Förening skapar arboretum

Vessigebro samhällsförening i Falkenberg har på ett bortglömt markområde mitt i byn skapat en upplevelsepark. En del av parken består av ett arboretum.
– Det är tänkt som ett försök med arter av ek från olika delar av världen, säger projektledaren Lars Tejler, som till vardags arbetar som trädgårdsmästare och driver Ätradalens Trädgård.

Löv från Quercus coccinea, scharlakansek från Nordamerika, som får fina höstfärger. – Ek växer egentligen inte så långsamt som man kan tro. Ek växer i samma takt som bok, lind och ask. Men det är lätt att blanda ihop begreppen hur snabbt de växer med dess höga ålder. En ek blir fin redan innan den blir 500 år, säger Lars Tejler. Foto: Micael Goth

En upplevelsepark blev resultatet när folket i Vessigebro – cirka två mil från Falkenberg – tröttnade på det risiga markområdet mitt i byn. Samhällsföreningen ledde projektet och här har nu skapats plats för bland annat konst, lek, träning – och ett arboretum. Det praktiska arbetet med hela parken har tagit drygt ett år.
– Målsättningen är att etablera ett bestånd av minst 30 olika arter av ek, från Europa, Asien och Nord­amerika. Det vi vill skapa är en horti­kulturell sevärdhet av riksintresse och om vi lyckas blir det förmodligen landets största när det gäller just den här inriktningen, säger Lars Tejler.

Lars Tejler med en rödek, Quercus rubra, som han planterade hemma i Ätradalens Trädgård för 14 år sedan. Foto: Micael Goth
Naturligt trädval

Att det blev just ek av alla möjliga träd, beror till största delen på att Vessigebro är ett ”eklandskap”. Ek är en vanlig syn i området – till och med mitt i byn står ett par rejäla bjässar parkerade – och där skogen fått växa opåverkad av människan är ek det dominerande inslaget.
Det är inte heller så vanligt med arboretum bestående av enbart ek.
– Tror inte det finns något liknande i Sverige, förutom kanske Göteborgs Botaniska eller Alnarp som har stora trädsamlingar. Ek är också ett lagom omfattande släkte att bygga ett arboretum kring. Det finns 650 arter av ek, de flesta dock anpassade för andra breddgrader. Men det blir det som blir det intressanta, nu när vi ska försöksplantera olika sorter av ek från olika klimat: hur kommer det att gå här, klarar de att anpassa sig eller kommer de att dö? Detta är ett försök som mig veterligen inte gjorts förut, berättar Lars Tejler.

Två ekarter i Sverige
I Sverige finns två arter av ek naturligt: skogsek (Quercus robur) och bergek (Q. petraea). Skogsek är ett mäktigt storvuxet träd, med bred krona. Har sällan genom­gående stam utan bildar en krona med grova grenar. Skogsek är ett av de mest långlivade träden och frukten – det vill säga ollonen – sitter i en ”fruktkorg” på långa skaft.
Bergek förekommer över större delen av Europa och kallas också vinterek, eftersom löven ofta hänger kvar en bra bit in i vintern. Arten är vanlig i kustnära områden och växer oftast på magra och steniga marker.
– De ekar som planterats i Vessigebro är ännu små plantor och behöver förstås många år på sig för att utvecklas, säger Lars Tejler.
Hittills har 16 plantor av olika arter satts i jorden i upplevelse­parken. Exempelvis ungersk ek (Q. frainetto), rödek (Q. rubra), turkisk ek (Q. cerris) och kärrek (Q. palustris), samt en rad andra arter från Nordamerika och Asien.
– Jag har valt att inte sätta för stora plantor utan relativt små, så de växer i ungefär samma takt. Annars är risken att en större ekplanta skuggar en annan. Men det finns några plantor runt metern, säger Lars Tejler.
De största svårigheterna med att anlägga ett arboretum är att få tag i olika sorter och att skapa gynnsamma förhållanden.
– Det gäller att få det så varmt som möjligt och undvika vattenrika marker. Här har vi planterat i sydsluttning, säger Lars Tejler, som funnit ett 50-tal arter av ek som är intressanta nog att prova i svenska förhållanden.

Ek viktig resurs
Att skapa ett arboretum tar tid. De som kommer att se det eventuellt präktiga resultatet i framtiden är ännu inte födda.
– Ekar har länge varit styv­moderligt behandlade inom träd- och växtnäringen. Men jag tror det kommer att vända för eken med tanke på det större intresset för natur och klimat, att den blir mer populär. Ek behövs och måste få ta tid, säger Lars Tejler.
Ek är en mycket viktig resurs i naturen. Vid mycket hög ålder börjar trädet att murkna inifrån och blir då en ihålig och nyttig bostad för smådjur och insekter. Ek har flest rödlistade arter som utnyttjar veden – enligt Sveriges lantbruks­universitet är det 202 arter som kan knytas till ek – men bränd och grov ved, samt hålträd, är relativt ovanliga vedtyper i de svenska skogarna numera.
– Ek är egentligen inte mitt favorit­träd, det är lönn. Men ju mer jag arbetar med ek, desto mer fascinerad blir jag. Ek varierar mycket i form, storlek och löv. Det är många variabler. Ek är absolut ett träd man gillar, menar Lars Tejler.
Projektet har blivit möjligt genom EU-stöd för landsbygdsutveckling, via länsstyrelsen. Även Falkenbergs kommun samt sponsorer har stöttat projektet.

Micael Goth

Skogsaktuellt
Tel: 019-760 94 10
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades fredag den 30 november 2012

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Låt de ukrainare som kan arbeta – få arbeta

Debatt: Varje år kommer cirka 1 000 ukrainare med säsongsarbetstillstånd för att plantera skog och utföra röjningsarbete i de svenska skogarna. Detta är erfaren personal, som ofta återkommer år efter år. I sommar ska drygt 400 miljoner skogsplantor planteras, och till detta behövs kompetent arbetskraft. Nu avslår dock Migrationsverket säsongsarbetstillstånden för den ukrainska personal som skulle komma i år. Argumentet från myndigheten är att det på grund av kriget finns risk att man stannar kvar i landet även när säsongen är slut. Någon individuell prövning görs inte. I samband med avslaget hänvisas istället personalen till att söka uppehålls- och arbetstillstånd genom massflyktsdirektivet.

 

Kommentera

Kriget i Ukraina får träpriser att rusa

Allt fler konkurrerar om skogsråvaran. Det pågående kriget i Ukraina har kraftigt minskat Rysslands exportvolymer till Europa. Det skapar utbudsbrist och leder till en stark prisutveckling som gynnar svenska skogsägare. Samtidigt växer risken för brist på träråvara. Skogsindustrin står också inför utmaningar, till exempel kring biologisk mångfald och en ökad reglering från EU. Det framgår av Handelsbankens senaste rapport om den svenska skogssektorn.

Kommentera