Vad vet Sandström om skogsbiologi?

I mars månad fick Skydda Skogen äran att debattera skogsbruk med skogsdirektörerna Larsson och Larsson. Vi anklagades då för att vara extremister. In från höger kommer nu Ulf Sandström, representant för SMF Skogsentreprenörerna. Tanken är otvetydigt att skrämma så många som möjligt för oss och för naturvården, med vilka låga argument som helst.

Ulf Sandström påstår att Skydda Skogen är ”en gruppering med målet att ta över äganderätten över andras egendom”. Vi är en ”samhällsfientlig maffia” som vill ”skriva en egen lagbok”. Och mer i samma stil.
Tveksamt om man ska svara alls på den sortens påhopp, men vi gör det nu en gång till, och läs noga, Ulf Sandström:

Vad vi kräver är att storskogsbruket anpassar sig till vad Sverige redan lovat FN, nämligen att svara för biologisk mångfald, alltså att alla arter som finns i landet ska få leva kvar i livskraftiga populationer. För att detta ska bli möjligt bedömer forskare idag att 20 procent av den totala produktiva skogsmarken måste avsättas som reservat och naturvårdsskogar, med ökad hänsyn i övrigt.
Vi kräver alltså stopp för avverkning av gamla naturskogar och för den utarmning av skogsekosystemet som skogsbruket står för. Om man, som nu, hårdexploaterar 95 procent av den produktiva skogsarealen, kommer nämligen många arter att dö ut. Deras livsmiljöer blir för små och fragmentiserade.

Detta är vad vi står för. Vårt upprop stöds av 200 forskare inom naturvård, biologi, ekologi och skogsbruk samt närbesläktade områden, varav ett trettiotal från SLU. Vi litar på dessa personers samlade kunskap. Dessutom har tusentals privatpersoner och ett trettiotal organisationer skrivit under.
Det är viktigt att påpeka att Ulf Sandström, SMF och skogsindustrin representerar ett särintresse. Man behöver ständigt mera råvara för att hålla igång, men skogen är redan överexploaterad och man kastar därför lystna blickar på gammelskogar, skyddad fjällskog och etablerade reservat. Man upplever helt enkelt naturvården och de organisationer som försvarar den som konkurrenter. Därav hätskheten.

Allmänintresset däremot, är medborgarnas önskan om en levande natur för nuvarande och kommande generationer, samt hela samhällets åtagande att ta ansvar för de arter och livsmiljöer som finns i Sverige.
Detta borde skogsnäringen inse, och faktiskt rätta munnen efter matsäcken. Skogsbrukets intäkter motiverar inte att man har makten över ett helt ekosystem. Vi menar att 80 procent inte är lite, och det måste räcka, eftersom omsorgen om levande natur faktiskt är tvingande.
Dessutom finns andra näringar som behöver skogen. Turismen, som är en växande näring, trivs bra ihop med levande skog, men hotas av skogsbrukets framfart.

Men vi kan försäkra Ulf Sandström att vi inte har det minsta intresse av att ta över äganderätten till vare sig hans eller någon annans egendom. Vilka fantasier! Reservatsbildningen som krävs ska ske under ordnade former, och med ersättning till privata markägare. Vi vill därför att anslagen ska höjas kraftigt.
Ulf Sandström är okunnig. Han blandar ihop permanent skyddad skog, som hittills omfattar endast cirka 3,3 procent (totalt) och bara 2 procent nedom fjällregionen, med de ”frivilliga” avsättningar som gjorts, inte alltid av omsorg och god vilja, utan för att skogsvårdslagen och behovet av certifiering krävt det. Men dessa områden saknar skydd enligt lag och kan när som helst avverkas. I många fall finns de inte ens utsatta på kartor.

Och vad vet Ulf
Sandström om skogsbiologi? Han påstår att den biologiska mångfalden redan är säkrad (!), för skogsbruket har inte trängt undan en enda art. Uppenbarligen känner han inte till SLU:s Artdatabank. Läs där hela rödlistan.
Den finns på nätet och omfattar 2000 hotade eller missgynnade skogslevande arter. Flera av dessa lever på lånad tid eftersom deras livsmiljöer är så kringskurna i skogslandskapet (till stor del på grund av avverkningar), att deras framtid är mycket osäker. Cirka 5 procent är nationellt utdöda, t.ex. mellanspett och värmlandslav. Framför allt har en mängd arter minskat kraftigt, inte minst på grund av det skogsbruk som skett historiskt och som pågår, och som enligt planerna nu ska bedrivas ännu mer intensivt.

Detta, Ulf Sandström, är vad vi menar med miljökatastrof. Och skogen blir allt tystare. Det har han av lättförståeliga skäl inte märkt, och han uppmanar oss att själva fara ut i skogen, ”då ökar chansen även att ni träffar på fåglarna och får göra som vi som lever i och av skogen, nämligen att njuta av naturen och dess innevånare”.
Tack Ulf för tipset. Men många av oss bor faktiskt i skogen, eller vistas i skogen ofta, även professionellt. Där har vi lärt oss skogsbiologi, och sett de övergrepp som sker. Däremot skulle ingen av oss kvalificera sig för de svenska mästerskap i att köra skogsmaskin, som SMF Skogsentreprenörerna årligen anordnar.

SKYDDA SKOGEN
Viktor Säfve, ordf.
Thomas Tidholm
Daniel Rutschman

Skogsaktuellt
Tel: 019-760 94 10
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades fredag den 30 april 2010

Kommenterarer till artikeln

AJ skrev 2010-05-07 08:51:36:

Niklas! All den skog som står på mitt skifte är över 100 år, alltså inte en ungskog. Vi har ett fåtal rödlistade arter som klarar hyggesmiljön. De rödlistade skogsarterna är rödlistade pga av skogsbruket och inget annat. I Tiveden finns det just det du efterfrågar, dvs. många spår efter de bränder som härjat tidigare. Det finns också anlagda bestånd, dvs. kulturskog inom parkesn gränser. Båda dessa skogstyper ska nu genom parkens beskyddande gå mot ett urskogsliknande tillstånd..... mmmm! Du hade ju enkelt kunnat kolla det i en av de broschyrer som finns på Tivedens nationalparks hemsida. Att kolla fakta verkar dock inte vara din starka sida ;-)


Niklas skrev 2010-05-07 01:41:14:

AJ! Angående den skogsmark du har köpt. Ingick det något hektar ungskog när du köpte ditt sommartorp? För det är väl knappast några hundra hektar avverkningsmogen skog du har?


Niklas skrev 2010-05-07 01:37:55:

AJ! Då är det (enligt dig) tack vare skogsbrukets goda naturhänsyn som vi har en massa rödlistade arter på våra hyggen, som utgör kanske 2 % av den produktiva skogsmarken. SNF är ju t.o.m. tveksamma till kontinuitetskogsbruk a´la Mats Hagner, utan föredrog traditionella kalhyggen. Angående Tiveden så är tallen en pionärart, varför självföryngring funkar alldeles utmärkt (på lämpliga ståndorter). Ofta avråds från tallplanteringar, då de är särskilt viltbegärliga och ger ofta en undermålig kvalitet. Men hade det varit en alta urskog/naturskog, så hade det nog funnits tydliga spår av ett flertal skogsbränder i Tivedens nationalpark, vilket det mig veterligen inte gör.


AJ skrev 2010-05-06 20:48:38:

Niklas! Att det finns en del rödlistade arter på vissa hyggen är mycket riktigt. Men vad är orsaken till att dessa arter har letat sig ut på ett hygge? I de flesta fall beror det på att man lämnat något lämpligt substrat, en gammal asp, en sälg eller något annat träd som kan dra till sig rödlistade arter på ett hygge. Att sedan dra slutsatsen att hyggen är bra för rödlistade arter får nog du stå för själv. När det gäller naturskogar, urskogar och kulturskogar har nog du blandat ihop dessa begrepp en aning. Naturskog kallas skog som varit opåverkad av mänskliga aktiviteter så länge att den till största delen återfått de egenskaper som urskog. En kulturskog är däremot ett resultat av skogsodling. Vad jag kan minnas är inte Tivedens nationalpark ett gammalt tallplantage. Jag tror att epitetet naturskog passar ganska bra som beskrivning av de skogar som finns inom Tivedens nationalpark. Varför tror du att hälften av de arter som finns med på den röda listan är skogslevande arter? Kan det möjligen ha med skogsbruket att göra?


Niklas skrev 2010-05-06 00:59:25:

AJ! Många rödlistade arter återfinns bevisligen på kalhyggen. Alltså måste dessa kalhyggen (föryngrinsytor) bevaras till varje pris? F.ö. är du ute och cyklar i flera avseenden. Att lämna naturvården till klåfingriga myndighetspersonen är definitivt inte den bästa metoden. Tvärtom borde dessa myndighetsgrenar omyndigförklaras, ju förr dess bättre! Inte minst för att de, just som du skriver, har svårt att tänka längre än nästa budgetperiod. Den privata skogsägaren tänker däremot på nästa generation, som förhoppningsvis en dag ska ta över fastigheten. (De flesta privata skogsägare har på ett eller annat sätt ärvt sin fastighet, och vill föra den vidare till nästa generation). Det är tänkbart att det faktiskt finns naturskogar i Norrland, men i Götaland finns definitivt inget av den varan. Ta t.ex. Tivedens nationalpark, som var helt öppen mark för 150-200 år sedan, bl.a, på grund av omfattande och långvarig gruvdrift. De s.k. naturvärden, som återfinns där idag, är alltså inga naturvärden i egentlig mening utan snarare kulturvärden. Läs mer vad professor Urban Emanuelsson säger i frågan, bl.a. här på Skogsaktuellt för inte så länge sedan (kolla i arkivet). F.ö. hoppas jag på på mera näringsrik blåbärsoppa istället för oätllig och hälsovådlig rödgrön röra.


AJ skrev 2010-05-05 09:00:13:

Niklas, problemet med de sk. frivilliga avsättningarna är att det saknas en kvalitetssäkring. Eftersom de flesta skogsbrukare har artkunskaper som sträcker sig till att se skillnaden på gran och tall blir det svajigt att låta folk välja vad som ska sparas. Det bästa sättet, än så länge, är att de myndigheter som har utbildad personal tar ansvaret för att välja ut de rätta platserna. I en framtid kanske folk kan ta detta ansvar själva, men i nuläget är detta orealistiskt. Dagens metoder må vara destruktiva av fler än en anledning, men de är tyvärr de bästa metoderna just nu. Det kan, precis som du skriver, finnas en risk att skogsägare hugger bort de naturvärden som finns i ren ilska vilket skulle medföra att naturvärdena försvinner snabbare än de skulle i ett samhälle utan naturvård. På sikt skulle vi dock få ett skogslandskap som helt saknade naturskogar eftersom reservaten skulle saknas. Jag vet att det är svårt att tänka längre än ett år framåt åt gången, men när det gäller naturvård och bevarande av arter är det ett måste. Jag är fortfarande nyfiken på den där unika skogsägaren och det unika med kalhyggen. Har läst andra påståenden med den typen av resonemang, utan att förstå varför många hyggen och skogsägare skulle generera biologisk mångfald. All forskning som ämnar att redogöra för skogsbrukets effekter på biologisk mångfald visar att effekterna är negativa för många arter. Var har du läst att hyggen har en positiv inverkan? Nyfiken!


Niklas skrev 2010-05-04 22:35:14:

AJ! Dessutom förstår jag inte alls din kritik mot det finska Metsä-modellen. Det är väl bra mycket bättre att satsa pengar på skogsbrukare som gör frivilliga avsättningar, än att försöka konfiskera mark från ovilliga skogsägare? Dagens destruktiva konfiskationsmodell leder bara till att skogsbruket försöker städa undan potentiella naturbyråkratiska skadegörare, som också brukar benämnas rödlistade arter. När ska naturvården inse att de själva orsakat stora skador på naturmiljön?


AJ skrev 2010-05-04 22:33:34:

Jag äger skog som jag köpt för egna pengar och som jag avsatt i naturvård. På vilket sätt är det unikt med hyggen Niklas? Jag tror inte du läste vad jag jag skrev. Mer pengar till uppköp av skog borde stå överst på listan för de som vurmar om äganderätten. Förhoppningsvis får vi det efter höstens val då blåbärssoppan ska hällas i soptunnan!


Niklas skrev 2010-05-04 22:25:01:

AJ! Dagens system är väldigt kostsamt för de drabbade skogsägarna. De som yrkar på mer avsättning, vill tydligen bara lägga kostnaden på rättslösa skogsägare, istället för att vara med och betala själva. Med den grundinställning finns det ingen konstruktiv grund i vår debatt! Varför köper du inte själv skog, som du avsätter till naturvård?


AJ skrev 2010-05-04 16:41:26:

He he he! unik! På vilket sätt är ett kalhygge unikt..... ha ha ha! Kul Niklas!


AJ skrev 2010-05-04 16:25:13:

Niklas, jag tror att du gör en ganska bra beskrivning av vad det privata skogsbruket går ut på, dvs. avverka så mycket som möjligt och skit i konsekvenserna. Det är precis det här Svenska politiker måste inse. Man måste ta fram mer resurser för uppköp av skogsmark annars kommer alla Niklasar att göra slut på de sista naturskogarna. Metsä-systemet är än ganska nytt och man vet ganska lite om de långsiktiga konsekvenserna av systemet. Därför är det inte något bra alternativ. Dessutom är det väldigt kostsamt för staten, det vill säga du och jag. Att du likställer mångfald skapad av olika typer av hyggen och ungskogar med biologisk mångfald är ju infantilt. Den som har nån koll på hur ekosystemen funkar vet att så inte är fallet.


Niklas skrev 2010-05-04 15:10:20:

AJ! Beträffande din fördelning av 95 naturvård, så har denna siffra sin grund i hur skogsbrukarens inkomster från naturvård kontra skogsbruk fördelar sig. Troligtvis är den faktiska inkomstskillnaden ännu skevare än arealfördelningen. Fram med pengar och finska metsä-system och bort med klåfringriga naturvårdsbyrokrater och naturmuppar, så ska det nog bli fart på frivilliga avsättningar.


Niklas skrev 2010-05-04 14:58:47:

AJ! Anledningen att naturvården ska ha en ordentlig kunskap om den privata skogsbruket är flera. För det första är hälften av Sveriges skogsmark privat. För det andra så känner sig många skogsägare sig tvugna att avverka potentiell värdefull skog för att inte riskera att få sin skog konfiskerad av staten i form av t.ex. avverkningsförbud, biotopskydd och natura 2000 - helt utan någon ersättning. Slutligen så är varje privat skogsägare unik, vilket i sig är en garanti för mångfald i skogen, till skillnad från dagens naturvårdsbyrokratiska enfald!


AJ skrev 2010-05-04 07:49:10:

Niklas, varför tycker du att naturvården ska ha kunskap om det privata skogsbruket? Är det privata skogsbruket utrotningshotat? Du kanske tycker att vi ska mötas på mitten? Synd bara att skogsbruket räknar mitten vid 95 procent skogsbruk och 5 procent naturvård


AJ skrev 2010-05-04 07:47:45:

Niklas, varför tycker du att naturvården ska ha kunskap om det privata skogsbruket? Är det privata skogsbruket utrotningshotat? Du kanske tycker att vi ska mötas på mitten? Synd bara att skogsbruket räknar mitten vid 95 naturvård.


AJ skrev 2010-05-04 07:35:48:

Niklas, skogs- & trottoarbönderna vet säkert väldigt mycket om hur man sköter sin skog för att få maximal avkastning, men jag tvivlar på att de, i de flesta fall, har en susning om var de ska hitta en ostticka eller en lunglav. Hur ska då det privata skogsbruket kunna ta ansvar för biologisk mångfald? Du har säkert svaret!


Niklas skrev 2010-05-04 01:06:21:

TT: Vilka 20 av tomten får han disponera som idag...


Niklas skrev 2010-05-04 01:01:57:

Lavskrikan: Förmodligen lika illa som naturmupparnas faktiska kunskaper om skogen och det privata skogsbruket.


AJ skrev 2010-05-03 11:23:26:

Lavskrikan, herr Sandström jobbar inte med skog i första hand. Han jobbar med pengar (vilka förvisso är gjorda av papper). Detta visar sig också mycket klart i det han skriver. Mellan raderna står det: pengar, pengar, pengar & pengar!!!!


TT skrev 2010-05-02 11:22:39:

Fredrik och Niklas, hur räknar ni? 80 % av marken skulle ju bli kvar. Är det bara öken? I så fall har ju skogsbruket verkligen överavverkat! Och desto större skäl att skydda resten. För övrigt har det aldrig varit så så att man fått göra vad som helst på mark som man äger. Och tur är det, vi lever i ett samhälle. Eller är ni anarkister?


Lavskrikan skrev 2010-05-01 21:34:13:

Ett klockrent svar till herr Sandström. Förhoppningsvis har tagit till sig lite av den kunskap om skogen som Skydda Skogen här levererat. Det är underligt att människor som säger sig jobba med skog inte kan något om den. Hur skulle det se ut läkaren inte kunde något om människokroppen eller matematikläraren inte kunde plus och minus?


Niklas skrev 2010-05-01 17:03:13:

Fredrik: Ett mycket bra klargörande! Det är ju knappast 20 av skogen, d.v.s. den avverkningsmogna skogen.


Viktor skrev 2010-05-01 15:05:42:

Du som påstår att det är avgörande med virket som skogsindustrin skulle kunna få ut genom att avverka gammal naturskog och genom att exploatera så stor del av det övriga skogslandskapet att skogen blir biologiskt utarmad, du bör nog räkna in fler faktorer i räknesnurran, innan du kommer med ett påstående som det att Skydda Skogen och forskarnas arealmål är samhällsfientligt. Samhället består av fler näringar och intressen än ett, och det ekonomiska och ekologiska värdet av biologisk mångfald är mycket större än vad somliga tycks inse, vi är ju liksom beroende av fungerande ekosystem, oavsett om vi sysslar med skogsbruk eller inte, eller hur! Dessutom hamnar liksom inte alla pengar i Sverige och i svenska folkets fickor. Kolla till exempel in vilka som äger skogsjätten SCA, det är inte bara svenska intressen.


Fredrik skrev 2010-05-01 12:20:33:

De säger 20 procent skall sparas av den produktiv marken. Torde vara 20 procent av mogen skog de avser. Det handlar om cirka 15 till 20 års slutavverkningar för landet! Det är en samhälls farlig verksamhet de sysslar med.


Niklas skrev 2010-04-30 15:38:43:

Skydda skogen säger att man värnar om den privata äganderätten, samtidigt som man vill förbjuda normal skogsskötsel på 20% av marken. Det hänger inte ihop! Äger man sin mark ska man också självständigt ha beslutanderätten över sin mark! /Niklas


Jojje skrev 2010-04-30 13:52:17:

Sandström, du har helt rätt!

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste