"Nationella skogsprogrammet – som att koka soppa på en spik?"

LEDARE. Landsbygdsministern har av Skogsstyrelsen beställt en för­studie gällande utveckling av ett nationellt skogsprogram. Förstudien är mycket viktig inte bara för oss skogsbrukare utan för hela nationen, inte minst ur ett konkurrensperspektiv i jämförelse med andra länder i välfärdsligan.

För att Sverige ska få ett nationellt skogsprogram värt namnet anser jag att Skogsstyrelsens förstudie behöver slå fast en enda sak; att Skogsstyrelsen bara är en av flera ingredienser. För att lyckas behöver landsbygdsministern engagera många fler delar av samhällsbygget. I jämförelsen med sagan om att koka soppa på en spik är det nationella skogsprogrammet själva grytan och spiken representerar Skogsstyrelsens del i detta program. För att vi ska få en mat­nyttig soppa krävs det fler ingredienser i form av samarbeten med andra departement. Generaldirektör Stridsman kan själv omöjligt fylla grytan med allsköns nödvändigt innehåll. Det är landsbygdsministerns jobb. Sedan är det även upp till honom att se till att det inte börjar stormkoka.


Skogsstyrelsen kan säkert leverera ett nationellt skogsprogram som tar fäste i hur vi bör sköta nationens skogar och hur olika aktörer i skogsproduktionens direkta närhet bör interageras med varandra för att nå ökad effektivitet. Jag anser dock att ett sådant förhållningssätt är inskränkt. Vi kan bättre och samhället behöver mer. Ett nationellt skogsprogram borde ta sikte på skogens roll för bygget av nationen, vilket kräver att skogsprogrammet inte bara valsar runt på Skogs­styrelsen som en förlängning av Skogsriket. I stället behövs ett sammanhållande styrdokument som beskriver vilka steg som behöver tas för att nå ett grönare samhälle där råvarubasen är skogsmarkens alla produkter.

I uppdraget från landsbygdsministern ingår bland annat att studera andra länders nationella skogsprogram. Själv har jag valt att titta närmare på Finlands skogsprogram. De liksom Sverige är beroende av skogen för sina nationalräkenskaper. Min slutsats är att vi får skämmas för vår nuvarande situation. Vi har tio år av strategiskt arbete med att integrera skogen i bygget av det nya gröna samhället att ta igen. Finland klubbade redan 2008 igenom ett avancerat nationellt skogs­program och vi startar förstudien först nu.


Finlands vision är att skogsbranschen ska vara en ansvarsfull föregångare inom biokemi, att de skogsbaserade näringarna ska vara konkurrenskraftiga och lönsamma samt att skogsnaturens biologiska mångfald och övriga miljöfördelar ska vara starka. Den bärande tanken är en utveckling av hela värdekedjan för att öka välfärden för såväl den enskilde medborgaren som för samhället i stort. Denna tanke startar i brukandet av skog. Finlands nationella skogsprogram är samhällssektorsövergripande och involverar flera olika statsförvaltningsområden under styrning av Jord- och skogsbruksministeriet. Programmet kostar årligen cirka två miljarder kronor. Detta borde rimligtvis vara den lägsta ambitionsnivån för oss i Sverige när vi nu formar vårt nationella skogsprogram.


För Sveriges del hoppas jag att generaldirektör Stridsman, när hon lämnar sin statusrapport den 1 juni, på ett kraftfullt sätt deklarerar för landsbygdsminister Erlandsson att det är läge att göra ett större visionärt omtag i frågan. Vi är inte förtjänta av en spiksoppa. Jag anser att det ligger i skogsägarnas, medborgarnas och nationen Sveriges intresse att så sker.


Rickard Axdorff

Produktchef

Artikeln publicerades onsdag den 29 maj 2013

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste