Forskaren Lars Hylander vid Uppsala universitet visar upp en bit träkol. Han menar att träkolsmetoden kan tillämpas både på gräsrotsnivå, som här där kolet tillverkats hemma i kakelugnen för att grävas ner i trädgården, men också i stor skala på global nivå för att komma till rätta med klimatförändringarna. Foto: Aiko Nakano-Hylander

Det handlar om att gräva ner träkol i marken. Något som enligt förespråkarna kan lösa klimatproblemen och samtidigt ge bördigare mark. Poängen är att träkol lagrar elementärt kol på mycket lång sikt, kanske flera tusen år, kol som annars blir till växthusgasen koldioxid. Även i Sverige har metoden tidigare använts av kolarna i skogen. De tog hand om kolbottnarna från sina milor och grävde ner dem i den magra marken vid soldattorpen.
Nu har metoden rönt ett nyvaknat intresse och den har på senare år undersökts av forskare i både Australien, USA, Kanada.

 
Förbisedd metod

– Den västerländska forskningen har inte känt till metoden, men nu börjar den bli känd även i Sverige och kommer upp på FN-konferensen i Köpenhamn i slutet av året, säger förespråkaren Lars Hylander, docent vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala Universitet, som själv blev varse om metoden när han forskade i Brasilien.
– Man kommer att diskutera om metoden ska godkännas som kolsänka i ”post-Kyotoavtalet” som kommer att börja gälla från 2012, säger han.


Mest aktuellt i näringsfattig skogsmark

Enligt Lars Hylander är metoden i Sverige mest aktuell för skogsmark, som ofta består av näringsfattiga urbergsmoräner med dålig vattenhållande förmåga.
– Det är väl känt att man förlorar väldigt mycket växtnäring vid ett kalhygge. Även om man tar bort grenar och toppar, så är det en massa rottrådar som förmultnar och näringen lakas ut, säger han. Det här skulle kunna stoppas med den här metoden eftersom träkol kan ta till sig näringsämnena och förhindra utlakning.
Men han tror också att metoden skulle kunna användas för att förbättra strukturen hos lerjordarna på de stora jordbruksslätterna.
– Där skulle det vara väldigt värdefullt om man kan åstadkomma något som ökar genomsläppligheten för vatten, luft och växtrötter i marken.


Gräver ner kol i trädgården

Lars Hylander använder själv metoden på gräsrotsnivå och gräver ner träkol hemma på tomten.
– Vi har spridit ut kol i halva trädgårdslandet, berättar han. Det vi har sett är att det verkar vara mycket mer daggmaskaktivitet där vi har spridit ut kolet.
Men enligt honom får man den största effekten i naturliga skogar med näringsfattig mark, där det växer bättre och växtligheten klarar sig bättre under torrperioder.
– Sen skulle man behöva studera det här mycket mer i svenska förhållanden för att se om det dessutom minskar läckaget av växtnäring till sjöar och Östersjön, säger han.


Viktig inkomstkälla i framtiden

Ekonomin i systemet ska säkerställas genom koldioxidskatter. Och han menar att det här skulle kunna bli en viktig inkomstkälla för svenska jord- och skogsbrukare i framtiden.
– Det innebär att en lantbrukare skulle få större bruttointäkt från halmen än man får från kärnan om man kolade halmen och återförde det till åkermarken.
– Vi skulle dessutom kunna få en mycket effektivare kolsänka än andra tekniker och idéer som man jobbar med nu.


Hållbart göra träkol av grot

Råvaran till kolet skulle dels kunna utgöras av organiskt avfall från parkförvaltningar och villaträdgårdar som idag bränns upp på miljöstationerna. Men också av halm och grot, grenar och toppar, som i dagsläget körs in till värmeverken i städerna – en hantering som inte är hållbar, enligt Lars Hylander.
– Grothanteringen kan få stora konsekvenser för bördigheten. Man plockar ut det som annars ger mullråämnen på hyggena, vilket sänker bördigheten på lång sikt, särskilt om man tänker på att vi får ett varmare klimat, med ökad temperatur och avdunstning, där vi skulle behöva mer organiskt material i marken istället för mindre för att hålla kvar markvattnet.
– Det är ett kortsiktigt synsätt och man eldar för kråkorna, säger han.

 

"Klarar tiotusentals år"

Enligt honom skulle det vara uthålligare att isolera bostäderna bättre och återföra en större del av biomassan som kol till marken.
Till slut bryts, trots allt, kolet ner och omvandlas till koldioxid, eller löses upp och lakas ned till djupare horisonter.
– Men det är väldigt låg hastighet på det. Det här är en kolsänka som rent erfarenhetsmässigt klarar tiotusentals år, så i praktiken kan det likställas med att det inte alls förbrukas, säger han. Och enligt IPCC-rapporten så menar man på att kan man få en kolsänka som bara varar några hundra år så är väldigt mycket vunnet för att åtgärda klimatproblemen.


Vill ta fram en koltröska

Idag arbetar Lars Hylander och hans kollegor dels med att ta reda på vilka träkolskvaliteter som kan öka markens bördighet. Man håller även på att ta fram en maskin som man kallar ”koltröska” enligt samma teknik som i gammaldags kolmilor.
– Vi har tänkt oss en sorts mobil anläggning som man kör fram till ett upplag av biomassa, till exempel ett grotupplag på ett hygge. Sen producerar man träkolet så att man har nära att sprida det igen för att undvika alla transporter.
Men till skillnad från kolmilorna, som släppte ut en del kraftiga växthusgaser, främst metan, så ska ”koltröskan” vara en sluten process där inga växthusgaser släpps ut förutom en del koldioxid.
Lars Hylander tror att den här ”koltröskan” kommer att vara färdig om tre år.
– Det är ett stort projekt, säger han.

Principskiss över en modern variant av kolmila, en ”koltröska” som forskarna håller på att ta fram. Maskinen ska göra träkol av halm och flis genom att hetta upp det till över 400 grader under syrebegränsning. I den mobila pyrolysanläggningen ska man automatiskt kunna mata in skogsavfall och transportören ska drivas av överskottsenergi från gaser som bildas vid själva pyrolysen. Vätskan från processen kan också komma till användning industriellt eller som drivmedel. Illustration: Kurt Hansson

FAKTA: SÅ FUNGERAR TRÄKOLSMETODEN

►Träd tar upp koldioxid från luften. När träden avverkas och materialet till slut förbränns eller bryts ned går koldioxiden tillbaka ut i luften.

►Genom att istället göra träkol av träden och gräva ner detta i marken, tas överskott av koldioxid bort från luften och kan lagras i marken under tusentals år, menar förespråkarna.

►Träkolet ska också förbättra markens struktur, minska näringsläckaget och öka markens växttillgängliga vattenreserv.

►Du kan läsa mer om metoden på webbsajten www.biochar-international.org som är en internationell sammanslutning av olika aktörer som förespråkar metoden.



Teresia Borgman
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@skogsaktuellt.se

Relaterat

Senaste