Var är brudarna?

Skogsaktuellt fem år. För att göra skogen mer attraktiv även för kvinnor startade regeringen en jämställdhetssatsning 2011. Ett och ett halvt år in i satsningen har det börjat hända saker, men än är det långt kvar.

  För fem år sedan...

Fler kvinnor borde engagera sig i sin skog och inte lämna över ansvaret till männen, menade Carin Jorlén, ordförande i det kvinnliga skogsnätverket Dryaderna, i artikeln från 2007. Då var 38 procent av de privata skogsägarna kvinnor och ännu syns ingen ökning.

Läs artikeln från 2007 här.

 
Regeringens satsning på jämställdhet inom skogsbruket fokuserar på enskilt skogsägande, arbetsliv och utbildning. I dag finns det i snitt bara en tjej per skogsklass på landets naturbruksgymnasier, något man vill ändra på.Arkivfoto: Pia Gyllin

 



  Läs mer om regeringens satsning på http://korta.nu/jämställt skogsbruk
I april förra året presentera­des regeringens och skogsbranschens gemensamma jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn. Åtgärderna i strategin ska genomföras av de olika aktörerna inom skogsbruket; näringslivet, intresseorganisationer och offentlig sektor.
– Vi har satt upp ambitiösa mål, men inte nått dem än, konstaterar Marie Wickberg, politiskt sakkunnig på Landsbygds- departementet.
– Men det här är ju heller ingenting som man ändrar på över en natt. Säger man skogshuggare ser de flesta en man framför sig eftersom det bara var män som arbetade i skogen förr. Då var det ett tungt jobb och vi hade ett mer ojämställt samhälle över lag, men i dag är det en annan situation. Det kommer att krävas en attitydskillnad för att vi ska se en förändring.

Andelen låg - och fast
2011 var 16,7 procent av de anställda inom det skorskaliga skogsbruket kvinnor, enligt statistik från Skogsstyrelsen. Bland entreprenörer och anställda hos entreprenörer är siffran 3,7 procent. Andelen kvinnor inom dessa två yrkesgrupper har nästan varit identisk sedan 2007.
– Det handlar mycket om att viljan måste finnas i företagsledningen. I de företag där ledningen arbetat för jämställdhet har man uppnått stora förändringar, säger Marie Wickberg.
– För det är så att om vi ska ha den bästa personalen kan man inte bara titta på halva befolkningen.

På Facebook
I strategin nämns en webbaserad knutpunkt för information och erfarenhetsutbyte kring jämställdhet. Detta har genomförts i form av Facebooksidan Jämställt skogsbruk (www.facebook.com/jamstalltskogsbruk)som sköts av Skogforsk på uppdrag av Landsbygdsdepartementet. Sidan har i dagsläget drygt 120 gilla-markeringar.
– Jag tycker att det är förvånansvärt många och det är ju jätteroligt! När vi lägger ut information eller länkar till andra hemsidor når vi inte bara de som gillar oss, utan även deras vänner , säger Line Djupström på Skogforsk som är ansvarig för Facebook­sidan.
– Enligt statistiken har runt 30 000 personer nåtts sedan starten i juli 2011.

”Händer grejer”
Även inom utbildningsområdet märks stora skillnader där jämställdhetsstrategin tillämpats aktivt, menar Wickberg som tar Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg som exempel:
– Där har man dubblat intagningen av tjejer från tolv till 24 procent.
Även på andra håll i landet har effekterna av strategin börjat märkas, menar hon.
– Satsningen är ett steg i rätt riktning och frågan har lyfts på ett helt annat sätt än tidigare tack vare den. Folk ringer och berättar om olika aktiviteter som anordnas, till exempel regionala seminarier. Det händer grejer, helt klart.
Satsningen kommer att pågå fram till 2015 och varje år ska uppföljningar göras. Nästa är planerad till november i år.
– Då ska intressenterna redovisa vad de gjort så här långt. Vi har fått en bra start, tycker jag.

Media viktig
Och Carin Jorlén då, vad anser hon fem år efter att hon uppmanade Sveriges skogskvinnor att engagera sig mer: har det blivit bättre?
– Jag tycker nog att andelen kvinnor har ökat, men det är långt ifrån tillräckligt. Om skogsbranschen bara kunde ta till sig vad all forskning visar: att företag med jämn könsfördelning är lönsammare företag och får ett bättre kundfokus, säger Carin Jorlén.
Hon tror att det kan ha att göra med traditioner varför andelen kvinnliga skogsägare fortfarande är låg – och framförallt varför den inte ökar.
– Man kan ju inte tvinga någon, så det kommer kanske att ta lite tid. Men om det fanns lite mer inspiration och mer debatt i media så att fler kvinnor kom till tals kanske det skulle gå fortare, säger Jorlén som ändå upplever att fler kvinnor syns i skogsmedia i dag.
– Nu kan man i alla fall se en kvinna per tidning, förut var det bara män.

Pia Gyllin
Pia Gyllin
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades tisdag den 16 oktober 2012

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste