Elever med skogen som klassrum

På Vislandaskolan är skogen en lika naturlig arbetsplats som klassrummet. Matematik, historia och idrott är bara några av de ämnen som eleverna studerar ute i naturen.

Maja Fransson berättar att det som är kvar på kojan är att klippa av en del grenar så att man inte fastnar. Foto: Pia Gyllin
I Vislanda finns en av landets mest aktiva skolskogar. Precis intill Vislandaskolan breder skogen ut sig, allt i syfte att lära skolans förskole- till nionde­klassare mer om skogen.
Åse Gunnarsson är klass­lärare i en av treorna och använder naturen så mycket hon kan i undervisningen. Bland annat har eleverna gjort räkne­uppgifter med hjälp av kottar och grenar.
– Det är skönt att veta att skogen alltid finns där, att vi kan gå ut när vi vill. Barnen lär sig så mycket om skogen bara genom att vistas i den, säger hon.
Utöver de vanliga ämnena lär sig Vislandaskolans elever även mer om skogsvård och -produktion.
– Vi har planterat ny skog på ett område och varit med när Skogsstyrelsen varit här och röjt. När det behöver göras åtgärder i skogen är barnen alltid med så att de får se hur det går till och har möjlighet att ställa frågor. De brukar fråga jätte­mycket!
Efter röjningen kunde barnen använda grenar och sly till byggmaterial.

 

För trångt för träden

Olika årskurser nyttjar skogen på olika sätt: de yngsta gillar den lite snårigare delen där man kan leka kuragömma och bygga kojor, medan de äldre är mer insatta i skogens övriga områden. Bland annat genomförs årligen en studieresa när sexorna besöker ett pappersbruk för att se hur deras skog kan bli papper.
Åse Gunnarssons trea har bland annat pratat om allemansrätten och gått igenom vad man får och inte får göra i skogen. Att skräpa ner är förbjudet, det har de lärt sig.
– Vi brukar plocka upp skräp vi ser i skogen, berättar Amanda Forsberg.
– Ja, för man måste sköta om miljön. Annars är man ingen bra människa, med­delar Maria Ragnarsson.

Använde slyet
En annan sak eleverna minns väl var när Skogsstyrelsens personal kom till skogen och röjde sly.
– Vi tittade på när de röjde, berättar Czaba Dekany som vet exakt varför man röjer:
– Det är för att de andra träden inte kan växa om det är för trångt. Det var för trångt i våran skog förut.
Barnen berättar att träden och slyet som röjdes togs omhand och återanvändes som byggmaterial till kojan med stort K.
Kojan är ett kapitel för sig och klassens stora stolthet. De kallar den för koja, men den är stor som ett mindre hus och byggd med liknande tekniker som användes till att bygga långhus på stenåldern. En skogsaktiv historie­lektion med andra ord.
– Vi byggde den för att se hur man byggde hus på stenåldern. Det var inte så jobbigt, konstaterar Amanda Forsberg.
– Vi tog de gamla träden och så flätade vi fast alla grenar så att det blev en koja, säger Maja Fransson som förklarar att kojan nästan är klar, det ska bara klippas lite grenar på insidan så att man inte fastnar med håret först.

Luktar gott
Maja har dock inte samma upplevelse som klasskompisen Amanda när det gäller bygget:
– Det här var faktiskt väldigt jobbigt. Vi drog och drog alla grenar ändå där bortifrån, säger hon och pekar mot röjningsområdet.
Även om det var lite kämpigt att vara husbyggare à la stenåldern gillar Maja och de andra barnen att vara i sin skolskog, både för att leka och lära.
– Det är mysigt här och man kan göra många saker i skogen, säger Ida Billing och med medhåll av Maja:
– Det är roligt hela tiden. Och så luktar det alltid gott i skogen!

Pia Gyllin
Pia Gyllin
Tel: 019-16 64 68
E-post: pia@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades torsdag den 29 mars 2012

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste