Ökad älgstam oroar – hotar framtidens skogsbruk

Älgstammen i Gudrunområdena har de senaste åren ökat snabbt. Nu hotar det framtidens skogsbruk.
Så illa som det är nu har det nog aldrig varit, säger skogsägaren Gunnar Andersson i Ryssby.

Bekymrad. – Till och med gran och björk betas av. Speciellt vintertid då betet är begränsat för älgarna. Älgarnas framfart skadar skogen på både kort och lång sikt, liksom djurlivet, säger skogsförvaltare Gunnar Andersson. Foto: Micael Goth

Stubbar, sten och rötter. Ett stort kalhygge dyker upp en bit in i den småländska skogen och som på många andra håll är det stormen Gudrun som är boven. För markägarna gäller det att plantera nytt.
Men det är inte en fredad zon. Gunnar Andersson pekar och visar upp en vid toppen avbetad tallplanta.
– Titta, så här ser det ut. Den här tallen är värdelös, nu blir den inte mer än 30 cm hög. Det känns tråkigt.

Avbetad. Ett exempel på hur det kan se ut när älg varit framme. Den här plantan blir inte högre. Foto: Micael Goth

 

Inga problem tidigare

Gunnar Andersson äger gården Björkenäs i Ryssby och har 90 hektar mark, varav 70 är produktiv. Han har gran, löv och tall på sina marker. Sedan mitten av 1990-talet har han märkt av en ökande älgstam.
– Innan dess upplevde jag inte några större problem. Men nu är det betydligt mer skador i skogen orsakade av älgar. Det är främst på vintern problemet finns och då betas alla plantor, till och med björk och gran. Ett ståndsanpassat skogsbruk är tyvärr helt uteslutet.

Dags att bryta trenden

Han kan bara se en lösning.
– Det är dags att bryta trenden. En stor avskjutning krävs så det blir bättre balans i älgstammen. Annars innebär det att jag tvingas sätta betydligt mer gran eftersom det är minst frestande för älgarna, men då blir det inte den skog som marken egentligen är anpassad för, säger Gunnar Andersson.

Stora lokala variationer

Enligt Skogsstyrelsen har älg- och rådjursstammarna nått så stora kvantiteter att viltet genom sin betning i hög grad påverkar sammansättningen av trädslag. Något som i sin tur påverkar den biologiska mångfalden; värdefulla lövträd försvinner och viltets matvanor förändrar landskapsbilden, genom att gran ersätter tall på allt fler marker.
De lokala variationerna är dock stora när det gäller behovet av avskjutning av älgar.

Svårt föryngra

– Älgarnas och även rådjurens framfart är ett de största problemen för att nå en bra föryngring. Det förstör våra möjligheter att anpassa oss till framtidens skogsbruk och klimat. Det minskar även valmöjligheten till andra trädslag, i stället för att kunna välja mellan 10-15 olika träslag får vi bara 1-2 trädslag som fungerar. Det skulle vara betydligt lättare att få skogsägare att välja annat träslag än gran om det var ett lägre viltskadetryck, säger Jonas Bergquist, skogsskötesspecialist vid Skogstyrelsen i Jönköping.

Avskjutningen ökar

Enligt Svenska Jägareförbundet har jägarna ökat sin älgavskjutning markant i Kronoberg, Jönköping och Kalmar län – de områden där stormen Gudrun drog fram: avskjutningen ökade med 23 procent jämfört med året innan. I hela landet låg siffran på 3 procent, enligt Jägareförbundets sammanställning av länsstyrelsernas avskjutningsstatistik, totalt fälldes 83554 älgar.

Offra tallplantor

– Det är lite speciellt i de här områdena där stormen Gudrun härjat, vi fick tio gånger så stora hyggen som normalt och tillgången på foder räcker inte. I mitt distrikt tycker vi att det är för mycket klövvilt totalt och att älgstammen rusar upp, så den behöver minskas. Man kan också önska att skogsägarna vågar offra tallplantor som bete för att öka mängden foder. Men det behövs mer samarbete mellan jägare och skogsägare, det är helt klart, säger Per Taube, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen i Kronobergslän.

Ekonomiska konsekvenser

För skogsägaren är det svårt, för att inte säga omöjligt, att räkna ut vad älgarnas framfart får för konsekvenser ekonomiskt. Facit kommer först i framtiden.
– Om jag tvingas plantera träd som inte är maximalt anpassat för marken, då blir det sämre kvalitet. Och träden får lägre värde jämfört med om jag kunnat jobba ståndsanpassat. Men för mig återstår bara att sätta gran om älgstammen inte minskar, med följd att skogen blir mindre motståndskraftig mot stormar och insekter, menar Gunnar Andersson.

Micael Goth

Frilans

Skogsaktuellt
Tel: 019-760 94 10
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades måndag den 28 september 2009

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste