“Många röjer för sent”

Gör förstaröjningen tidigare. Det rådet ger Joakim Sandin och Lasse Yliharjo på Närkes skogskompetens till landets skogsägare.
– Då går andraröjningen före gallring mycket fortare och det sparar du pengar på, säger Joakim Sandin.

Joakim Sandin på Närkes skogskompetens röjer bort en ekplanta i en ungskog i Ringaby utanför Örebro. – Jag tycker att man ska spara en del löv, men här var det väldigt mycket ek och rönn, så jag försöker gynna de granplantor som skogsägaren en gång investerat i, säger han. Foto: Teresia Borgman
– Ju högre ungskogen är, desto dyrare blir röjningarna, säger Joakim Sandin. Det är bättre att gå in tidigare och göra två röjningar till lägre kostnad än att göra en sen röjning strax före en gallring.
Kostnaden för en röjning kan variera stort beroende på hur skogen skötts tidigare, men Joakim Sandin ger ett exempel.
– Med en tidig ungskogsröjning kan du komma under 3000 kronor per hektar och en förröjning före gallring kostar då kanske 2000 kronor. Om du i stället går in med en sen röjning som kostar 8000 kronor per hektar så blir det dyrare.
– Dels blir skogen bättre om du röjer tidigt. Det blir mer volym i de träd som blir kvar för de växer till grovleksmässigt snabbare än vad de gör i oröjd skog. Dels växer det fortare och man gynnar kvalitetsträden.

Ett utdöende släkte
Joakim Sandin och Lasse Yliharjo har arbetat med skogsvård i mer än 20 år.

Joakim Sandin och Lasse Yliharjo har mer än 20 års erfarenhet av skogsröjning i bagaget och rutinen sitter i kroppen. Det är en av de första riktiga vinterdagarna och termometern visar på åtta minusgrader. Men kylan gör dem inte så mycket. Värst är det när fukten kryper in på kroppen. Fast det är inte alla som ställer upp på de tuffa arbetsvillkoren och det kan vara svårt att hitta folk, berättar de.
– Vi är ett utdöende släkte kan man nästan säga, skrattar Lasse Yliharjo. Många ungdomar i dag vill inte jobba i skogen och de som gör det kör oftast maskin.
– Nej, det är inte många som vi som bara går på backen, säger Joakim Sandin. Det gäller att få upp intresset för att jobba fysiskt.
Själv uppskattar han arbetet med ungskogsröjning.
– Man ser ett resultat direkt när man går fram. Man tänker “oj, vad fint det blev här”, säger han.
Den här dagen är de ute på uppdrag av Sveaskog hos en markägare i Ringaby några mil utanför Örebro.
– Här ska vi siktröja, berättar Joakim Sandin och pekar ut i den mörka gallringsskogen.
Lite längre bort finns en ungskogsröjning som står på tur.
­– Där röjer vi för den framtida skogen, säger Joakim Sandin. Gran är planterad och vi ställer i sär stammarna och röjer fram det som ska bli produktionsskog i framtiden. Vi röjer fram kvalitet och röjer bort sådant som är dåligt så att det andra får utrymme att växa. Samtidigt göder vi marken med det vi röjer ner.

Mycket stormröjning
Närkes skogskompetens start­ades 2010 då Bengt Norén och Joakim Sandin slog ihop sina verksamheter. Företaget, som har sin bas i Kumla, ägnar sig åt motormanuellt arbete som underröjningar inför avverkningar och vanliga ungskogsröjningar. I dagarna har de även fullt upp med uppröjningsarbete i stormfälld skog. I dagsläget har de två anställda, Ante Norén och Lasse Yliharjo, men planerar att anställa fler. För jobb, det finns det massor av.
– Röjningsbehovet bara växer och växer, säger Joakim Sandin. Efter stormarna Gudrun och Per har det kommit upp ungskog som det är dags att röja plus alla ordinarie avverkningar.

Förlorar ekonomiskt
– Konsekvenserna av att inte röja blir att skogsägarna förlorar ekonomiskt. I framtiden kommer vi inte heller att få samma kvalitet i skogen, säger Joakim Sandin.
De ser inga enkla svar på frågan om hur man ytterligare ska öka röjningsfrekvensen i landet.
– Skogsägarna måste inse värdet av röjningen, att det inte är en kostnad. I dag sätts pengar av för plantering i samband med slutavverkning, men egentligen skulle man även sätta av pengar för en förstaröjning.
– Röjningsplikt är en annan lösning, det går ju inte att förneka, säger Joakim Sandin.
Men det finns hopp och de tycker sig se att det har blivit lite bättre ställt med röjningarna på senare tid.
– Markägarna tar mer ansvar nu, säger Lasse Yliharjo.
Joakim Sandin håller med.
– Ja, fler röjningar blir gjorda i hyfsat rätt tid. Många markägare är mer intresserade av skog i dag, men sen finns det ju alltid undantag. Många har insett att det finns ett värde i skogen.
– När röjningsplikten togs bort var det många som tyckte att “vad skönt, då slipper vi det jobbet”. Nu har de vaknat till och sett att “den här skogen vart ju inget bra, nästa gång måste vi göra ett bättre jobb”.
Valet av röjningsstrategi anpassar de alltid beroende på hur det ser ut dit de kommer.
– Sen kan det även vara olika förutsättningar på samma hygge. På ett ställe kanske vi gynnar mer löv och på ett annat mer barr på samma hygge. Är det lite blötare kanske vi ska gynna mer al och ta bort barret i stället, säger Joakim Sandin.

Blandad skog mår bra
Ett vanligt misstag är att det lämnas för mycket kvar.
– Det står för tätt och det är samma trädslag över alltihopa. Jag tror att skogen mår bra av att vara lite blandad, säger han.
– Mångfald är alltid bra, säger Joakim Sandin och ler.
Även om marken kanske har bäst förutsättningar för tall eller gran, så ska man spara lite löv, resonerar han.
– Björken går ju överallt. Dels blir det finare och dels tror jag marken mår bra av lite löv som multnar varje år.
Under sina år i skogen ser de hur branschen blivit mer miljömedveten. I dag gynnas löv intill vattendrag och andra trädslag än gran sparas. Ett råd är att spara mer bete åt viltet.
– Vi försöker spara lite rönn, sälg och ek. De blir ofta hårt betade som unga och ibland toppar vi ner dem för att det ska fortsätta vara bete åt viltet. Det går även att göra i tallbestånd. Tallar som redan är betade toppar vi ner så skjuter de grenar åt sidorna och blir fortsatt bete åt viltet, säger Joakim Sandin.
Och när det gäller valet mellan att, som skogsägare, röja själv kontra att anlita en röjningsentreprenör, råder det förstås ingen tvekan hos röjarproffset Lasse Yliharjo.
– Det bästa är att anlita någon, då blir det ju gjort.

Teresia Borgman
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades onsdag den 22 februari 2012

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste