Karlssons Lilla Röda

LEDARE. Alla känner vi väl till Maos lilla röda. Inför valet har Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, låtit publicera en så kallad Vitbok. Mikael Karlsson, ordförande för SNF, skräder inte orden i det debattinlägg som han låtit publicera i samband med första utgåvan av hans Lilla Vita. Ironiskt nog så kunde boken lika gärna varit röd då den till stor del kan uppfattas som en partipolitisk manifestation där borgarna inte styr upp markägarna.

”Miljörörelsen har en mage som inte kan bli mätt. Det spelar ingen roll hur mycket man stoppar i dess mun”. Om jag inte kommer ihåg fel så var det Mellanskogs vd Lars Gabrielsson som sa dessa ord. Sedan dess har miljörörelsen matats och fått äta i fred i tron om att den någon gång skulle bli mätt. Det visar sig ha varit en felaktig strategi.
När miljöminister Carlgren härförleden deklarerade att staten skall mata miljörörelsen genom att via en intern transaktion byta bort 100 000 hektar av Sveaskogs skogsmark, nästan motsvarande hela Ölands yta, till förmån för miljövården så var inte det bra heller. Man kan tycka att en sådan sak borde mätta magen för en tid men munnen fortsätter gapa.

Nu saknades det en långsiktig strategi istället. Genom att aldrig vara nöjd legitimerar SNF sin existens snarare än att på allvar bry sig om miljön. Den inriktning de har förutsätter att en ekologiskt hållbar skogsproduktion inte har någon koppling till en ekonomiskt hållbar landsbygd. Så är inte fallet, det behövs en ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling vilken vi klarat av att balansera rätt hyfsat sen tidigare utan att omyndigförklaras.
Gång på gång blir vi skogsägare misstrodda och misstänkliggjorda i dagspress för att vi bedriver skogsproduktion. I Karlssons Lilla Vita beklagar han sig över att den sittande regeringen genomför den politik som svenska folket gick till val på. Annorlunda uttryckt, regeringen agerar på uppdrag av folket.

Karlssons Lilla Vita, de fem viktigaste punkterna:
Skogen: ”En rad åtgärder har främjat en ökad virkesproduktion framför målet att värna skogen som naturmiljö. Intensivskogsbruk med ökad kemikalieanvändning, lägre miljökrav och främmande arter lyfts fram.”
► Förslaget om intensivskogsbruk (MINT) är framtaget av eliten bland Sveriges forskare och knappast radikalt. Till mångt och mycket beskriver den bara modernt skogsbruk av idag.

Reservat och skydd: ”Budgeten för inköp av mark till reservat räcker till 50 procent mindre än den gjorde 2006. Ett nytt beslut att använda statlig mark från Sveaskog har dock inneburit en temporär ambitionshöjning, men budgeten sänks kommande tio år.”
► Priset på skogsmark har ökat. Vad de tidigare kallat bonuspengar, det vill säga att markägarna via expropriationsförslaget erbjuds 25 procent över dagens marknadsvärde, är egentligen bara två års värdeutveckling utan hänsyn till brukningsenhetens försämring eller att det totala värdet av markinnehavet minskas.

Strandskyddet: ”En lagändring försvagade skyddet av våra stränder där många hotade växt- och djurarter trivs. Fler grunder ges för dispenser och det blir svårare att utöka skyddet till 300 meter. Allemansrätten urholkas och fler känsliga stränder bebyggs.”
► Stränder är inte allmän egendom. Det man säger är att vi på landet inte klarar av att skydda vår egen miljö. Strandskyddsbesluten har flyttats hem till kommunerna vilket väl inte kan vara så farligt. Fortsatt generellt strandskydd gäller och länsstyrelsen granskar fortfarande eventuella dispenser.

Rovdjur: ”Licensjakt har införts på varg och järv. Det har införts en rätt att skjuta rovdjur redan om en skytt anser att det hotar ett tamdjur. Missbruk av den regeln kan knappast beivras. En hård begränsning har skett av lodjurs- och vargstammarna.”
► Som regeringen lovade så ändrades paragraf 28 så att djurägare redan innan upprepade angrepp kan försvara sina djur. Licensjakten på varg har enligt Naturvårdsverket fungerat väl. Begränsningen om 210 vargar har vi haft länge. Det som hänt är att vi är i mål nu.

Jordbruk: ”Stödet till ekologisk produktion har minskats med 100 miljoner trots att produktionen är mer skonsam mot hotade arter. Det har blivit svårare för lantbrukare att ställa om till ett giftfritt och ekologiskt jordbruk.”
► Allt mer av EU-ersättningarna till jordbruket styrs från produktionsstöd till specifika öronmärkta miljöområden och det rör sig om betydligt mer pengar och mer nytta för miljön.

Jag begriper att det naturligtvis finns personer inom SNF som inte är fientligt inställda till landsbygdsutvecklingen. Men när huvudspåret från dess ledning är att man måste skydda skog och mark från dess ägare för att värna den biologiska mångfalden genom förstatligande och centralisering så bortser de ifrån att landets biologiska mångfald kommer från skogsbrukares känsla för skog och mark.
Hela naturvården riskerar att få skogsbrukarna emot sig och då är det definitivt slutmatat, oavsett hur det gapas.

Rickard Axdorff
Rickard Axdorff
Tel: 019-16 61 39
E-post: rickard@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades fredag den 23 april 2010

Kommenterarer till artikeln

Magnus skrev 2010-05-19 21:18:36:

Om nu de träd som planterade i början av 1900-talet och nu skall huggas (om inte redan gjort) inte ens är "egentlig skog" utan en plantage, så vad är problemet? Här i södra delarna av landet har vi haft plantageskogsbruk i flera hundra år. Big deal.


Mats jangdal skrev 2010-05-15 09:40:14:

Det var inte ens en halvkväden visa Kasplina. Vill du bli tagen på allvar och inte framstå som ännu mer löjeväckande än det löje försöker kasta över Rickard så får du allt vara lite mer specifik. Men det kanske du inte kan, för att du kanske inget vet, bara tycker?


Kasplina Berggren skrev 2010-05-13 22:03:47:

Hur är det möjligt att en ledare skriven med så lite perspektiv till sin egen person och med en dylik kunskapsbrist i Sveriges lagar, tillåts publiceras. Ledaren är fylld av påhopp och liknar mest en såpa. Tråkigt, att se.


Mats Jangdal skrev 2010-04-28 18:56:53:

KT, tror du att alla skogsägare jobbar sig blå för att mata skogsindustrin med billig råvara? Nej så går det bara till när man har planhushållning eller enväldiga konungar. Vi har provat bådadera i Sverige. Då mådde de svenska skogarna och de svenska skogsägarna inte bra. Mångfalden minskade, den gammelskog du yrar om fanns inte, åtminstone inte i södra halvan av landet. Mångfald kommer av att enskilda skogsägare får göra precis som de vill. Jag lovar att det finns inte två privata skogsägare som har samma geologiska, biologiska, med mera förutsättningar på sina marker och som dessutom har exakt samma önskemål om vad de vill ha ut av sitt skogsinnehav. Därmed är det garanterat att utfallet blir olika för var och en. Med tiden kommer nya ägare till fastigheterna och då blir det nya förutsättningar. Det är också bra. Allt liv är skapat ur förändring, anpassat till förändring. Liv är rörelse, inkluderat genologisk och fenologisk förändring. Att försöka bevara ett status quo är att begå våld på naturen. I vetenskapens värld i förrgår visade de att strålningen i och kring Tjernobyl inte lämnat några påvisbara bestående skador. Naturen har reparerat sig själv, den är fortfarande radioaktiv men inte skadad. Så enastående är naturens anpassningssystem. Sedan livets uppkomst på Jorden har livet utsatts för ännu värre påfrestningar än Tjernobyl och klarat sig. Lite hattande i olika skogsområden och små justeringar beroende på vem som för tillfället äger marken, gör ingen skada. Tvärtom, det utvecklar livet, ger både nya och gamla arter nya möjligheter. Att klampa in som politiker, byråkrat eller välmenande miljömupp och stjäla beslutsrätt över privat ägande är dock mycket skadligt för demokratin. Det kontraproduktivt för demokrati, frihet, eget ansvar, självständighet, oberoende, ökar sårbarheten, minskar rättssäkerheten, med mera. Kort sagt, det är nedbrytande och förödande för samhället. Därför fortsätter jag hävda den antropocentriska darwinistiska synen på naturen och kritisera den intrinsikala bevaranderomantiska synen.


KT skrev 2010-04-27 12:53:48:

RA. SVLs hänsynskrav är så lågt satta att de inte på långa vägar räcker för att bevara den biologiska mångfalden när skogsbruk bedrivs så omfattande och så intensivt på varje kvadratmeter. Det känns minst sagt dystert när inte alla skogsägare vill nå upp ens till ett så lågt satt mål.


KT skrev 2010-04-27 12:48:11:

MJ. Det plantageskogsbruk som bedrivs i stor skala i Sverige (avverkning - markberedning - plantering o.s.v.) är i själva verket inte längre en skog i egentlig mening, utan en odling/kulturmark. Så mycket av mångfalden går förlorad att det inte längre är ett fungerande skogsekosystem. Om alla skogsägare resonerar som du så är det riktigt illa ställt med naturen och framtiden för växter och djur i de svenska skogarna. Samtidigt som du absolut inte vill att myndigheter ska ha något med naturvården/-skyddet att göra så anser du att de arter som finns i skogen får skylla sig själva om de inte kan anpassa sig till den nya miljön. Det är en sjuhelsikes massa arter det, MJ! Trots att industriellt skogsbruk endast bedrivits i ca 150 år i Norrlands skogar, kalhyggesbruk i drygt 60 år, har hundratals arter fått sin utbredning krympt till de små fläckar av reservat och andra gammelskogar som finns kvar (någon enstaka procent av skogen). Arter som får skylla sig själva när de inte vill anpassa sig till den nya livsmiljön som det landskapstäckande skogsbruket har skapat...jisses! Inser nu att en saklig diskussion är önskedröm i sammanhanget.


Rickard Axdorff skrev 2010-04-27 10:41:59:

§ 30 säger att man skall ta hänsyn såvida inte ”pågående markanvändning försvåras avsevärt”. Sektorsmålet dvs SVO:s och markägarnas gemensamma mål är 89 procent uppfyllelse. Dit har vi inte riktigt nått men det glöms lätt bort att i samma rapport visas att 32 procent av avverkningarna når över lagkravet!


Mats Jangdal skrev 2010-04-27 08:45:00:

Jo, jag menar bokstavligen att det är varje enskild markägares aktiviteter på sin mark som skapar mångfalden. Var och gör som han vill och naturen anpassar sig. Det kallas naturligt urval och upptäcktes av Charles Darwin. Privat ägande i mångfald och rätt att göra precis som man vill ger den bästa mångfalden. Byråkratisk enfald är den sämsta och mest kontraproduktiva lösningen. De arter som anpassar sig till den enskilde skogsägarens brukningssätt överlever, de andra försvinner. De arter som passar in etablerar sig. Så enkelt och naturligt är det och så ska det vara. Muppar som inte har bättre för sig än att lägga näsan i blöt på andras egendom kan vi klara oss utan. Jag förundras över hur dåligt pålästa biologer och naturintresserade är på Darwin. Eller om de bara ogillar konsekvenserna av det naturliga urvalet och tror att de kan stoppa det, införa status quo. På Galapagos upptäckte han att förändringarna går så snabbt att en människa kan se dem under sin livstid. Det pågår fortfarande, men nu vill en del biologer stoppa förändringen på Galapagos. Makalöst korkat! Allt ska förändras, det är naturens gång. Alla de gamla makthavarna, som ägde någonting, släppte fram demokratin mot löfte att äganderätten skulle respekteras. Men bit för bit bryts äganderätten ner och tas i anspråk av politiker, byråkrater och intresseorganisationer, där ingen av de drivande personerna tillhör den ägande klassen. Löftet var inget värt. Världens vanligaste maktkamp står fortfarande om förfoganderätt, men äganderätten har blivit bortdribblad. Förfoganderätten tillförs istället dem som inte äger, men intrigerar, gapar och skriker om gemensam rätt, det allmänna intresset, kultur, historia, artskydd, biotopskydd, mångfald och planetens bästa. Inget av detta kan de tillhandahålla. Men enfald, utarmning och ofrihet följer i deras spår.


Niklas skrev 2010-04-27 00:56:29:

Angående uttrycket "våra" skogar, så är väl de statliga skogarna just "vår gemensamma egendom". Här är det ok att kräva att mer naturvård. Möjligtvis skulle man även kunna räkna kyrkans skogar till begreppet "vår gemensamma egendom", då ca 72,9% av Sveriges medborgare också är medlemmar i Svenska kyrkan (källa Svenska kyrkans hemsida). Fast det är tveksamt om kyrkans skogar skall räknas hit Däremot ska varken den privata skogsmarken eller bolagsskogen någonsin ingå i begreppet "våra skogar". Denna mark är helt enkelt privatägd, vilket är en garant för den skogliga mångfalden. Dessutom kunde vi häromdan läsa att mycket av de s.k. naturvärdena i skogen är kulturellt betingade, inte minst söder om Dalälven. Dessa "naturvärden" kommer bara att skapas genom egensinniga privata skogsägare, som vågar gå mot strömmen.


Niklas skrev 2010-04-27 00:22:43:

Lena! Det kan möjligt inte vara fel på nuvarande lagstiftning om 15-30% av avverkningarna inte lever upp till befintlig lagstiftning?


Lena skrev 2010-04-26 23:38:08:

Enligt Skogsstyrelsens uppföljning når någonstans mellan 15 och över 30 procent av avverkningarna inte upp till just lagens krav vad gäller naturhänsyn §30a. Visst håller sig de allra flesta sig inom lagens råmärken - men Rickard, du kan väl knappast mena allvar att det är ok om 15-30 procent bryter mot gällande lagstiftning?


Rickard Axdorff skrev 2010-04-26 20:53:22:

Sebastian. Det är inte ett alternativ att inte bruka skogsmarken. Det finns inga ”våra skogar”. Skogsmark är alltid ägd av någon och ägandet är en garant för mångfald på flera plan, även den biologiska. Vi har lagar och regler för hur vi skall bruka resursen skog och den håller sig de allra flesta till således lever vi minst upp till samhällets krav på mångfalden.


Rickard Axdorff skrev 2010-04-26 20:10:54:

Sebastian. Det är inte ett alternativ att inte bruka skogsmarken. Det finns inga ”våra skogar”. Skogsmark är alltid ägd av någon och ägandet är en garant för mångfald på flera plan, även den biologiska. Vi har lagar och regler för hur vi skall bruka resursen skog och den håller sig de allra flesta till således lever vi minst upp till samhällets krav på mångfalden.


KT skrev 2010-04-26 19:51:03:

Såväl ovanstående ledare som diskussionen nedan visar tydligt vilken bristande kunskap om skogens ekologi och naturen i allmänhet dessa skogsbrukare/-ägare har. Men inte minst en total brist på respekt för naturen. Man ser det som sin fulla rätt att fullständigt utplåna den lilla natur som finns kvar i det svenska skogslandskapet. En rättighet som tydligen inte omfattar vare sig ansvar eller skyldigheter. Om man inte tjänar på det så tänker man inte lämna en pinne. Med den småaktiga, ja rentav snikna inställningen till den natur som bara ger och ger, är det inte konstigt att Sverige nästan inte har någon ursprunglig, eller ens gammal, skog kvar. Det är heller inte konstigt att skogsbruket/skogsägarna (Tack och lov inte alla!) så frenetiskt motarbetar och förtalar varje initiativ eller åsikt att skydda dessa små rester av riktig skog för framtiden. Ingen normalt funtad människa kan väl på allvar tro att det moderna skogsbruk som bedrivs i Sverige idag skapar några naturvärden att tala om? Miniminivån sätter standarden för hänsynen och de få konstgjorda högstubbar och klena stammar som slentrianmässigt lämnas på hyggena kan väl knappast uppväga den totala förlusten av en gammal skog? Den skog som växer upp på hyggena kommer aldrig att få höga naturvärden. De få skogsplättar som idag har höga naturvärden har det inte för att markägaren har skött skogen, tvärtom! Det rör sig mestadels om bortglömda skogspartier i oländig terräng eller om en minoritet av markägare som faktiskt känner ett moraliskt ansvar att lämna lite till naturen. Som har hjärta och klokhet nog att inte ta allt, även om man skulle tjäna ännu mer pengar om man med tiden plockade all skog. Och till sist: hela diskussionen handlar om en liten bråkdel, några futtiga procent av den svenska skogen.


Sebastian skrev 2010-04-26 18:37:45:

Skulle Rickard Axdorff vilja vara vänlig och förklara för oss läsare hur den biologiska mångfalden har gynnats de sista 60 åren i våra skogar där kalhyggesbruket med efterföljande plantering är allenarådande? Med vilken känsla för skog och mark har skogsbrukaren förbättrat eller bevarat den biologiska mångfalden när han/hon/det (skogsbolagen) kalhugger skogar som har höga naturvärden?


Mats Jangdal skrev 2010-04-26 09:18:18:

Ett av de centrala begreppen för SNF och för naturvården i stort är intrinsikalt värde. Alltså tanken att allting har ett egenvärde i sig, skiljt från andra värden eller värderingar. Intrinsikalismen är egentligen en värdenihilism. Om ingen tillåts sätta ett värde på något, utom detta något själv, då blir alla värden inkommensurabla. De blir med andra ord nihilistiska. Den som då tar sig för att sätta ett värde på något, i dess namn eller i dess ställe, den gör sig skyldig inte bara till en oförskämdhet, den begår ett övergrepp. Ger man sig dessutom till att bestämma värdet av något för en tredje person, då gör man sig till diktator. Om någon tycker att jag har missförstått eller misskrediterat intrinsikalismen, kan jag bara svara: Nej, jag har blott tillämpat logik. Det står var och en fritt att skärskåda mitt resonemang. Kommer ni inte fram till samma svar kanske ni ska analysera er egen logiska kapacitet ett ögonblick, innan ni kritiserar mig.


Jens J skrev 2010-04-25 22:19:58:

Jäkligt bra skriven artikel om SNF:s senaste krigsförklaring eller vad det nu är dom vill uppnå. I en värld då nästan alla betydande aturvårdsorganisationer globalt sett har börjat förstå att man bara kan uppnå en god naturvård om man kan accepterar det faktum att det faktiskt bor människor på landsbygden och i skogen. Dvs även tar hänsyn till dem och deras rättigheter att få leva. Tom Rainforest movement har börjat lukta på den tanken och det vill inte säga lite det! Ja då väljer SNF att göra helt tvärtom. Ur ett globalt synfält känns detta otroligt konstigt, omodernt och även farligt. Det märks verkligen att SNF är en lokal organisation och inte riktigt mäktar med att vara modern och effektiv. Men det kan kanske funka här på den lokala arenan i Sverige, eftersom föreningen har en ganska god renommé. Dock kan det ju som du antyder i din artikel mycket troligen skapa djupa klyftor mellan naturvården och det övriga svenska samhället, som tex skogsbruket. I längden tror jag att det mycket väl kan leda till en sämre naturvård.


Niklas skrev 2010-04-23 21:19:18:

Med ditt resonemang verkar du inte direkt vara beroende utav eventuella inkomster från din skog. Kanske för att ditt skogsinnehav är litet och (ekonomiskt) obetydligt samt att är skogen relativt ung? Däremot många andra skogsägare direkt beroende utav sina skogsinkomster och då är påtvingad naturvård av ondo - speciellt som den i bästa fall ger skogsägaren kaffepengar jämfört med det timmervärde som finns. Dessutom går nog de flesta avverkningsinkomster till betydligt mer grundläggande saker än "lyxresor" och dyra "leksaker" Den dag då naturvården börjar betala vettiga pengar till skogsägaren för FRIVILLIGA naturvårdsåtgärder, den dag ska jag börja fundera på att avsätta betydande delar av min skog till naturvård. Då snackar vi närmast om det finska naturvårdssystemet. Men med nuvarande korrupta system blir det inte en pinne mer avsatt än vad PEFC-reglerna kräver. F.ö. har du fel i att markägaren är skyldig att plantera och röja. Röjningsplikten är sen länge avskaffad. Dessutom godkänns ofta självföryngringar och spontant uppkommen sly som återväxt - i vad mån skogsstyrelsen överhuvudtaget bryr sig om detta. Skogsstyrelsen verkar ju mest bry sig om att uppfylla naturvårdskraven vid avverkningsanmälningar och dylikt. Slutligen förstår jag inte varför skogsägaren skulle leta igenom fastigheten på naturvärden - särskilt inte för att informera konfiskeringskåta naturvårdsbyråkrater och naturnissar om eventuella naturvårdsfynd. Då riskerar jag ju bara att få den delen av min skog konfiskerad! Synnerligen kontraproduktivt för min del.


Niklas skrev 2010-04-23 21:13:48:

Med ditt resonemang verkar du inte direkt vara beroende utav eventuella inkomster från din skog. Kanske för att ditt skogsinnehav är litet och (ekonomiskt) obetydligt samt att är skogen relativt ung? Däremot många andra skogsägare direkt beroende utav sina skogsinkomster och då är påtvingad naturvård av ondo - speciellt som den i bästa fall ger skogsägaren kaffepengar jämfört med det timmervärde som finns. Dessutom går nog de flesta avverkningsinkomster till betydligt mer grundläggande saker än "lyxresor" och dyra "leksaker" Den dag då naturvården börjar betala vettiga pengar till skogsägaren för FRIVILLIGA naturvårdsåtgärder, den dag ska jag börja fundera på att avsätta betydande delar av min skog till naturvård. Då snackar vi närmast om det finska naturvårdssystemet. Men med nuvarande korrupta system blir det inte en pinne mer avsatt än vad PEFC-reglerna kräver. F.ö. har du fel i att markägaren är skyldig att plantera och röja. Röjningsplikten är sen länge avskaffad. Dessutom godkänns ofta självföryngringar och spontant uppkommen sly som återväxt - i vad mån skogsstyrelsen överhuvudtaget bryr sig om detta. Skogsstyrelsen verkar ju mest bry sig om att uppfylla naturvårdskraven vid avverkningsanmälningar och dylikt. Slutligen förstår jag inte varför skogsägaren skulle leta igenom fastigheten på naturvärden - särskilt inte för att informera konfiskeringskåta naturvårdsbyråkrater och naturnissar om eventuella naturvårdsfynd. Då riskerar jag ju bara att få den delen av min skog konfiskerad! Synnerligen kontraproduktivt för min del.


AJ skrev 2010-04-23 21:09:08:

Det borde ju givetvis vara så att markägaren var skyldig att se efter vilka naturvärden som finns på fastigheten lika mycket som det är var skogsägares skyldighet att plantera och röja skogen när den växer upp. Vi är ju inte där än men det kommer. Som det ser ut nu är det ju precis som du själv skriver, dvs. helt frivilligt. För det mesta åker naturvärdena till fördel för kortsiktiga ”investeringar”, utlandsresor, bilar och annat krafs. Något som blir mycket lustigt i detta sammanhang är att ni skogsägare är både hjältar och offer på samma gång. I ena meningen är man en stor hjälte för att man sparat den nyckelbiotop som skogsstyrelsen bestämt ska finnas på fastigheten och nästa andetag är man ett offer för att man måstat avstå från inkomsterna. Om man ska vara en trovärdig hjälte ska man väl inte klaga på sitt hjältedåd? Jag äger själv skog, 100% ska stå kvar och jag är nöjd med det!


Niklas skrev 2010-04-23 20:34:13:

Med ditt resonemang verkar du inte direkt vara beroende utav eventuella inkomster från din skog. Kanske för att ditt skogsinnehav är litet och (ekonomiskt) obetydligt samt att är skogen relativt ung? Däremot många andra skogsägare direkt beroende utav sina skogsinkomster och då är påtvingad naturvård av ondo - speciellt som den i bästa fall ger skogsägaren kaffepengar jämfört med det timmervärde som finns. Dessutom går nog de flesta avverkningsinkomster till betydligt mer grundläggande saker än "lyxresor" och dyra "leksaker" Den dag då naturvården börjar betala vettiga pengar till skogsägaren för FRIVILLIGA naturvårdsåtgärder, den dag ska jag börja fundera på att avsätta betydande delar av min skog till naturvård. Då snackar vi närmast om det finska naturvårdssystemet. Men med nuvarande korrupta system blir det inte en pinne mer avsatt än vad PEFC-reglerna kräver. F.ö. har du fel i att markägaren är skyldig att plantera och röja. Röjningsplikten är sen länge avskaffad. Dessutom godkänns ofta självföryngringar och spontant uppkommen sly som återväxt - i vad mån skogsstyrelsen överhuvudtaget bryr sig om detta. Skogsstyrelsen verkar ju mest bry sig om att uppfylla naturvårdskraven vid avverkningsanmälningar och dylikt. Slutligen förstår jag inte varför skogsägaren skulle leta igenom fastigheten på naturvärden - särskilt inte för att informera konfiskeringskåta naturvårdsbyråkrater och naturnissar om eventuella naturvårdsfynd. Då riskerar jag ju bara att få den delen av min skog konfiskerad! Synnerligen kontraproduktivt för min del.


AJ skrev 2010-04-23 20:09:57:

Det borde ju givetvis vara så att markägaren var skyldig att se efter vilka naturvärden som finns på fastigheten lika mycket som det är var skogsägares skyldighet att plantera och röja skogen när den växer upp. Vi är ju inte där än men det kommer. Som det ser ut nu är det ju precis som du själv skriver, dvs. helt frivilligt. För det mesta åker naturvärdena till fördel för kortsiktiga ”investeringar”, utlandsresor, bilar och annat krafs. Något som blir mycket lustigt i detta sammanhang är att ni skogsägare är både hjältar och offer på samma gång. I ena meningen är man en stor hjälte för att man sparat den nyckelbiotop som skogsstyrelsen bestämt ska finnas på fastigheten och nästa andetag är man ett offer för att man måstat avstå från inkomsterna. Om man ska vara en trovärdig hjälte ska man väl inte klaga på sitt hjältedåd? Jag äger själv skog, 100% ska stå kvar och jag är nöjd med det!


AJ skrev 2010-04-23 19:02:05:

Det borde ju givetvis vara så att markägaren var skyldig att se efter vilka naturvärden som finns på fastigheten lika mycket som det är var skogsägares skyldighet att plantera och röja skogen när den växer upp. Vi är ju inte där än men det kommer. Som det ser ut nu är det ju precis som du själv skriver, dvs. helt frivilligt. För det mesta åker naturvärdena till fördel för kortsiktiga ”investeringar”, utlandsresor, bilar och annat krafs. Något som blir mycket lustigt i detta sammanhang är att ni skogsägare är både hjältar och offer på samma gång. I ena meningen är man en stor hjälte för att man sparat den nyckelbiotop som skogsstyrelsen bestämt ska finnas på fastigheten och nästa andetag är man ett offer för att man måstat avstå från inkomsterna. Om man ska vara en trovärdig hjälte ska man väl inte klaga på sitt hjältedåd? Jag äger själv skog, 100% ska stå kvar och jag är nöjd med det!


Niklas skrev 2010-04-23 18:33:47:

Jag har svårt att se varför skogsägaren skulle göra detta "jobb". Om nu skogsägaren inte VILL avverka ett område av en eller annan anledning, så lär ju skogen bli kvar tills vidare. Inget fel i detta, så länge det sker helt FRIVILLIGT. F.ö. avsätter många skogsägare av 5-10% marken för naturvårdsändamål - helt frivilligt mot något bättre virkespriser! AJ, det stora problemet för oss skogsbrukare är att naturvården - ofta via skogsstyrelsen - TVINGAR till sig ekonomisk värdefull mark från privata skogsägare. Inte sällan just när skogsägaren måste avverka för att frigöra en del av SINA pengar av en eller annan anledning, t.ex. amorteringar eller nyinvesteringar. I vad mån naturvården överhuvudtaget tänker betala något för denna egendomsstöld, så lär det vara småsmulor jämfört med vad skogen är värd på den öppna marknaden. Slutligen, om du nu tycker att mer skog borde avsättas till naturvård. Varför köper du då inte själv skog (för DINA pengar) på öppna marknaden och avsätter den till naturvård? Då kan du ju avsätta hur mycket som helst av ditt skogsinnehav till naturvården. Skulle pengarna av någon anledning bara räcka till en ungskog eller plantering, ska du inte deppa över detta. Ty redan vid första röjningen bör skogsägaren röja med tanke på naturvården.


AJ skrev 2010-04-23 18:27:05:

Nicklas! Åter igen, jag gör det jobb markägaren borde ta ansvar för att utföra på egen hand, vilket oftast inte sker. Dessutom är det ju oftast, om inte alltid, så att skogsstyrelsen säger stopp när man vill avverka ett skyddsvärt område och inte markägaren själv som kommer och säger: kan jag få avsätta det här fina området? Med ditt resonemang skulle man ju "tvingas" avverka all skog bara därför att det kostar för mycket att låta den stå kvar. Besynnerligt resonemang, som förvisso antagligen kommer från en privat skogsägare.


AJ skrev 2010-04-23 17:40:18:

Nicklas! Åter igen, jag gör det jobb markägaren borde ta ansvar för att utföra på egen hand, vilket oftast inte sker. Dessutom är det ju oftast, om inte alltid, så att skogsstyrelsen säger stopp när man vill avverka ett skyddsvärt område och inte markägaren själv som kommer och säger: kan jag få avsätta det här fina området? Med ditt resonemang skulle man ju "tvingas" avverka all skog bara därför att det kostar för mycket att låta den stå kvar. Besynnerligt resonemang, som förvisso antagligen kommer från en privat skogsägare.


Niklas skrev 2010-04-23 17:10:50:

Instämmer med flera att det är en utmärkt ledare. AJ: 1 Hur många kronor av dina surt förvärvade pengar har du de facto lagt ner på verkligt "naturvårdande åtgärder"? 2 Hur mycket har det kostat drabbade markägare i form av minskade inkomster?


AJ skrev 2010-04-23 15:39:52:

Är åttio år en kort tid för dig Rickard? Om det trots skrivarglädjen känns som en lång tid kan du fundera vad denna tid betyder för en art med en generationstid på ett par år eller några månader. Tror du att de rödlistade arterna ligger i något typ av vilostatide medan du väntar på att din hage ska bli en ny skog? Det tror inte jag.


AJ skrev 2010-04-23 15:20:47:

Jag har genom åren lagt mängder med timmar på att springa och leta naturvärden i de skogar som skogsnäringen säger sig ha "bra koll på". Skulle man räkna om denna tid och den möda jag lagt ned på detta arbete räcker inte 200 000 kronor långt. Jag har alltså inte fått betalt för detta utan gör det för att jag bryr mig om den biologiska mångfald som finns kvar. Jag är dessutom inte ensam om att helt gratis göra det jobb skogsnäringen kunde jobba med skälv om de brydde sig....... pinsamt tycker jag, men skogsnäringen parerar med att dom i huvudsak jobbar med skogsbruk, inte naturvård! Skogsägarna ska vi inte ens nämna i sammanhanget. De ligger i ett eget mörkt fack.


AJ skrev 2010-04-23 15:07:55:

Den mångfald du pratar om Mats har väl inget att göra med den mångfald Naturskyddsföreningen pratar om? En mångfald av ungskogar i olika åldersklasser samt smala trädridåer och traktorspår behöver väl inte betyda att den biologiska mångfalden påverkas i positiv riktning, eller är det vad du menar? Jag känner till många markägare, men den finess och de goda idéer du pratar om räcker oftast inte längre än till att man sparar några stormfasta träd efter avverkningen. Om den strukturella mångfalden du pratar om bestod av bestånd med olika trädartsfördelningar, olika mängder och kvalitéer av död ved och mark påverkad av olika störningsregimer (vatten, storm och bränder) skulle det vara lättare att se kopplingen. Rickard Axdorff! Det är jättegulligt att du sparat några träd och dämt lite med din nya fiskars-spade, men tyvärr tror jag att det har ganska liten inverkan när den stora massan jobbar i motsatt riktning. Men bra att du sparat nyckelbiotopen Rickard! Nyckelbiotoper, eller döda händer som ni kallar dem, jobbar ju ni inom skogsägarna annars hårt för att "avveckla".


Rickard Axdorff skrev 2010-04-23 14:31:03:

AJ. Mötet med SVO är nu slut. Det visade sig att NB kostar mig ca 150-200 000 sek att äga. Hur många tusenlappar lägger du på naturvårdande åtgärder? För 80 år sedan var det en hage med enstaka träd, nu en skogsbeväxt NB. En NB kan således tillskapas på kort tid.


AJ skrev 2010-04-23 14:21:18:

Den mångfald du pratar om Mats har väl inget att göra med den mångfald Naturskyddsföreningen pratar om? En mångfald av ungskogar i olika åldersklasser samt smala trädridåer och traktorspår behöver väl inte betyda att den biologiska mångfalden påverkas i positiv riktning, eller är det vad du menar? Jag känner till många markägare, men den finess och de goda idéer du pratar om räcker oftast inte längre än till att man sparar några stormfasta träd efter avverkningen. Om den strukturella mångfalden du pratar om bestod av bestånd med olika trädartsfördelningar, olika mängder och kvalitéer av död ved och mark påverkad av olika störningsregimer (vatten, storm och bränder) skulle det vara lättare att se kopplingen. Rickard Axdorff! Det är jättegulligt att du sparat några träd och dämt lite med din nya fiskars-spade, men tyvärr tror jag att det har ganska liten inverkan när den stora massan jobbar i motsatt riktning. Men bra att du sparat nyckelbiotopen Rickard! Nyckelbiotoper, eller döda händer som ni kallar dem, jobbar ju ni inom skogsägarna annars hårt för att "avveckla".


Arne L skrev 2010-04-23 14:14:50:

Instämmer i dina åsikter gentemot SNF. Har flera gånger anklagat dem för att vara populistiska emedan de aldrig opponerar sig mot motortävlingar, vilka dödar både djur och människor. Rallyn i våra skogar är rena vansinnet. Får inga svar. Givetvis skulle Mikael Karlsson och hans röd/gröna anhängare tappa i popularitet om de med emfas kritiserade dessa befängda tävlingar. Det är bra med miljötänkande men SNF har gått för långt. De bara inte gapar efter mera de vill härska. Detta kan genomföras m h a "Miljöpartiet". Sossarna (läs Mona S) har de ju redan lagt under sig.


Mats Jangdal skrev 2010-04-23 09:22:24:

Mycket bra ledare! Det är FN:s mångfaldsår i år. Vill bara påminna om att den mångfald som kan ses i våra skogar och på alla andra platser där människan varit inblandad, alltså överallt, beror på varje enskild ägares vid varje tidpunkt egna idéer och intresse för sin mark. Så om mångfald är ett allmänintresse (vilket det hävdas) så är privat ägande och gynnande av ägarens egenintresse den bästa garanten. Intellektuell monokultur är den sämsta tänkbara lösningen. Darwins upptäckt betyder att allt är föränderligt. Inget går att bevara vid status quo. Det är följaktligen bara vansinne att ens försöka. För övrigt får Rickard gärna utveckla lite klimathotsskeptiska tankar riktade mot SNF och andra som vill tjäna pengar på utsläppsrätter och annan byråkrati , hänvisande till ett hjärnspöke.


Rickard Axdorff skrev 2010-04-23 08:51:57:

Hej AJ Tack för dina synpunkter. Jag skriver inte från en kammare. Jag författar mina ledare sittande hemma på gården och ser ut över min verklighet. De vattenängar jag restaurerat, den Nyckelbiotop som SVO idag kommer att titta på, de gamla träden som jag röjt fram, den park som skapats med fåren som trädgårdsmästare osv. Hävdar fortfarande att vi skogsägare klarar av naturvården riktigt bra.


CA skrev 2010-04-23 08:28:58:

Det var en lättnad att läsa din ledare. Äntligen vågar någon skriva vad de flesta anser i denna fråga.


M skrev 2010-04-23 08:27:34:

Grattis till en utmärkt ledare i senaste skogsaktuellt!


B skrev 2010-04-23 08:25:59:

Vill bara passa på att tacka för en väl skriven ledare!


AJ skrev 2010-04-23 07:58:08:

Rickard Axdorff tillhör en av de få som fortfarande tror att det är det privata ägandet som skapat de naturvärden vi har så försvinnande lite kvar av idag. Sedan kalhyggesbrukets intåg på 50-talet har skogsåldern sjunkit radikalt, många arter har blivit allt ovanligare och mängden död stående och liggande död ved har minskat i samma takt. Hur man då kan sitta i sin lilla skrivkammare och tycka att det är det privata skogsbruket som skapat de naturvärden vi har idag kan nog bara en från skogsägarföreningen skogsägarna förstå. Axdorff tror också, som många av sina gelikar, att vi avsätter skog i syfte att glädja miljörörelsen och inte för att gynna de arter som har problem i plantagelandskapet. Vad tjänar miljörörelsen på att vi avsätter mer skog i naturvårdande syften? Ingenting förutom vetskapen om att vi kanske, men troligast inte, kommer att kunna rädda några små intetsägande arter från utrotning. Eller att våra efterlevande får uppleva ett skogsekosystem som det privata skogsbruket lyckats utarma på 50 år. Och till sist, vad ska vi stoppa i Rickard Axdorff’s mun? Jo! Vi ska stoppa in pengar, mängder med nytryckta, färska tusenkronorssedlar. Den munnen den gapar öppen som en knipholk i solsken och kommer så att göra tills den sista arten har skrivits in i den röda listan.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste