Gammelskog och gammal skog
DEBATT. Jag bor på Gammelvägen i Bergsåker och inte på Gamla vägen i Nolby, något jag alltid påpekar när jag beställer taxi. Inget fel med Nolby, men hus, hem och familj finns i Bergsåker. Detta visar på att det är noga med begreppen ”gammel” och ”gammal”.
| Bengt-Gunnar Jonsson. Foto: Sandra Pettersson |
För många företrädare inom skogsnäringen är skogen synonymt med träden. Argumentet är att ny ”skog” växer upp efter en slutavverkning men vad som egentligen avses är att en ny generation träd så småningom växer till sig och blir gamla. Vad skogstaxeringen mäter är ju den så kallade ”grundytevägda medelåldern” som anger åldern på de dominerande träden. För mig som skogsekolog är detta inte ett mått som speglar om skogen i sig är gammal eller inte. Inte heller är det ett bra mått på om skogen har några naturvärden eller är skyddsvärd.
Vad vi glömmer är det längre historiska skeendet som skapar en ”skog” och att ”skog” också är summan av alla de andra arter som har sin hemvist där – inte bara förekomsten av träd över en viss ålder. Här har både skogsbrukets företrädare och ibland även den ideella naturvården gått vilse. Våra dominerande skogsträd blir i naturskogen många hundra år gamla. Granarna inte riktig lika gamla (300 år) som tallarna (500 år), men båda långt mycket äldre än de 140 år som formellt satt som gräns för ”gammal skog”. I naturskogarna finns dessutom en kontinuitet som sträcker sig bortom enskilda träds livslängd. En kontinuitet som kan omfatta årtusenden.
Vi har också glömt att det finns viktiga naturvärden kopplade till skogar med unga träd. Efter bränder, stormfällningar och insektshärjningar skapas öppna solljusa miljöer med stora mängder död ved och ett uppslag av lövträd. Dessa tidiga successionsstadier efter naturliga störningar är ovanliga i dagens brukade skogslandskap. Visst, vi har många hyggen, men dessa saknar viktiga komponenter typiska för naturligt unga bestånd. Ett ensidigt fokus på skogar med riktigt gamla träd är inte tillräckligt om vi vill skydda skogslandskapets mångfald.
För en fördjupad diskussion om den svenska skogens naturvärden borde vi därför helt lämna riksskogstaxeringens definition av ”skogsålder”. Den har sitt syfte i att beskriva hur åldersfördelningen av träden ser ut och är viktig för hushållningen av skogsråvaran, men har mycket liten relevans för naturvården. Om vi inte inser detta riskerar debatten att gå vilse och hamna i Nolby och inte i Bergsåker där den hör hemma.
Bengt-Gunnar Jonsson
Professor i växtekologi vid Mittuniversitetet
Artikeln har tidigare publicerats i en längre version på Mittuniversitetets forskarblogg.
Artikeln publicerades måndag den 12 november 2012
Kommenterarer till artikeln
Niklas skrev 2012-11-19 00:32:32:
Det finns ingen anledning att elda upp träd innan det når vedpannan eller kamin i kapad och klyvd form, samt väl torkad. Det ska dessutom vara upp till markägaren om denna vill skydda sin skog eller ej! Således! Den som vill skydda skog, får se till att försöka köpa skogen på den öppna marknaden - för egna eller lånade pengar!
PV skrev 2012-11-17 19:01:23:
Exakt, majoriteten av skogsmarken utgörs idag av plantager.Äntligen är vi överens om något! Det är därför det är viktigt att försöka skydda de små fläckar av skog med någon slags naturlighet som finns. När det är gjort kan man försöka att restaurera industriskogar med hjälp av tex bränning.
Niklas skrev 2012-11-16 23:19:49:
Helt korrekt! Det var Viktor jag citerade. Dock måste tidpunkten för "historiskt" noga specificerad, så att det klart framgår vilken historisk tidperiod som avses - samt motivera varför just den tidsperioden är extra intressant att återskapa. Viktigt att den skog som undantas från skogsbruk dels redan är statligt ägd (alltså den del av skogen som verkligen är vår gemensamma skog) och dels inte inkräktar på eller stör den privatägda skogen (som sannerligen inte är vår gemensamma skog). F.ö. är den mesta skogen idag planterad, vilket väl är det PV kallar för plantager.
