En älg är ingen ko

I dag utfodras älgar och annat klövvilt med sockerbetor, potatis och ensilage. Bland annat som en avlednings­manöver för att skydda åkrar och ungskogar från betesskador.
– Sådant foder passar inte för en älg. Jag tror inte att det ger mindre betesskador, snarare tvärtom, säger Annika Felton, näringsekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Älgarna i Annika Feltons studie började äta fodret med låg proteinhalt först, men blandade sedan in allt mer av fodret med hög proteinhalt. Slutresultatet hamnade någonstans mitt emellan. Foto: Pia Gyllin
Risken finns att älgarna kommer i obalans och ger sig ut i landskapet för att äta en stor mängd vedartad föda för att komma i balans. Även fodermärgkål och ensilage är tveksam föda för en älg, enligt Annika Felton. I Norge har ensilage använts för att avleda älgar från motorvägar med varierad framgång. En av anledningarna kan helt enkelt vara att ensilage inte passar för älgar.
Andra växter passar bättre som älgfoder, konstaterar Annika Felton.
– Älgarnas naturliga föda, som späda kvistar av vide, sälg och pil, har de proportioner mellan protein och energi som älgarna vill ha. Även ett antal viltåkergrödor ligger i linje med älgens behov.
Annika Felton har detaljstuderat födovalet hos älgarna på Skånes djurpark. Hon serverade älgarna olika slags foder, ett med låg proteinhalt och ett med hög proteinhalt. Älgarna kunde själva styra vad, hur och när de ville äta. Älgarna filmades dygnet runt och Annika har sedan analyserat materialet.

Kunskapsbrist

Det är ännu för tidigt att ge några praktiska rekommendationer utifrån resultaten, men Annika Felton råder markägare att tänka igenom hur de utfodrar viltet.
– För att påverka djurens beteendemönster måste man lära sig lite om djuren. Man kan inte tro att en älg beter sig på samma sätt som en ko, fysiologin är helt olika. Jag har upptäckt att det finns väldigt lite kunskap om det. Man tar mer hänsyn till jordmån och klimat än vad de vilda djuren behöver, säger Annika Felton.
Hon berättar att älgar och rådjur är kvalitetsbetare, vilket betyder att de måste välja födoämnen av en viss kvalitet. De klarar till exempel inte av att äta hö som kor gör. Dovhjort och kronhjort däremot, klarar av att äta lite allt möjligt.
– Det är lättare att avleda dovhjort och kronhjort i ett landskap med hjälp av en stor gräsyta. Med älgar och rådjur är det svårare. De är mycket petigare.

Utveckla viltfoder
Nästa steg i projektet blir att testa anpassad utfodring i landskapet och se om det blir mindre betesskador. Tanken är att komma på en ideal blandning av viltåkergrödor och designa en foderprodukt, till exempel en pelletssort. Resultaten presenterades på Föreningen Skogens höstexkursion 2012 den 22-23 augusti. Projektet finansieras till största delen av Stiftelsen Skogssällskapet, men också av Magnus Bergvalls stiftelse, Lunds djurskyddsfond och Fonden för skogsvetenskaplig forskning.

Teresia Borgman
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades fredag den 12 oktober 2012

Kommenterarer till artikeln

Niklas skrev 2012-10-12 23:51:01:

Det effektivaste sättet att minska betesskador är bly, följt utav viltstängsel. Så släpp älgjakten fri året om och skrota det ineffektiva älglicenssystemet (inklusive fällavgifterna) för gott!

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste