marken, marknaden och skaderisken ser ut.

För åtta år sedan gallrade Lars Andersson björkbestånden kring gården. Då var det bra betalt för energived, som han tog ut motormanuellt i kanterna, och längre in med skördare. Nu väntar andra gallringen, som blir helt maskinell.Foto: Malin Gunnarsson

Lars Andersson är skogsägaren som har gått in för att jämföra olika gallrings- och utkörningsmetoder i sina lövbestånd.

– Fördelen med att gå motormanuellt är ju att man bara går in med en enda maskin. Men att dra och lyfta ner träd som fastnat går fortare med en skördare, och ger mindre skador på stammarna som står kvar, säger han.

Med en stark skördare och liten gallringsskotare tycker han att maskinell gallring fungerar bra i lövbestånd.

Särskilt viktigt är att jobbet görs på vintern för att inte skada den ofta mjuka marken där fuktälskande lövträd trivs.

– Jag lägger dessutom alltid toppen i vägen för att vinna bärighet och minska risken för rotskador, säger han.

Per Magnus Ekö. Foto: privat

Ut och titta

Lars har växlat från gran till björk i flera av sina bestånd. Dels för att få ekonomi där marken varit rötangripen, dels för att han gillar att ha löv inpå knutarna.

– Med björk är det ju så att du måste in och peta i den lite nu och då om du ska få ett bra resultat, säger Lars Andersson och är därmed inne på samma linje som vetenskapen.

– Man kan inte sköta ett lövbestånd från skrivbordet utan måste verkligen ut och titta, säger Per-Magnus Ekö.

Han är docent vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, Alnarp, men det han har att säga gäller hela landet:

– När det gäller björk och andra ljusälskande träd­slag som ask och även ek vill man ha en utveckling som är intensiv framför allt i början av omloppstiden.

Gallringsmallar i all ära, liksom regeln om att 50 procent av trädet ska bära grön krona, men de bör kompletteras med fältobservationer. Ofta! Vartannat eller vart tredje år beroende på träd­slag, tycker Per-Magnus Ekö.

– Man får vara beredd att revidera om man tycker det är stor konkurrens. Det gäller att öppna upp beståndet i den takt som krävs så att det behåller sin krondiameter. Men det är naturligtvis en avvägning mellan kvalitetsdaning och diametertillväxt, ett avgörande som kräver att man är på plats.

Thomas Nordfjell. Foto: Pontus Nordfjell

Sortimenten svänger

En risk vid maskinell gallring är att rötter och stammar får skador som i sin tur kan ge röta. Kvalitetsfel som röd- och brunkärna orsakas däremot inte av körskador.

– Rödkärna på bok och björk, och brunkärna på ask, kommer ofta med ålder, så det gäller att hålla så kort omloppstid som möjligt. Vissa provenienser och vissa material är mer känsliga. Man vet inte vad det beror på, säger Per-Magnus Ekö.

Vilket sortiment man kan ta ut vid en lövgallring svänger med marknaden.

– Man kan i stort sett sälja alla träslag i dag. Massaved är huvudspåret, men även energisortiment är efterfrågade, säger Per-Magnus Ekö.

När Lars Andersson tog över släktgården i Hedsta, Hälsingland, för 24 år sedan lärde han sig att betrakta löv som ogräs. I dag har bioenergisortimentet höjt lövets status. Kunskapen om lövskötsel har inte ökat i samma takt och det finns ett sug efter ny, utvecklad maskinteknik.

Vid SLU i Umeå pågår sedan 2005 ett projekt som utvecklar metoder för tidiga bioenergiuttag i lövrika bestånd.

– Det handlar om att glesa ut täta ungskogsbestånd som kommit upp i ålder så att de börjar närma sig en tidig gallring, och som tidigare inte är röjda, eller bara svagt röjda, säger Tomas Nordfjell, professor i skogsteknologi vid skogens biomaterial och teknologi.

Fröjd för ögat

Projektet utvecklar en teknisk lösning som ännu bara finns i forskningssammanhang, även om det också finns teknik i praktiken som närmar sig forskningens. Det handlar om att ta många men små träd, inte mer än sex-åtta centimeter i dia­meter. Målet är att öka intäkterna vid tidiga gallringar.

– I princip all konventionell gallring sker med engreppsskördare men också där finns ganska nya aggregat på marknaden som lämpar sig bättre för att avverka krokiga stammar som lövträden ofta har, säger Tomas Nordfjell.

För Lars Anderssons del får en konventionell skördare göra jobbet när det nu är dags för andra gallringen i björkbestånden kring bostadshuset. Där ser han lövskog varje dag, precis som han vill ha det.

– Det ska vara en fröjd för ögat att gå där man är, säger han.

Artikeln publicerades måndag den 10 mars 2014

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste