”Se på aspen som ett ädellövträd”

Nu får de hotade skalbaggsarterna Cinnoberbagge och Aspsplintbock ett nationellt åtgärdsprogram för att arterna ska kunna fortleva i Sverige. Gemensamt för de båda arterna är att de är beroende av gammal asp.

Cinnoberbaggen är beroende av gammal asp för sin överlevnad. I dag är arten klassad som starkt hotad i Sverige. Den har en östlig utbredning i landet och finns i princip bara i Uppsala län och Norrtälje kommun. Läget för arten är kritiskt. – I nästa kategori klassas den akut hotad, så den ligger väldigt risigt till, säger Maria Forslund.  Foto: Pär Eriksson
Åtgärdsprogrammet föreslår att man ska arbeta i hela landskap. Länsstyrelsen planerar att börja arbetet i den östra delen av Uppsala kommun, berättar Maria Forslund som är koordinator för hotade arter på Länsstyrelsen i Uppsala län. Anledningen till att man börjar just där är att Uppsala kommun har cinnoberbaggen som ansvarsart och samtidigt äger stora marker där cinnoberbaggen, aspsplintbocken och aspbarkgnagaren finns. Där finns även flera stora befintliga och blivande naturreservat, biotopskydd och nyckelbiotoper. Anledningen till att de båda arterna i dag endast återfinns i Uppsalatrakten är bland annat den blockrika terrängen som gjort det svårt att avverka i området, något som gjort att det finns mycket gammal asp i trakten.

Maria Forslund är koordinator för hotade arter vid Länsstyrelsen i Uppsala län. Foto: Länsstyrelsen
Även små markägare

Senare i höst kommer länsstyrelsen att kalla till ett gemensamt möte med Uppsala kommun, Uppsala akademiförvaltning, Holmen skog samt Skogsstyrelsen.
– Om samarbetet flyter på bra kommer vi även att involvera mindre markägare så att de också kan göra åtgärder för att gynna asp, säger Maria Forslund.
Ofta är reservaten för små för att räcka till och man behöver därför ta hjälp av det omgivande landskapet.
Maria Forslund råder skogsägare att inte röja bort all asp på hyggen.
– Aspen kan bli värdefull relativt snabbt om man låter den utvecklas. Även om man inte har gamla aspar på fastigheten kan man gynna asp på hyggen för att i framtiden få fram stora kvaliteter ur naturvårdssynpunkt.
– Aspen blir inte heller lika gammal som en ek, så det behövs fler träd som skalbaggarna kan flytta mellan.
I programmet kommer man även ta fram ett informationsmaterial så att markägare med enkla medel kan gynna asp, både i skogs- och odlingslandskapet.
– Ofta kan det räcka med ganska lite, att man bara vet om att man inte ska plocka ned alla aspar eller låta bli att ta ut ved av asp på ett visst ställe.

Får utvecklas som ekar
Maria Forslund hoppas nu att åtgärdsprogrammet ska höja aspens status i skogsbruket.
– Egentligen vill jag att man börjar se på aspen som ett ädellövträd, att man kan frihugga mer runt dem och få fram fina aspar. I dag är det ett träd som man bara röjer bort, det ses som sly. Alla aspar ska inte heller stå kvar. De blir bättre om de får utvecklas precis som ekar och stå solbelyst så att de blir lite grövre med grövre bark och mer grenar. En del arter vill vara i en grov bark och andra vill vara i grenar. Står de för tätt har de varken grov bark eller grenar, säger hon.
Hon vill också se fler naturvårdsbränningar, inte bara för att gynna tallgynnade arter, utan också aspgynnade arter.
– Jag hoppas att vi ska kunna jobba gemensamt i länet så att vi får en dynamik av aspar som duger åt de här skalbaggarna.

Klarar förändringar
Maria Forslund berättar att Sverige även har ett ansvar utifrån EU:s art- och habitatdirektiv att cinnoberbaggen ska finnas kvar i Sverige. Och där är cinnoberbaggen en av de arter som ligger sämst till.
– Det är en väldigt högt prioriterad art att arbeta med.
Det vore en stor förlust om cinnoberbaggen försvinner från landet, menar Maria Forslund.
– I så fall tappar vi förmodligen också en hel livsmiljö, vilket vore tragiskt. Ju mindre mångfald vi har, desto mindre möjligheter har vi också att stå emot förändringar, som till exempel klimatförändringarna. Det är också ett känsligt nätverk, där man inte riktigt vet vilka arter som är beroende av varandra och hur de är knutna till varandra, säger hon.
För åtgärdsprogrammet handlar inte bara om de här skalbaggarna. Många andra arter kommer också att gynnas. Ytterligare 85 andra arter anges i åtgärdsprogrammet, varav de flesta är rödlistade.
– Sätter vi in motåtgärder för att rädda de arter som är på gränsen till att klara sig nu, då klarar vi förmodligen det stora hela sen.
Åtgärdsprogrammet har varit ute på remiss och den slutgiltiga versionen kommer att fastställas av Naturvårdsverket runt årsskiftet. Länsstyrelsen i Uppsala län kommer även att samarbeta med Länsstyrelsen i Gävleborgs län, som har ett liknande program för gammal asp, men med andra arter i fokus.

Teresia Borgman
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades tisdag den 27 november 2012

Kommenterarer till artikeln

Eva-Lena Neiman skrev 2012-11-28 16:02:56:

Jag rekommenderar alla att läsa Asp- darrar min värld, myllrar min mångfald av Bengt Ehnström om mångfalden i aspens alla olika stadier. Boken finns att köpa på Adlibris. Den är jättebra!

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste