Ny förordning mot illegalt virke
TIMMERFÖRORDNINGEN DEL1: Den 3 mars trädde EU:s timmerförordning i kraft, vilket gör det förbjudet att handla med trävaror av olagligt avverkat virke. För den svenska skogsägaren blir skillnaden dock mycket liten.
Skogsägare, första köpare av avverkat virke och importörer av virke och trävaror omfattas alla av EU:s nya timmerförordning, vars syfte är förhindra handel med olagligt avverkat virke på EU:s inre marknad. Att släppa ut virke eller trävaror från olaglig avverkning på marknaden förbjuds.– Det blir främst en utmaning för trävaruimportörer eftersom de, om de inte redan har det, själva måste bygga upp system för att visa att virket inte är olagligt avverkat, säger Stefan Karlsson, skoglig handläggare på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande och fortsätter:
Ingen skillnad
För den som äger skog och avverkar och säljer eller vidareförädlar virke blir det inga stora förändringar om man följer gällande lagar och bestämmelser, det vill säga skogsvårdslagen, miljöbalken samt förelägganden och förbud.
Om man som skogsägare eller via någon man lejt avverkar virke som man sedan säljer vid bilväg eller förädlar och säljer som träprodukter kommer man att vara skyldig att dokumentera uppgifter kring avverkningen.
Uppgifterna (som ska sparas i fem år) är:
• mängd (volym eller antal)
• sortiment (grot, massaved, sågtimmer med mera)
• trädart
• köparens namn och adress
Säljer man som skogsägare en avverkningsrätt (till exempel rotpost) är det köparen som måste dokumentera dessa uppgifter. Många uppgifter finns i mätbeskedet och i avverkningsanmälan. Den mesta av informationen finns redan i dag via avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen och uppgifterna från Skogsbrukets datacentral (SDC). Man behöver inte upprätta något nytt eller särskilt system för att dokumentera och spara dessa uppgifter. Uppgifterna behöver man visa vid en eventuell kontroll av Skogsstyrelsen som är behörig myndighet.
Kan kunna spåras
Timmerförordningen berör nästan all slags import av trävaror, bland annat rundvirke, plywood, papper, pappersmassa och trämöbler. Den innebär att den som handlar med virke och trävaror ska kunna lämna information om virkets ursprung, trädart och kvantitet för varje leverantör. Detta för att råvaran ska kunna spåras genom hela leveranskedjan från avverkare till köpare.
Skogsstyrelsen är den myndighet i Sverige som ska kontrollera att förordningen följs, bland annat genom stickprovskontroller av importörer.










