Miljödebattören George Monbiot gick nyligen till hård attack mot träkolsmetoden i en krönika i The Guardian där han skriver att det är galet att använda metoden att förvandla klotet till ett träkolsfält, bland annat eftersom det inte finns mark nog för att producera all träkol som behövs. Han menar att ”vi griper efter halmstrån i vår desperation att det ska finnas en enkel lösning”.

Inga garantier

Många av påståendena som förs fram kring metoden är dessutom helt felaktiga, menar han. Bland annat förs det fram att kolet ökar växternas tillväxt, medan det lika gärna kan minska den. Att bara gräva ner kol har inte heller någon koppling till de odlingsmetoder som skapade de brasilianska jordarna terras pretas, skriver han. Inte heller finns det några garantier för att kolet kommer att stanna i jorden. I vissa fall stimulerar träkol bakterietillväxten och gör att koldioxidutsläppen från jorden ökar.

Möjligen i liten skala

Men George Monbiot håller med några av förespråkarna om att vi möjligen skulle kunna använda metoden i mindre skala och tillverka kol av restprodukter.
Forskare på Sveriges lantbruksuniversitet är också kritiska till metoden.
– Det stämmer att träkol kan magasinera kol i marken. Det stämmer också att träkol kan ha en positiv effekt på tillväxten, säger Mats Olsson, forskare i skoglig marklära på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Bättre utnyttja trädet fullt ut

Mats Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet.

Mats Olssons kritik består främst i att det kan vara bättre att utnyttja trädet fullt ut och dess hela energivärde som en ersättning för oljan, istället för att förbränna det halvvägs till kol som man sedan gräver ner i marken.
– Men vi ska inte låta något kort vara osett och utan vidare fördöma metoden, men idag vet vi för lite.

Ingen stor effekt på svensk skogsmark

Han menar att det som nu behövs är en systemanalys där alla faktorer som transporter och så vidare vägs in i bedömningen.
– Mig veterligen finns det ännu ingen sån.
Han säger att metoden troligen inte skulle ha någon större effekt på svensk skogsmark.
– Möjligen kan den ha en effekt på sandiga jordbruks- och skogsmarker genom att höja den vattenhållande förmågan i marken. Den kan också ha en effekt på kompakta lerjordar och göra dem mer luckra.


Teresia Borgman
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Relaterat

Senaste