Skogsägare kritiska till vattenförslag

Leif Berglund, skogsägare i Hällefors, befarar att vattendirektivet kommer att innebära betungande pålagor för skogsbruket i regionen.

Leif Berglunds mark är avrinningsområde för flera vattendrag. Han är bekymrad över att han nu kanske tvingas ändra sitt skogsbruk. Foto: Teresia Borgman

– Jag och många skogsägare med mig är skeptiska, säger skogsägaren Leif Berglund när vi träffas för att diskutera vattendirektivet på hans gård i Rombohöjden utanför Hällefors.
Dagen innan mötte han andra jord- och skogsbrukare i Hällefors för att tillsammans med företrädare från myndigheterna räta ut frågetecknen kring EU:s vattendirektiv. Men Leif Berglund tycker inte att han blivit mycket klokare.
– Ingen vet egentligen vad det innebär, säger han.
– Många vatten här omkring klassas som måttligt goda, berättar han och frågar sig vilka pålagor det kommer att innebära för skogsägarna för att de ska uppnå bra kvalitet på vattnet.


Skrivbordsprodukt

 

Han funderar över om det kommer att innebära att skogen inte längre får brukas som idag, att det kanske blir svårare att bygga skogsbilvägar eller att områden längs vattendrag måste sparas. Han håller med om att det är rimligt att sträva efter ett bra vatten och bete sig så att inte vattenkvaliteten försämras, men ser en risk att direktivet blir en skrivbordsprodukt utan verklighetsförankring.
– Jag tycker inte att man ska lägga för stora åtgärder på den enskilde. Är det ett allmänt intresse ska det finansieras av allmänna medel, inte av privata, säger han.
– Jag blir misstänksam, säger han. Vad kommer de att hitta på vid skrivbordet?

 

Ingen möjlighet att påverka


Någon möjlighet att påverka anser han sig inte ha efter att ha sett andra samråd kring miljöfrågor och dylikt.
– Myndigheterna kör sitt race. Vi får reda på saker efteråt.
Men en sak tar han med sig från mötet med myndighetspersonerna.
– Jag kommer vara mer observant, säger han. Även om remisstiden går ut bör vi påtala det som vi tycker är fel och vara observanta på vad myndigheterna säger i frågan.
Nyligen kom LRF med ett, i delar starkt kritiskt, remissyttrande till vattenmyndighetens förslag. Kritiken från LRF Mälardalen, Södermanland och Örebro består bland annat i vattenmyndighetens samrådsmetod bestått av stora mängder svårbegriplig text och ett minimum av möten. Dialogen med verksamhetsutövarna har inte varit tillräcklig, menar man.


Svårgenomträngligt material

Lennart Sorby, vattenvårdsdirektör på Vattenmyndigheten i Västerås har förståelse för att materialet är svårgenomträngligt.
– Så är det ju, det är mycket vatten så det blir en stor mängd text, säger han. Det är inte heller så lätt att göra det enklare i till exempel populärvetenskaplig form om man ska få med alla delar, säger han.
Han avvisar kritiken om att det skulle varit brist på möten.
– Det argumentet köper jag inte. Det här är en av de största informationskampanjerna i Sverige någonsin. Jag tror nästan att vi ställt upp på alla förfrågningar som kommit till oss.

Teresia Borgman
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Artikeln publicerades tisdag den 22 september 2009

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste