Gillbergs metanolfabrik skapar
nytt sortiment för skogsägarna
Miljökämpen Björn Gillbergs storslagna metanolfabrik i värmländska Hagfors ska stå klar i slutet av 2013. Investeringskostnaden är 3 miljarder kronor.
– Vi räknar med att få miljötillståndet våren 2011 och starta bygget omedelbart, säger Björn Gillberg, vd och grundare av Värmlandsmetanol AB.
| Här, på ett 20 hektar stort område utanför Hagfors, planerar Björn Gillberg att bygga världens första kommersiella metanolfabrik baserad på skogsråvara. Investeringskostnaden är cirka 3 miljarder kronor. Foto: Staffan Nyström |
Han tar emot i Uddeholmsbolagets anrika huvudkontor vid Rådasjöns strand. Från väggarna blickar porträtt av brukspatroner som kontrollerade kraft och skog i halva Värmland – fram till det att Anders Wall trädde in med styckarkniven på 1980-talet och sålde ut det anrika bolaget bit för bit.
– Vi köpte Uddeholms gamla huvudkontor och ett markområde på 20 hektar där fabriken ska ligga av Hagfors kommun, säger Björn Gillberg.
Nu är det åter skogen som står i centrum när Värmlandsmetanol huserar i brukskontorets lokaler.
1000 ton virke per dygn
Fullt utbyggd kommer metanolfabriken att konsumera cirka 1 000 ton skogsråvara per dygn och producera 375 000 liter metanol. Skogsråvaran ska handlas upp inom en radie på 15 mil från Hagfors.– Vi har utrett tillgången på skogsråvara och förhandlingar har inletts med olika aktörer för att säkra råvara.
– Tanken är att ta fram ett helt nytt sortiment med toppar, grenar och rötter från gallringar och slutavverkningar. Prismässigt kan vi konkurrera med massavedspriset, men vad vi räknar med för råvarupris i kalkylen är en affärshemlighet.
Finansiera miljöprövningen
Det ställs stora förhoppningar på Värmlandsmetanol AB. Det märks på styrelsens sammansättning och aktieägarkretsen som till stora delar består av skogsägare och åkare som ser en framtida alternativ avsättning för skogsråvaran.Den senaste emissionen, som avslutades nyligen, drog in drygt 7 miljoner kronor. Pengarna ska bland annat användas för att finansiera miljöprövningen och projekteringen. Teckningskursen var 60 kronor per aktie och antalet aktier som ställdes ut var 158 782 B-aktier. Den förra emissionen övertecknades till dubbla emissionsbeloppet, samtidigt som bolaget fick 650 nya ägare.
– Vi vill ge aktieägarna en chans att vara med i ett tidigt skede innan vi går ut publikt i samband med en notering på marknadsplats, säger Gillberg.
Värmlandsmetanol planerar att bygga världens första kommersiella fabrik för tillverkning av metanol (träsprit) genom förgasning av skogsråvara. Affärsidén är att metanolen ska användas som låginblandning i bensin.
Låginblandning
– Metanol är ett prima högoktanigt bränsle som lämpar sig utmärkt för låginblandning. Förhandlingar pågår med olika bensinbolag, säger Björn Gillberg.Metanol används också som råvara i kemiindustrin och världsmarknadspriset ligger kring två kronor litern. Men då är den baserad på naturgas.
Björn Gillberg lutar sig på ett EU-direktiv som föreskriver minst tio procent förnybara drivmedel år 2020. Direktivet blir svensk lag 2010.
– Det handlar om att 500 000 kubikmeter bensin och 500 000 kubikmeter diesel ska ersättas med biobränslen. Årsproduktionen vid Hagforsfabriken blir 125 000 kubikmeter per år vilket ger goda avsättningsmöjligheter, säger han.
Redan 2001 började Björn Gillberg, nu 67 år gammal, sin metanolsatsning. Vägen har varit kantad av förseningar och tvära kast.
Pilotanläggning
Från början handlade det om en pilotanläggning för tillverkning av 60 000 liter per dygn. En förutsättning för att få ekonomi i projektet var att staten och EU bidrog med 200 miljoner kronor.– Vi hade garantier där EU skulle matcha varje svensk krona med motsvarande belopp, men efter åratal av spring i maktens korridorer gav vi hösten 2006 upp tanken på statlig delfinansiering, säger Gillberg.
Beslutet blev i stället att vända sig till marknaden med ett storskaligt industriellt projekt – sex gånger större än pilotanläggningen.
Varför Björn Gillberg är inne på metanolspåret och inte etanol förklarar han med att Sverige har större tillgång till skogsråvara (metanol) än jordbruksmark (etanol).
– Den svenska jordbruksmarken räcker helt enkelt inte till för att producera tillräckligt med etanol för att klara den svenska bilflottan.
Han är övertygad om att förgasning av skogsråvara till metanol är rätt väg att gå för ett land som Sverige med en skogsareal på 23 miljoner hektar, jämfört med cirka 2 miljoner hektar åkermark. Virkesförrådets tillväxt har varit 20-30 procent större än uttaget sedan 1920-talet, enligt Skogsstyrelsen.
Förgasningstekniken ger 73 procent av vedens energiinnehåll som metanol.
600-700 jobb
För Hagfors kommun och Värmland skulle satsningen betyda mycket. Under byggtiden beräknas som mest 600-700 jobb skapas i denna avfolkningsbygd. I full drift handlar det om ett 50-tal jobb i fabriken och minst lika många jobb i skogen och transportledet. Det handlar om ett 40-tal fullastade virkesbilar om dygnet.Miljömässigt är inte miljökämpen Björn Gillberg orolig. Det 60 meter höga förgasningstornet är det som kommer att sticka ut.
– Utsläppsmängderna är små och dessutom kommer processvärme att utvinnas som förser hela Hagfors med fjärrvärme. Askan som bildas vid förgasningen pelleteras och går tillbaka till skogen.
Våren 2011 räknar Gillberg med att miljötillståndet ska vara klart – sedan åker spaden i jorden.
Staffan Nyström
Frilans
Artikeln publicerades onsdag den 16 juni 2010