PV skrev 2012-11-16 01:13:07:
Niklas. Du citerar i ditt inlägg signaturen Viktor, inte mig. Att återskapa miljöer från särskilda tidsepoker har dock varken jag eller Viktor talat om. Däremot är det så klart intressant att använda sig av den kunskap som trots allt finns om hur skogarna sett ut historiskt. Huvudsaken är i alla fall att tillräckligt stora arealer skogsmark undantas från skogsbruk. I första hand den äldsta skogen, men vi kommer även att i framtiden behöva undanta yngre skogar eftersom det finns så lite gammelskog kvar. All skog är bättre än kalhyggen och plantager.
Niklas skrev 2012-11-15 21:59:40:
Då förtydligar jag mig ännu mer genom ett citat från PV:s inlägg 2012-11-13 "Man ska nog inte bara gissa sig till att naturvårdare generellt inte kan skogsbrukshistoria eller markanvändningens historia. Tvärtom är just kunskaperna om vad som en gång fanns i form av exempelvis gammal ädellövmiljöer i söder och gammal taiga i norr" Specificera tidpunkten för "en gång fanns det": Avses här stenålder, bronsåder, järnålder, vikingatid, medeltid 1600-talet, 1700-talet, 1800-talet... Håll med om att uttrycket "en gång" är synnerligen luddigt när vi snackar naturvård ihop med att återskapa ett historiskt landskap!
PV skrev 2012-11-15 09:37:05:
Jag har aldrig tidigare hört någon nämna att en särskild tidsepok skulle ha företräde vid naturvård. Det låter som ett omöjligt uppdrag så länge som vi inte kan resa i tiden... Helt ärligt så förstår jag inte vad Niklas är ute efter? Det som ska ha företräde vid skydd och restaurering är så klart de naturmiljöer som det idag finns lite av, dvs gammal skog av alla de slag. I takt med att arealerna minskar så blir det allt viktigare och mera värdefullt.
Niklas skrev 2012-11-15 00:22:03:
Framtiden är skogsbruk, inte naturvård. Så jag ställer åter min frågan: Vilken historisk tidsepok ska ha företräde vid naturvården och varför just den tidsepoken?
PV skrev 2012-11-14 20:08:32:
Niklas. Den noggranna specificieringen du söker är förstås... framtiden. Hur än skogarna utvecklas i skyddade områdena så kommer de alltid att ha högre naturvärden än i det omgivande hyggeslandskapet. Att resa tillbaka i tiden till bronsåldern bedömer jag som svårt...
Niklas skrev 2012-11-13 23:47:22:
Jag åsyftade naturvårdare i allmänhet och myndigheter och miljöorganisationer i synnerhet. Dessutom så behöver ju tidpunkten för de miljö mupparna vill återskapa genom skydd noga specificeras. Ty tro inte det sett ungefär lika dant från istidens slut till 1800-talet. Tvärt om har varit mycket stora variationer under denna tid. Så frågan är ju vilken tidsepok ska vara normbildande för naturskyddet? Äldre stenålder? Yngre stenålder? Bronsåldern - med närmast medelhavsklimat? Folkvandrinstid? Vikingatid? Medeltid? 1700-tal? 1800-tal? ???
Viktor skrev 2012-11-13 19:20:32:
"Naturvårdarna har så lätt att glömma bort den historiska dimensionen" skriver Niklas...vilka "naturvårdare" syftar du på? Forskare, tjänstemän på kommuner, Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen, eller en generalisering av alla ideella naturvårdare i Sverige? Två tredjedelar av Sverige är inte "södra Sverige", en inte obetydlig del alltså. Bergslagen har dessutom en annan brukshistoria än stora delar av Norrlandsregionen. Man ska nog inte bara gissa sig till att naturvårdare generellt inte kan skogsbrukshistoria eller markanvändningens historia. Tvärtom är just kunskaperna om vad som en gång fanns i form av exempelvis gammal ädellövmiljöer i söder och gammal taiga i norr, en av många drivkrafter bakom att vilja skydda eller återskapa lämpliga miljöer för de skogslevande arter som idag har för få och ofta isolerade miljöer att leva av och i.
Niklas skrev 2012-11-13 02:01:52:
Kontinuitetsskog är ett skämt - åtminstone i Södra Sverige, där stora delar har varit uppodlad eller hedmark för bara 200-300 år sedan. Gott och väl 50-60 var slåttermark. Den skog som fanns runt 100-1900, så var skogsbetet betydligt viktigare än virkesproduktionen. Naturvårdarna har så lätt att glömma bort den historiska dimensionen i naturvårdsdebatten.