Genmodifierad asp kan bli ett av de första trädslagen som SweTree Technologies odlar i fält. Men ännu sker forskningen bara i växthus. Foto: SweTree Technologies.

 

Mats Johnson visar vägen in till det lilla Uppsalakontoret i Livsmedelsverkets lokaler. Några datorer står på rad med utsikt över den gråslaskiga Kungsängsgatan. Det här är ett av företagets kontor från vilket Mats Johnson driver bolaget med dess tentakler ut i världen. Huvudverksamheten finns uppe i Umeå och har ett nära samarbete med framstående forskare inom skogsbioteknik vars uppfinningar man patenterat. Företaget har bland annat valt att satsa på genmodifierade träd och det är man tillsammans med det amerikanska bolaget ArborGen relativt ensamma om inom bioteknikvärlden.

Tidskrävande

Mats, Jonsson, vd för SweTree Technologies. Foto: Teresia Borgman

Mycket av SweTrees forskning inom genteknik handlar om att korta ner blomningstiden för att kunna förädla träden snabbare. Den snabbare blomningstiden är en funktion som man sedan inte kan ha med ut i fält utan den behöver korsas bort efter uppnådd förädling.
– För de flesta träd tar det ungefär 15 år innan de blommar. Det är ett av de grundläggande problemen varför träd inte har förädlats i större utsträckning. Det blir en livsuppgift att bara korsa ett träd några gånger. Så det har inte hänt så ofta som för jordbruksgrödor, säger Mats Johnson.
En annan del handlar om att ta reda på vad olika gener fyller för funktion i träden genom att stoppa in dem i ”labråttan” – en asp. Varje år testas mellan två- och trehundra gener. Forskarna ser hur den kemiska sammansättningen i trädet förändras, om trädet till exempel innehåller mer kolhydrater, om fibrerna blir längre, kortare, smalare och hur tillväxten ändras. Man söker efter gener som ger bättre tillväxt och fiberegenskaper och metoder för att producera sterila träd.
Han berättar att det troligen är eukalyptus eller asp som blir de första genmodifierade trädslagen som de kommer att odla i försöksodlingar, antingen av dem själva eller tillsammans med samarbetspartners. Idag testar genteknikforskare runt om i världen bland annat asp, poppel, sydstatstall och eukalyptus.
– I bästa fall kan vi ha försöksodlingar inom en tioårsperiod.

Brasilianskt projekt

På Mats Johnsons dataskärm är en bild över Rio de Janeiro med dess stränder omgivna av en frodig, grön tropisk regnskog. Han berättar att SweTree idag samarbetar med flera internationella skogsbolag om att ta fram genmodifierad Eukalyptus i Brasilien. Forskningen sker fortfarande inne på laboratorium. Men mer vill han inte avslöja.
– Nej, det är hemligt, eftersom det är så tidigt i forskningen. Skogsbolagen vill inte berätta för sina konkurrenter vad de håller på med inför framtiden, säger han.
Och det är fler frågor som får svaret att ”det är hemligt” under intervjun. Mats Johnson väljer sina ord noggrant, väger dem på silvervåg och fokuserar på de positiva sidorna med genmodifierade träd, som till exempel dess potential att bidra till att ersätta fossila bränslen och att minska koldioxiden i atmosfären.

Här utvecklas de genmodifierade träden

 Öppna grafik i nytt fönster

Miljövänligt?

Nyligen utnämndes också SweTree till ett av Europas hundra hetaste Cleantech-företag av den engelska tidningen The Guardian, vilket innebär att de anses vara ett av de mest lovande företagen inom miljövänlig teknik. Men det finns också kritiker som menar att gentekniken utgör en miljörisk. Mats Johnson själv är av åsikten att genmodifierade träd kan bli en del av lösningen på världens problem i en framtid med ökande
efterfrågan på bioenergi och brist på olja.
– Gentekniken kommer att bli en viktig del av lösningen på energi- och miljöfrågan. Jag skulle hävda att ett GMO-träd alltid är miljömässigt bättre en tunna uppumpad olja.
Och när större delen av världen satsar på gentekniken måste vi i princip följa efter, anser han.
– Vårt val är om vi ska använda tekniken eller inte. Vi vet att resten av världen kommer att göra det. Vill vi ställa oss vid sidan av så kommer det också att kosta oss en slant i form av sänkt levnadsstandard, säger han.

Måste följa efter

Vilka risker finns det med genmodifierade träd?
– Går man igenom de tester som finns så är riskerna väldigt små. I och med att vi jobbar med trädens egna gener skulle jag vilja säga att riskerna är nästan obefintliga. Ja, egentligen förstår jag inte riktigt vad riskerna skulle vara. Jag menar, generna finns ju redan i trädet.
Han är noga med att poängtera att de bara använder sig av trädens egna gener.
– Motviljan mot GMO har ju grundmässigt legat i att man planterar in främmande gener från en annan organism, säger han. Men vi gör precis det som träden själva gör när det bildas nya individer mellan far och mor. Ibland växer de bättre och ibland sämre.


Kontroll på situationen

Han menar att den enda skillnaden är att man nu har kontroll på situationen och bygger förädlingen på specifik kunskap.
– Tidigare har det skett i någon slags slumpmässig urvalsprocess där man egentligen inte vet vad som kommer att hända, säger han.
– Det vissa vänder sig mot är vad Monsanto gjort, att man kopplar en gen till en herbicid som gör att deras planta tål besprutning, men inte andra plantor. Man har sett till att plantorna i vissa fall inte bildar frön, så man måste alltid köpa planta och herbicid från Monsanto. Man har paketerat det här och låst lantbrukaren till Monsanto. Sen kan det leda till miljömässiga och ekonomiska fördelar, men det är den här låsningen som många har vänt sig mot.

 

Äger inte trädet

Hur tänker ni göra?
–Vi äger inte trädet. Det kommer användarna att göra. Vi patenterar att en biologisk eller kemisk kunskap används industriellt för ett visst syfte. Användarna kommer att få använda dem som de vill om de betalar till oss.

Kommer skogsägare att kunna självföryngra GMO-träden?
– Vi får se vad samhället säger. Vissa menar att man ska se till att GMO-träden inte blommar och sätter frön för då kan det sprida sig, så det beror egentligen på vilka krav som samhället kommer att ställa.

 

Läsarfrågan:
Vad tycker du om genmodifierade träd?
Skicka e-post till oss på
redaktionen@skogsaktuellt.se
eller posta ett brev till:
Redaktionen
Skogsaktuellt
Boställsvägen 4
702 27 Örebro

Långt kvar

Hur ska ni kontrollera om odlare själva förökar träden vidare utan att betala till er?
– Ja, det är i och för sig en bra fråga, men vi har inte kommit så långt, så det är ju ganska långt kvar innan det blir aktuellt.

Vad möter du för kommentarer när du berättar att du arbetar med genteknik?
– De flesta är fascinerade av vad man kan göra.

Så du möter aldrig kritik?
– Jo, visst. Det var en tidigare kollega till mig som fick frågan: ”är gener farligt? ”är det giftigt?” ungefär. Egentligen är det ganska absurt för varenda grej vi äter innehåller gener, varenda köttbit och grönsak innehåller gener och vi äter dem hela tiden
och återanvänder vi dem i vår kropp och det är egentligen
fullständigt nödvändigt för livet.


Monsterträd

Så du skulle inte hålla med dem som kallar träden för ”monsterträd” eller att de riskerar att bli det?
– Nej, säger han med eftertryck. Naturen begränsar vad som överlever och inte.

När får vi se genmodifierade träd i svenska skogar, tror du?
– När det finns bra produkter och samhället är moget. Om man tittar rent tidsmässigt från ett tekniskt perspektiv kommer det absolut inte ske före 2020.

Får vi se genmodifierad gran och tall i Sverige i framtiden?
– Rent tekniskt tror jag att det kan finnas tidigast 2030. Men granen och tallen har en lång tillväxtperiod och det är dyrt att ta fram sådana här produkter. Det finns frågetecken ifall det är ekonomiskt riktigt att göra det. Det är inte helt säkert.

 

Förbättrad tillväxt

Vilka utmaningar står ni inför?
– Än så länge är vi bara på försöksstadiet, så det finns massor med vetenskapliga frågor som måste ställas och besvaras. Dessutom har vi bara testat träden under en tillväxtperiod på två månader. Nästa fråga är att se vad som händer med träden sen. De kanske dör efter tre månader, det vet vi ju inte.
– Men vi är övertygade om att några av de här generna kommer leda till kraftigt förbättrad tillväxt och att de förändrade träden kommer att klara sig som fullvuxna.
– En annan utmaning är att få in i människors sinne att det heter ”genmodifierade träd” och inte ”genmanipulerade träd” som har en negativ klang, säger han.

Vad vill du säga till dem som är kritiska till genteknik?
– Vi människor måste fortsätta utvecklingen baserad på ny kunskap. Det är den grundläggande principen för vår utveckling sen apstadiet. Men vi ska göra det på kunskap som faktiskt finns. Vi ska ta diskussionerna baserade på kunskap och inte på spekulation, säger han.

 

SWETREE TECHNOLOGIES

SweTree Technologies arbetar främst inom områdena växtnäring, kloning, genteknik och fibermodifiering.

Företagets bakgrund är 46 forskare som äger aktier i företaget Woodheads. Woodheads äger i sin tur aktier i Swetree Technologies. Forskarna får royalties om deras forskning resulterar i en kommersiell produkt.

Skogsbolagen Sveaskog, Bergvik Skog, Holmen och Stora Enso är några av ägarna.

Idag har Swetree Technologies patenterat 21 innovationer och gör i snitt 4-5 uppfinningar per år.

 

 

 

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste