Behandla din grot med omsorg

TEMA/Bioenergi. Ris blir till flis på olika sätt.
Men hur görs det optimalt och vad ska du tänka på?
Skogsaktuellt har talat med experterna.

Det har blivit allt mer lönsamt att vid slutavverkning även ta ut grot. Foto: Sven Persson/Swelo
Biobränsle från skogen blir allt mer eftertraktat. Främst beror det på det globala miljöarbetet. Enligt EU:s klimatmål för år 2020, ska exempelvis 20 procent av den totala energiförbrukningen komma från förnybara energikällor. I dag ligger den nivån vid knappt hälften.
Och i Sverige ligger motsvarande mål på en ökning från 40 till 49 procent – vilket innebär möjligheter för svenska skogsägare.

Storleken viktig
En av de vanligaste metoderna av skogsbränsleuttag är att vid slutavverkningen ta ut grot, grenar och toppar. Flera faktorer påverkare lönsamheten. Självklart är efterfrågan och prisutvecklingen viktiga faktorer, men också storleken på avverkningsobjektet. Mycket viktigt är också kvaliteten på det levererade bränslet – som ska vara torrt och fritt från föroreningar som jord och sten.
– Det är viktigt att skogsbränslet torkar efter avverkningen och att skotningen sker under årets torra period, eftersom bränslet betalas utifrån energiinnehåll mätt i megawattimmar (MWh). Ju torrare bränsle desto bättre betalt, säger Göran Tillström, vd vid Skånetimmer Bioenergi i Hässleholm.

Ta tidigt grotbeslut
Skånetimmer Bioenergi köper, bearbetar och säljer trädbränslen. De hanterar sortiment som grot, energived, bark, spån och torrflis.
– Det viktigaste för skogsägaren är att i förväg ta beslut om att grotuttag ska ske. Sedan gäller det att fråga sin kontakt eller inköpare om vilket tillvägagångssätt som passar bäst, utifrån just de förutsättningar som gäller på platsen. Finns det exempelvis plats för grotvälta vid vägen? Kom också överrens om vad som menas med ”vid vägen”, vid flisning av grot är det stor skillnad på en eller tio meter från vägen, tipsar Göran Tillström.

Olika metoder
Det finns olika metoder att ta hand om råvaran. Men inget system som passar generellt eftersom skog inte är likadan överallt. För att ta ut grot optimalt gäller därför att se över vad som passar bäst på markerna.
Exempelvis använder Skånetimmer vid många uppdrag huggbil, då det är en ”allt-i-ett” maskin som snabbt och flexibelt kan utföra flera steg.
– Det är mycket svårt för markägaren att veta om entreprenören utför sitt jobb optimalt. Om skördarföraren slarvar med grotanpassningen vid avverkningen, och skotning av grönt ris utförs samt att grotvältan placeras utan tanke på vilket flisningssystem som ska användas, då får du som skogsägare en barrik och fuktigare grot, samt risk för spårbildning vid flisningstillfället. Vilket ingen vill. Vi har själva infört ett regelverk som gäller för alla entreprenörer vi anlitar. På det viset höjer vi kvaliteten på arbetet och även branschen. För om vi har bättre kvalitet på vårt jobb, blir det också bättre betalt till markägarna, menar Göran Tillström.

Barren kvar på hygget
Med kvalitet menas att groten är ren, har goda förutsättningar att torka och går att skota rationellt. Kvalitet åstadkoms genom bränsleanpassad avverkning. Men när ska skotning ske?
– Först när barren på riset blivit bruna och faller av. Det är ungefär perioden maj-september. Enligt Skogsvårdsstyrelsens rekommendation vid grotuttag, ska barren lämnas kvar på hygget för att ge näring, säger Göran Tillström.
Bränslehanteringen utgörs vanligen i form av en kedja om tre aktörer. Först skogsägaren, sedan entreprenören som utför arbetet och hämtar groten. Och i tredje led kraftverket som omvandlar groten till energi.

Ljus framtid
Flis som ska bli energi. I fjol stod bioenergin i Sverige – för första gången – för en större del av energiförsörjningen än den sammanlagda vattenkraften och kärnkraften som produceras i landet. Foto: Sven Persson/Swelo
Eva Vitell, miljöchef vid Vattenfall Norden, ser mycket positivt på biobränslenas framtid.
– Det är viktigt att den enskilde skogsägaren betraktar biobränslet som en produkt i sig, med ett ekonomiskt värde. För att bränslena ska fungera i våra kraftverk ställer vi ett antal krav på flisleverantörerna. Bland annat är det skogsägarens hantering som borgar för att flisen får rätt kvalitet. Skogsägaren bör alltså tänka på möjligheten att använda det som avverkas till bränsle redan när de planerar sin avverkning, säger Eva Vitell.

Större värde
Kraftverk betalar för energiinnehållet i bränslet, MWh/ton. Alltså har grot och virke ett större värde desto torrare det är. Dessutom ställs specifika krav på fukthalt, i procent.
– Grot ska vara årsgammal och grotvältor täckas ordentligt. Tänk på så kallad risanpassad avverkning, samt att man inte kör över groten som ska användas som bränsle. Överkörd grot blir smutsig, vilket skadar flismaskinerna och leder till sämre bränslekvalitet, säger Eva Vitell.

Problem med smuts
Av samma skäl ska man vara försiktig med flerträdsfällning. Ofta lägger man i samband med detta virket på backen, vilket kan ge problem med föroreningar och smuts.
Peter Sondelius, vd vid Stora Enso Bioenergi, vill lyfta fram kompetens.
– Det viktigaste för en skogsägare är kompetensen hos den inköpare som skogsägaren samarbetar med. Inköparen ska, utifrån de marknadsförutsättningar som finns, ta vara på de möjligheter till biobränsleleveranser som finns på skogsägarens fastighet. Skogsägarens roll är att kräva av inköparen att denne redogör för leveransmöjligheterna på samma sätt som för andra sortiment från fastigheten, säger Peter Sondelius.

Micael Goth

Frilans


Fakta: Biobränsle
► Biobränsle är ett sammanfattande namn för bränslen från växtriket. De främsta fördelarna med biobränsle är att de inte påverkar koldioxidhalten i atmosfären vid förbränning. Koldioxiden bryts ner helt naturligt och blir en del av kretsloppet. De innehåller även väldigt lite svavel. Biobränslen är även förnyelsebara.

Skogsaktuellt
Tel: 019-760 94 10
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades fredag den 12 november 2010

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Kommenterarer till artikeln

Henrik Wachtmeister skrev 2010-11-18 09:56:32:

Vad jag vet har ännu ingen skogsägare gått med plus vid uttag av bränsle efter att ALLA kostnader tagits med. Priset måste dubblas innan jag skall vara intresserad av att min skogsmark körs sönder. Markpackning leder till sämre tillväxt för lång tid framöver. Näringsuttag skall kompenseras. Plantering försenas. Sönderkörda skogsvägar kostar. Skogsbönder är som vanligt lättövertalade och naiva samt i detta fall tänker man kortsiktigt. Varken Skogforsk, LRF-konsult, SLU, Södra eller någon av de stora bolagen kan visa på ett plus till skogsägarna efter en rundringning för ett år sedan. Kollegor tänk efter före ni skriver avtal!


Ilpo skrev 2010-11-16 14:05:55:

I barren finns mest av de näringsämnen som skall vara kvar på hygget. Men framför allt ställer gröna barr till med problem (oönskad askbildning) vid förbränning.


Anki skrev 2010-11-13 22:33:07:

"Först när barren på riset blivit bruna och faller av." Skrivbordnissar... Det är just i barren det finns fruktansvärt mycket energi...

Senaste