Hästar i skogen ger färre markskador

Att använda arbetshästar i skogen är en metod som kan komma att bli allt vanligare. En stor fördel är att hästarna inte ger några direkta markskador samtidigt som bara liten del skog behöver fällas för att ekipaget ska komma fram.
– När det har varit så blött som i höstas är det väldigt tydligt vilken nytta hästarna gör, säger Håkan Carlsson, häst­entreprenör från Vessigebro i Halland.

Hästen har alltid varit populär inom skogsbruket. Det lugna temperamentet är det mest framträdande hos ardennern, samt den enorma styrkan och dragkraften. Håkan Carlssons tre hästar, från vänster: Ronaldo, Relaxa och Randa.
De tre bastanta ardennerhästarna i skogsbrynet tittar upp för en stund. Granskar nykomlingen lojt med blicken. Sedan återgår de till sin betydligt mer intressanta måltid i form av hö.
Håkan Carlsson och hans tre arbetshästar har gjort paus i sitt skogsarbete utanför Vessigebro. Han dukar upp kaffe, soppa och smörgås inne i hästvagnen. Allt medan regnet strilar över skogen.
– Att det utförs skogsbrukstjänster med häst i stället för med maskiner är inte någon form av ”stenålders­grej”. Det är ett i allra högsta grad modernt koncept: effektivt och miljösnällt. Det är inget råslit som förr med hästkörning. Huggningen görs med en liten skördare och varken hästarna eller utrustningen är gammal. Det äldsta är jag själv, säger Håkan Carlsson och ler.
Gallring vanligaste uppdraget
Han driver sedan tolv år företaget Gödeby Naturbruk. Men intresset för hästar har funnits länge och han har jobbat med ardenner ända sedan början av 1980-talet. Då var han plåtslagare, men med åren växte insikten om vad som var hans rätta plats, och en dag la han plåtsaxen åt sidan och ”sadlade” om.
– Jag saknar inte arbetet som plåtslagare ett dugg, mer än det sociala. Jag jobbar mest ensam och i bland är det kul att prata lite. Men jag har verkligen hamnat rätt yrkes­mässigt; det här med att jobba ute i skog och mark är min grej. Att det blev skogs­arbete med häst grundar sig delvis på ett intresse för djuren och en inställning att man ska stryka naturen medhårs och inte tvinga sig fram, berättar Håkan Carlsson.
Nu utför han huggning och virkeskörning på ett skonsamt och energisnålt sätt med sina tre ardennerhästar. Gallringar är det vanligaste jobbet. Kunderna är ofta sågverk och småskaliga privata skogsägare, som söker skonsamma arbetsmetoder. Han gör även arbete år myndigheter och kommuner.
– Länsstyrelserna har ofta känsliga marker som kräver stor försiktighet och då brukar jag få hjälpa till.
Han brukar först träffa kunden och titta på området och se vad kunden söker. Är det ett objekt som passar för hästar skickar han dit en skördare och därefter tar han vid med sina hästar.
– Jag försöker hjälpa mina kunder att ta rätt beslut. Är det ett lämpligt jobb för häst berättar jag det, men jag har också avrått skogsägare eftersom alla förutsättningar inte passar hästjobb. Riktiga mossmarker, där det är riktigt mjukt, då är det svårt. Men gallringsområden med körsträcka från noll till 350 meter och duktigt maskinhuggen, då kan jag stå med ett brett leende på kuskbocken, skrattar Håkan Carlsson.
Får plats på tre meter
Hästar har använts som arbetsdjur sedan 6 000 år tillbaka. Men blev inte vanligt i Europa förrän under 1700-talet och i Sverige först på 1800-talet. Ardennern är en kraftfull hästras med ursprung i Ardennerna, och rasen är den vanligaste kallblodshästen i världen. Ardennern har ofta använts som arbetshäst inom tyngre jordbruk och transport. Innan 1800-talet var ardennern mindre och mer kompakt än dagens moderna ardennerhästar. I dag är ardennern vanligast som tyngre körhäst och inom skogsbruket.
– Du behöver inte hugga och fälla så mycket för att komma fram, vilket kan ge mindre del skog för avverk­ning längre fram. I stället för cirka 4,5 meters vägbredd för skogsmaskin och med marktryck, vilket kan ge risk för rotskador i våta klimat, får jag och mina hästar gott om plats på tre meter. Det gör att en betydligt mindre yta riskerar att skadas, menar Håkan Carlsson.
Arbetshästar används allt mer även i kommuner. Camilla Källman har vid Sveriges lantbruksuniversitet gjort en avhandling, och konstaterar att 35 procent av landets kommuner i dag använder arbetshästar för olika uppdrag. Ett av skälen är mindre belastning på miljön.
Håkan Carlsson håller med om att det är snällare mot miljön, men vill inte ta ordet miljövänlig i sin mun.
– Det är så urvattnat. Ordet har missbrukats. Men självklart är det skonsamt för miljön med hästar i stället för maskiner. Men jag vill inte förknippas med någon romantisk bild av hästar, som folk gärna gör. Något gullegull. Även om jag älskar mina hästar utför jag ett modernt arbete där hästar råkar vara bästa möjliga redskap, menar Håkan Carlsson.

Micael Goth
Frilans
Artikeln publicerades lördag den 04 februari 2012

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste